Flatbat – Vi måste prata om miljön!

Augusti månads utmaning…

Jag tycker att jag slänger lite matvaror men det skulle vara spännande att ta reda på exakt hur mycket – så augusti månads utmaning blir att:

Inte slänga mer än 2 kg mat/dryck under resten av månaden.

Naturskyddsföreningen.se skriver att vi slänger 250 g fast och 70 g flytande livsmedel person och dag. Det skulle innebära att om jag är lika bra (eller dålig) som genomsnittet så skulle jag slänga 3,5 kg fast och 250 g flytande föda under resterande 14 dagar av augusti. Om jag halverar det blir det ca 2 kg. Det låter jättemycket tycker jag. Men vi får se.

Frågan är vilken metod jag ska använda för att väga vad jag slänger? Det enklaste måste vara att väga kompostpåsen tom, och sedan väga den full innan jag slänger den i soptunnan. Och jag får ha två kompostpåsar, en för ”inte ätligt komposterbart avfall” t.ex. banan- och apelsinskal. Och en som jag väger, med sådant som skulle kunnat ätas men som slängs av någon anledning t.ex. att det blivit dåligt (= dålig planering). Det flytande kan jag mäta upp.

Lite bökigt men under 2 veckor ska det väl vara görligt.

Ser med spänning fram mot resultatet…

Juli månads utmaning…

Juli månads utmaning blev en flopp för mig. Jag skulle plocka upp 3 skräp varje gång jag var ute och gick. Det är bara det att skogarna här närmast mig är så rena så jag såg sällan något skräp. Och till slut glömde jag helt bort det, så till den grad att jag till och med glömde att rapportera vid månadsskiftet. Flopp för mig men väldigt gott betyg till övriga skogsbesökare.

Jag ska fundera tills imorgon på augusti månads utmaning. Vill hitta på något roligt…

Huvudspår för CO2 borttagning…

Nu måste vi bli lite seriösa igen och fortsätta att utforska hur man kan ta CO2 från atmosfären.

Det finns tre huvudspår för att ta bort koldioxid ur luften:

Öka mängden CO2 som tas upp av växter och plankton.
Öka mängden CO2 som reagerar med naturliga stenmaterial.
Industriell uppsamling av CO2 direkt från luften.

Vissa av de här metoderna samlar bara upp kolet från luften, andra kräver att CO2 lagras separat.

Det finns idag fem möjliga typer av lagringsplatser för CO2:

I levande växtlighet
Död växtlighet t.ex. kol
Geologisk ( i eller på berggrunden)
I havet
I byggnationer

Vi börjar med den till synes enklaste – öka mängden CO2 som tas upp av växter på land och i havet

Som jag har skrivit om i tidigare inlägg så ingår allt levande material i den naturliga CO2 cykeln, alltså är den CO2 som tas upp i växtlighet bara i tillfälligt försvar. Träd kan fungera som en lagringsplats under flera hundra år, men det krävs att väldigt stora arealer planteras. Alternativt låter man träden ta upp CO2 och sedan bränner man upp dem och samlar upp den CO2 som frigörs, eller så begraver man träden under jorden (oftast i form av träkol). Man kan också använda trä i byggnadsmaterial för att få det ut ur cirkulationen längre tid.

Upptag av CO2 i växtlighet i havet en möjlighet. Vi har tidigare haft problem med övergödning av sjöar och hav, men nu diskuterar man på allvar att göda haven så att växtplankton tar upp mer CO2 vid ytan och genom en process som kallas ”den biologiska pumpen” trycker den i havsdjupen. Jag skulle vilja se riskanalysen av den åtgärden innan jag är övertygad om att det är en bra idé.

To be continued…

Vargar och förvrängda fakta…

Läste att invånarna i Tyskland är väldigt bekymrade över att det förs in lodjur och vargar från öst. Konstigt med tanke på att man redan har 500 vargar och har gått om Sverige som bara har 350. Iallafall, en tysk tidning rapporterade indignerat att en skåpbil genomsökts vid gränsen och den visade sig innehålla en varg. Inte vilken varg som helst, utan en stäppvarg! Polisen gick dagen efter ut med en dementi, det var inte någon varg, det var en motorcykel av märket Steppenwolf:)

Jag har sett detta alltför ofta i klimatdebatten. Man hittar något litet perifert fakta som stödjer sin sida, t.ex. att temperaturen faktiskt minskat under några dagars i sträck på Grönland och drar därav slutsatsen att klimatet håller på att återhämta sig. Eller att hälften av all världens CO2 utsläpp kommer från Kina, när det egentligen står att 50 % av allt freonutsläpp sker i Kina etc. etc.

