Ryggradsdjuren utrotas…

WWF meddelar att hälften av alla ryggradsdjuren i skogarna är utrotade. Det är så sorgligt men det förvånar mig inte.

Jag tänker på när jag var med WWF på Madagaskar och mötte ett mycket ovanligt ryggradsdjur – Indri Indri. Det är den största lemuren, ser ut som en mager panda:)

Indri Indri

Den, precis som alla andra lemurer, lever bara på Madagaskar. Den lever i familjegrupper regnskogen och varje grupp behöver ett revir som är upp till 40 hektar stort. Problemet är att Madagaskar är extremt fattigt och man har under lång tid praktiserat ”slash-and burn”, dvs precis det som händer i Brasilien idag…

Madagaskar har alltså gått från att se ut så här…

…till att se ut så här. Den magra regnskogsjorden klarar inte av intensivt jordbruk och efter några skördar har marken lämnats, torr och helt utan växtlighet.

Endast 4 % av den ursprungliga regnskogen finns kvar. Och Indri Indri är väldigt kräsen när det gäller mat. Den äter en extremt varierad och specifik kost och klarar sig inte i fångenskap. Den kan alltså inte existera någon annanstans än i den här lilla regnskogsplätten som finns kvar på Madagaskar. Indri Indri är speciella på ett annat sätt också, de sjunger. Om man en gång har vaknat till Indris sång en tidig morgon i en hydda i ett naturreservat glömmer man den aldrig. Tyvärr kan jag inte hitta min egen inspelning. Men här kommer en Youtube klipp från precis samma ställe där jag bodde.

Vargar och förvrängda fakta…

Läste att invånarna i Tyskland är väldigt bekymrade över att det förs in lodjur och vargar från öst. Konstigt med tanke på att man redan har 500 vargar och har gått om Sverige som bara har 350. Iallafall, en tysk tidning rapporterade indignerat att en skåpbil genomsökts vid gränsen och den visade sig innehålla en varg. Inte vilken varg som helst, utan en stäppvarg! Polisen gick dagen efter ut med en dementi, det var inte någon varg, det var en motorcykel av märket Steppenwolf:)

Jag har sett detta alltför ofta i klimatdebatten. Man hittar något litet perifert fakta som stödjer sin sida, t.ex. att temperaturen faktiskt minskat under några dagars i sträck på Grönland och drar därav slutsatsen att klimatet håller på att återhämta sig. Eller att hälften av all världens CO2 utsläpp kommer från Kina, när det egentligen står att 50 % av allt freonutsläpp sker i Kina etc. etc.

Man kan hitta bevis för allting man vill, och alldeles speciellt om man bara läser och lyssnar på sådana som tycker som man själv. (Tack till Peter Wohllben för Steppenwolf exemplet)

©Håkan Rodhe – havsörnar

Wood wide web…

Nej, jag har inte stavat fel i överskriften:). Wood Wide Web är det sammanhängande system under jorden som där träden varnar varandra för insektsangrepp och torka. Där trädens egna rötter inte räcker till för att nå ut överallt tar svamparna över jobbet. Svamparnas mycel omsluter och till och växer in i trädrötterna, och förmedlar glatt vidare budskapet. Förutom att bidra med internet bistår svamparna till att träden kan ta upp mer näring, filtrerar bort giftiga ämnen och skyddar rötterna mot skadliga svampangrepp.

Men det är inte gratis, ungefär en tredjedel av all näring som trädet tar upp måste de lämna till sin svampkompis. Den underjordiska delen av svampen (som kallas mycel) är ett hårfint nät av vita trådar som kan bli gigantiskt. Världens största svamp, mörk honungsskivling är nio kvadratkilometer stor och väger 600 ton!!!

De svampar vi plockar i skogen är bara fruktkroppar från den stora svampen under jorden. Man kan jämföra kantarellerna med körsbären på trädet.

Jag måste snart betala royalty till Peter Wohllben, så ofta som jag refererar till honom. Men han får skylla sig själv när han skriver så här intressanta saker:)

©Håkan Rohde – middagen är räddad:)

Rida i naturen…

Pratade med systerdottern som är riktig djur- och naturmänniska. Hon har aldrig sett så mycket djur på nära hålls som när hon rider. Och min nya favoritförfattare Peter Wohllben bekräftar detta. Djuren ser inte någon fara i ett gräsätande hovdjur och att det följer med ett mänskligt bihang på ryggen verkar inte spela någon större roll.

En annan sak han skriver, som jag har lite svårare att ta till mig är att de vilda djuren blir mindre rädda om man är högljudd och gör mycket ljud i skogen än om man smyger fram. Detta för att jägarna är tysta när de jagar medan djuren har lärt sig att högljudda vandrare inte vill dem något ont. Hm, måste fundera på det en stund… Jag går alltid och sjunger eller pratar högt när jag är ute i vildsvinsmarker, för att grisarna ska förstå att hålla sig på avstånd. Vid tre tillfällen har jag kommit obehagligt nära vildsvin som legat och tryckt. En gång när jag vandrade på Sicilen låg en hel flock och vilade gömda i ett halvmånformat tätt snår. Jag kom helt ovetandes gående rakt emot den enda öppningen och flocken låg kvar ända tills att jag bara var några meter ifrån dem. Då kom de rusande ut på båda sidor om mig, suggor och kultingar om vartannat. Jag hann inte ens bli rädd, men jag avstår gärna från en repris av den upplevelsen.

©Håkan Rodhe – vildsvin som inte har hört fotografen.

Mata fåglar …?

Jag läser en väldigt intressant bok med en väldigt tråkig titel, Skogen: en bruksanvisning, av Peter Wohllben. Han är skogsvårdare/vaktare med ekologiska, miljövänliga metoder.

Han skriver det som jag själv har misstänkt, att genom att vintermatar fåglar får vi fler stannfåglar (t.ex. pilfinkar, talgoxar) än vad som naturligt hade klarat sig i det nordiska klimatet. När flyttfåglarna sedan kommer är redan reviren upptagna och det är många fler som konkurrerar om insekterna. Jag har märkt detta hemma hos mig, för några år sedan flyttade en familj in i granngården som vintermatar fåglar i väldigt stor skala. