Farliga kosttillskott…

Jag upphör aldrig att förvånas över att så många tror att bara för att olika ämnen i naturläkemedel och kosttillskott är ”naturliga” är de inte farliga. Naturen framställer helt ”naturligt” några av de starkaste gifter vi känner till. Om du tar en tugga av vildpersilja t.ex. så mår du inte så bra efteråt. För att inte tala om vildpersiljans nära kusin sprängörten;

Sprängört ©giftinformationscentralen

Sprängörten är så giftig att även små mängder kan orsaka allvarlig förgiftning och död.

Digitalis som används vid behandling av hjärtproblem kommer från fingerborgsblomman, som åtminstone växte hemma i min barndomsträdgård. Rätt använd, under kontrollerade former, är den fantastiskt bra för ditt hjärta. Börjar du stoppa fingerblomsblad i din frukostfil kommer du efter några timmar drabbas av illamående, kräkningar, trötthet och hjärtrytmrubbningar

Fingerborgsblomma ©giftinformationscentralen

Varför tjatar jag nu om det här, det är väl inget nytt?

Nej, det kan man tycka. Men nu visar det sig att extrakt (Vinpocetin) från den lilla blå blomman ”Vinca Minor” (eller som jag alltid trodde att den hette när jag var liten ”Vingkamino”),

Vinca Minor ©Pixabay

säljs som ett ”naturligt” kosttillskott som ska ”förbättra hjärnans funktion, ge bättre minne, viktminskning, ökad energi, förebygga åksjuka, bota kroniskt trötthetssyndrom och ge bättre syn och hörsel”. Fantastisk produkt eller hur:) men den har en annan effekt som man inte deklarerar på förpackningen – den ger missfall och fosterskador.

När USAs Food and Drug Administration (FDA) började undersöka Vinpocetin så visade det sig dessutom att extraktet aldrig hade varit i närheten av varken Vinca Minor eller någon annan blå blomma, det är ett helt syntetiskt ämne. 3 av 4 amerikaner tar någon form av kosttillskott så FDA har nog att göra.

Jag förstår inte hur man vågar ta oprövade och okontrollerade kosttillskott med mystiska ingredienser. Antingen är det verkningsfulla substanser, och då vill jag verkligen inte att någon glad amatör sitter och blandar ihop en dekokt på en höft som jag ska dricka, eller så fungerar det inte, och då finns det inte någon anledning att ta dem över huvudtaget.

Källor: https://www.fda.gov/food/dietary-supplement-products-ingredients/vinpocetine-dietary-supplements, Giftinformationscentralen.se

Flower Power…

Ett av mina första inlägg på bloggen handlade om ”Where have all the flowers gone?”, varför har vi så mycket färre blommor vid vägrenarna nuförtiden? Det behöver inte invånarna runt Newcastle, Birmingham och Newcastle fråga sig. Så här ser det ut längs vägarna där:

©British Beekeeping Association

Föreningen ”Plantlife” har arbetat för förvildning av vägkanterna sedan 2013. Vägkanterna blir numera mer och mer en monokultur med bara gräs. I trafiksäkerhetens namn skall det inte växa någon högre växtlighet där och då klipper man ofta och kort med stora maskiner.

Plantlife har fått i mellersta England fått gehör för sin slogan ”klippa mindre och klippa senare”. Dessutom sår åtminstone Rotherham in sommarblommor i vägkanterna. Resultaten blir till nytta för pollinerade insekter, förbikörande bilister och kommunernas ekonomi. Rotherham menar att man sparar 250 000 kr i löpande kostnader per år på att klippa vägrenarna mer sällan. Fortsättning följer imorgon

Källa: BBC News

Strandstädning…

Operation dagsverke har nått högre nivåer! Yngsta dotterns arbetsplats, Kollmorgen, flyttade i förra veckan hela sin personal från kontoret i Mölndal till den närliggande stranden.

Visst är det häftigt! Vi har ca 250 arbetsdagar per år på ett företag så Kollmorgen skänker bort en halv procent av sin årsarbetstid.

”Det fanns så mycket skräp, det tog aldrig slut. Alla borde få städa stranden en dag, det är helt omöjligt att slänga något i naturen efter att ha gjort det här”.

Ekologisk vintillverkning…

Jag har hört mycket negativt om ekologisk vinodling, framförallt att det inte är helt kemikaliefritt. Men när jag går omkring genom vinodlingarna är det uppenbart vilka områden som är ekologiskt odlade. Där frodas ogräset mellan raderna inklusive blommor som gör att fjärilar och andra insekter trivs.

Ekologisk odling i Piemonte

Där det inte är ekologisk odling är det sterilt och öde mellan vinraderna, inga blommor och inga insekter. Så enligt min ovetenskapliga undersökning är det stor skillnad för den biologiska mångfalden.