Man kan hitta bevis för allting man vill, och alldeles speciellt om man bara läser och lyssnar på sådana som tycker som man själv. (Tack till Peter Wohllben för Steppenwolf exemplet)

Wood wide web…

Nej, jag har inte stavat fel i överskriften:). Wood Wide Web är det sammanhängande system under jorden som där träden varnar varandra för insektsangrepp och torka. Där trädens egna rötter inte räcker till för att nå ut överallt tar svamparna över jobbet. Svamparnas mycel omsluter och till och växer in i trädrötterna, och förmedlar glatt vidare budskapet. Förutom att bidra med internet bistår svamparna till att träden kan ta upp mer näring, filtrerar bort giftiga ämnen och skyddar rötterna mot skadliga svampangrepp.

Men det är inte gratis, ungefär en tredjedel av all näring som trädet tar upp måste de lämna till sin svampkompis. Den underjordiska delen av svampen (som kallas mycel) är ett hårfint nät av vita trådar som kan bli gigantiskt. Världens största svamp, mörk honungsskivling är nio kvadratkilometer stor och väger 600 ton!!!

De svampar vi plockar i skogen är bara fruktkroppar från den stora svampen under jorden. Man kan jämföra kantarellerna med körsbären på trädet.

Jag måste snart betala royalty till Peter Wohllben, så ofta som jag refererar till honom. Men han får skylla sig själv när han skriver så här intressanta saker:)

Rida i naturen…

Pratade med systerdottern som är riktig djur- och naturmänniska. Hon har aldrig sett så mycket djur på nära hålls som när hon rider. Och min nya favoritförfattare Peter Wohllben bekräftar detta. Djuren ser inte någon fara i ett gräsätande hovdjur och att det följer med ett mänskligt bihang på ryggen verkar inte spela någon större roll.

En annan sak han skriver, som jag har lite svårare att ta till mig är att de vilda djuren blir mindre rädda om man är högljudd och gör mycket ljud i skogen än om man smyger fram. Detta för att jägarna är tysta när de jagar medan djuren har lärt sig att högljudda vandrare inte vill dem något ont. Hm, måste fundera på det en stund… Jag går alltid och sjunger eller pratar högt när jag är ute i vildsvinsmarker, för att grisarna ska förstå att hålla sig på avstånd. Vid tre tillfällen har jag kommit obehagligt nära vildsvin som legat och tryckt. En gång när jag vandrade på Sicilen låg en hel flock och vilade gömda i ett halvmånformat tätt snår. Jag kom helt ovetandes gående rakt emot den enda öppningen och flocken låg kvar ända tills att jag bara var några meter ifrån dem. Då kom de rusande ut på båda sidor om mig, suggor och kultingar om vartannat. Jag hann inte ens bli rädd, men jag avstår gärna från en repris av den upplevelsen.

©Håkan Rodhe – vildsvin som inte har hört fotografen.

Mata fåglar …?

Jag läser en väldigt intressant bok med en väldigt tråkig titel, Skogen: en bruksanvisning, av Peter Wohllben. Han är skogsvårdare/vaktare med ekologiska, miljövänliga metoder.

Han skriver det som jag själv har misstänkt, att genom att vintermatar fåglar får vi fler stannfåglar (t.ex. pilfinkar, talgoxar) än vad som naturligt hade klarat sig i det nordiska klimatet. När flyttfåglarna sedan kommer är redan reviren upptagna och det är många fler som konkurrerar om insekterna. Jag har märkt detta hemma hos mig, för några år sedan flyttade en familj in i granngården som vintermatar fåglar i väldigt stor skala. Det samlas nu stora flockar av pilfinkar i området och de har i år konkurrerat ut alla andra fåglar som brukar häcka runt mitt hus.

Den naturliga selektionen där det är meningen att de svagaste individerna inte ska klara sig under vintern sätts också ur spel. Det kan på sikt göra att fågelstammarna blir svagare.