Den största skillnaden för oss konsumenter är att i ekologisk odling är all kemisk bekämpning förbjuden, utom bekämpning av mjöldagg med kopparsulfat. Kopparsulfaten går inte in i druvorna som de bekämpningsmedel som används vid konventionell odling gör utan tvättas av innan druvorna blir vin.

Vid ekologisk odling använder man istället feromoner som förvirrar insektshannarna så att de inte parar sig med honorna.

Vid ekologisk odling får man inte heller använda konstgödsel och inga ogräsbekämpningsmedel.

Till och med år 2012 var ovanstående allt som krävdes för att få kalla sitt vin ekologiskt. 2012 kom det en ny EU lag som reglerar hur mycket tillsatser och kemikalier som det är tillåtet att använda i själva vintillverkningen. 63 tillsatsämnen är tillåten i vanlig vintillverkning och 43 i ekologisk. Har tittat igenom listan, se länk.

För ekologiska viner verkar det inte röra sig om några direkt skadliga ämnen. Sulfiter verkar fortfarande vara tillåtet som konserveringsmedel.

För icke-ekologiska viner finns det några ämnen på listan som inte låter så roliga, t.ex. kalium ferrocyanid. Men den används enligt uppgift sällan.

Jag tänker försöka köpa ekologiska viner i fortsättningen, både för naturens och min egen hälsa.

Barolo

Skillnad på druvor och druvor…

Idag har jag smakat mig igenom stora delar av Barolo distriktet. Ja, inte smakat vinerna utan de mogna druvorna som väntar på att bli skördade. (Jag vet att man inte får men jag tar en enda liten druva på ett handfull ställen, det kan väl vara lite bonus för att vi vandrar och inte förorenar landskapet genom att ta oss runt med bil:)). Det är slående vilken skillnad det är mellan druvorna på olika ställen. De ser exakt likadana ut, är lika stora och lika mörkblå.

Men vissa är väääldigt söta och fruktiga, vissa syrliga med mycket beska, andra smakrika och aromatiska medan en enda var söt och platt i smaken. Varje druva har bara en kärna och ett tjockt skal. Och de är vääääldigt goda. Jag har tjuvsmakat på andra ställen där vi har vandrat och enda stället där jag smakat lika goda druvor är i St. Emilion.

Det är inte konstigt att det blir stora skillnader mellan olika viner och att vinerna från St Emilion och Barolo är väldigt goda.

Ryggradsdjuren utrotas…

WWF meddelar att hälften av alla ryggradsdjuren i skogarna är utrotade. Det är så sorgligt men det förvånar mig inte.

Jag tänker på när jag var med WWF på Madagaskar och mötte ett mycket ovanligt ryggradsdjur – Indri Indri. Det är den största lemuren, ser ut som en mager panda:)

Indri Indri

Den, precis som alla andra lemurer, lever bara på Madagaskar. Den lever i familjegrupper regnskogen och varje grupp behöver ett revir som är upp till 40 hektar stort. Problemet är att Madagaskar är extremt fattigt och man har under lång tid praktiserat ”slash-and burn”, dvs precis det som händer i Brasilien idag…

Madagaskar har alltså gått från att se ut så här…

…till att se ut så här. Den magra regnskogsjorden klarar inte av intensivt jordbruk och efter några skördar har marken lämnats, torr och helt utan växtlighet.

Endast 4 % av den ursprungliga regnskogen finns kvar. Och Indri Indri är väldigt kräsen när det gäller mat. Den äter en extremt varierad och specifik kost och klarar sig inte i fångenskap. Den kan alltså inte existera någon annanstans än i den här lilla regnskogsplätten som finns kvar på Madagaskar. Indri Indri är speciella på ett annat sätt också, de sjunger. Om man en gång har vaknat till Indris sång en tidig morgon i en hydda i ett naturreservat glömmer man den aldrig. Tyvärr kan jag inte hitta min egen inspelning. Men här kommer en Youtube klipp från precis samma ställe där jag bodde.

Vargar och förvrängda fakta…

Läste att invånarna i Tyskland är väldigt bekymrade över att det förs in lodjur och vargar från öst. Konstigt med tanke på att man redan har 500 vargar och har gått om Sverige som bara har 350. Iallafall, en tysk tidning rapporterade indignerat att en skåpbil genomsökts vid gränsen och den visade sig innehålla en varg. Inte vilken varg som helst, utan en stäppvarg! Polisen gick dagen efter ut med en dementi, det var inte någon varg, det var en motorcykel av märket Steppenwolf:)

Jag har sett detta alltför ofta i klimatdebatten. Man hittar något litet perifert fakta som stödjer sin sida, t.ex. att temperaturen faktiskt minskat under några dagars i sträck på Grönland och drar därav slutsatsen att klimatet håller på att återhämta sig. Eller att hälften av all världens CO2 utsläpp kommer från Kina, när det egentligen står att 50 % av allt freonutsläpp sker i Kina etc. etc.

Man kan hitta bevis för allting man vill, och alldeles speciellt om man bara läser och lyssnar på sådana som tycker som man själv. (Tack till Peter Wohllben för Steppenwolf exemplet)

©Håkan Rodhe – havsörnar

Wood wide web…

Nej, jag har inte stavat fel i överskriften:). Wood Wide Web är det sammanhängande system under jorden som där träden varnar varandra för insektsangrepp och torka. Där trädens egna rötter inte räcker till för att nå ut överallt tar svamparna över jobbet. Svamparnas mycel omsluter och till och växer in i trädrötterna, och förmedlar glatt vidare budskapet. Förutom att bidra med internet bistår svamparna till att träden kan ta upp mer näring, filtrerar bort giftiga ämnen och skyddar rötterna mot skadliga svampangrepp.

Men det är inte gratis, ungefär en tredjedel av all näring som trädet tar upp måste de lämna till sin svampkompis. Den underjordiska delen av svampen (som kallas mycel) är ett hårfint nät av vita trådar som kan bli gigantiskt. Världens största svamp, mörk honungsskivling är nio kvadratkilometer stor och väger 600 ton!!!

De svampar vi plockar i skogen är bara fruktkroppar från den stora svampen under jorden. Man kan jämföra kantarellerna med körsbären på trädet.

Jag måste snart betala royalty till Peter Wohllben, så ofta som jag refererar till honom. Men han får skylla sig själv när han skriver så här intressanta saker:)

©Håkan Rohde – middagen är räddad:)

Rida i naturen…

Pratade med systerdottern som är riktig djur- och naturmänniska. Hon har aldrig sett så mycket djur på nära hålls som när hon rider. Och min nya favoritförfattare Peter Wohllben bekräftar detta. Djuren ser inte någon fara i ett gräsätande hovdjur och att det följer med ett mänskligt bihang på ryggen verkar inte spela någon större roll.

En annan sak han skriver, som jag har lite svårare att ta till mig är att de vilda djuren blir mindre rädda om man är högljudd och gör mycket ljud i skogen än om man smyger fram. Detta för att jägarna är tysta när de jagar medan djuren har lärt sig att högljudda vandrare inte vill dem något ont. Hm, måste fundera på det en stund… Jag går alltid och sjunger eller pratar högt när jag är ute i vildsvinsmarker, för att grisarna ska förstå att hålla sig på avstånd. Vid tre tillfällen har jag kommit obehagligt nära vildsvin som legat och tryckt. En gång när jag vandrade på Sicilen låg en hel flock och vilade gömda i ett halvmånformat tätt snår. Jag kom helt ovetandes gående rakt emot den enda öppningen och flocken låg kvar ända tills att jag bara var några meter ifrån dem. Då kom de rusande ut på båda sidor om mig, suggor och kultingar om vartannat. Jag hann inte ens bli rädd, men jag avstår gärna från en repris av den upplevelsen.

©Håkan Rodhe – vildsvin som inte har hört fotografen.

Mata fåglar …?

Jag läser en väldigt intressant bok med en väldigt tråkig titel, Skogen: en bruksanvisning, av Peter Wohllben. Han är skogsvårdare/vaktare med ekologiska, miljövänliga metoder.

Han skriver det som jag själv har misstänkt, att genom att vintermatar fåglar får vi fler stannfåglar (t.ex. pilfinkar, talgoxar) än vad som naturligt hade klarat sig i det nordiska klimatet. När flyttfåglarna sedan kommer är redan reviren upptagna och det är många fler som konkurrerar om insekterna. Jag har märkt detta hemma hos mig, för några år sedan flyttade en familj in i granngården som vintermatar fåglar i väldigt stor skala. Det samlas nu stora flockar av pilfinkar i området och de har i år konkurrerat ut alla andra fåglar som brukar häcka runt mitt hus.

Den naturliga selektionen där det är meningen att de svagaste individerna inte ska klara sig under vintern sätts också ur spel. Det kan på sikt göra att fågelstammarna blir svagare.

Så, vill du öka antalet pilfinkar på bekostnad av sädesärlor, flugsnappare och svalor är vintermatning ett bra sätt.

Men det är ju så trevligt att vintermata, man får ju se fåglarna på så nära håll. Ja, det tycker jag också. Men man kan mata måttligt, och vara medveten om att man gör det för sin egen skull, inte för att fåglarna ska få det bättre.

©Håkan Rodhe – vintermatning har dock varit bra för den hotade havsörnen, Stammen har återhämtat och numera har vi 400 par i Sverige.