Så, vill du öka antalet pilfinkar på bekostnad av sädesärlor, flugsnappare och svalor är vintermatning ett bra sätt.

Men det är ju så trevligt att vintermata, man får ju se fåglarna på så nära håll. Ja, det tycker jag också. Men man kan mata måttligt, och vara medveten om att man gör det för sin egen skull, inte för att fåglarna ska få det bättre.

©Håkan Rodhe – vintermatning har dock varit bra för den hotade havsörnen, Stammen har återhämtat och numera har vi 400 par i Sverige.

10 år räckte för att sätta människan på månen…

John F. Kennedy utlovade 1961 att USA skulle sätta första människan på månen inom 10 år. Detta beslut satte igång en våg av investeringar, innovationer, forskningsinsatser som i stor utsträckning lagt grund till den teknologi vi har idag. Och USA lyckades, med drygt ett år till godo. Vi har lika lång tid på oss för att komma till rätta med klimatkrisen och ställa om till ett hållbart samhälle. Det är mycket troligt att det går, med samma beslutsamhet och inställning som vid månlandningsprojektet. Men ser du den stora skillnaden? 1961 hade USA en president som var fast besluten att driva igenom projektet. 2019 har USA en president som inte tror att klimatkrisen existerar. Vi får hålla alla tummar och tår för att Xi Jinping eller någon annan av de stora nationernas ledare tar klimatkrisen på allvar och startar ett ”jordlandningsprojekt” snarast!

Slänga mat..

En tredjedel av all mat som produceras (world-wide) slängs enligt IPCCs stora rapport om livsmedelsproduktion som kom ut igår.

Mycket av det som slängs sker ju redan hos producenterna, kommer du ihåg brödet som bakas hos de stora bagerierna, där enorma mängder slängs varje dag utan att nå konsumenterna. Men även hos mig slängs det, kom just hem från en väldigt härlig spontansemester med yngsta dottern. När jag öppnade kylskåpet var det en sorglig historia, rutten sallad, mögliga hallon, intorkad lök. Även hos dem med de bästa intentioner så blir mat slängd:(

Några fler fakta från IPCC rapporten:

Sedan 1961 har matproduktionen per person räknat i kalorier ökat med en tredjedel.

2 miljarder vuxna är överviktiga eller lider av fetma.

821 miljoner människor är undernärda.

Vad kan vi dra för slutsatser? Det är ju helt klart att vissa (känner mig väldigt träffad:)) äter för mycket, medan andra inte får tillräckligt. Och att det faktum att vi äter för mycket också bidrar till klimatkrisen. Så varför är det då så svårt att låta bli den där glassen, eller chokladbiten, eller brie-osten…?

Är Greta ute och seglar?

Väldigt vad många som har åsikter om att Greta Thunberg seglar till USA! Det verkar som om denna idealistiska tonåring plötsligt ska vara ansvarig och talesman för all världens miljölobbyverksamhet. Det är fel om hon flyger, och det är fel om hon seglar, och det är fel att segelbåten är sponsrad etc. etc.

Flickan är bara 16 år! Hon har fått massor med väldigt berättigad uppmärksamhet för att hon agerat utifrån sitt eget samvete. Nu ska hon ”eftersom hon har blivit känd” uppträda ”ansvarsfullt och med konsekvensanalys” (dvs. flyga för att det är det realistiska alternativet). Vad är det för trams? Flickan är fortfarande bara 16 år. Hon har kunskaper som en vuxen, men idealism och entusiasm som bara en ung människa har. När man är 16 år är världen svart eller vit, inte gråsmetig som hos oss som fått några fler år på nacken. Klart att Greta Thunberg inte ska flyga!!!

Sedan behöver inte resten av världen segla bara för att Greta gör det. Jag återkommer till mitt mantra, det kommer att krävas stora strukturella förändringar i samhället för att vi ska kunna klara klimatkrisen. Det är inte något som vi enskilda medborgare klarar av att sköta själva. Men vi måste sätta oss in i problemen så att vi är mogna att acceptera de förändringar i samhälle och livsstil som förmodligen kommer att krävas. Och där är Greta Thunberg en fantastisk inspirationskälla.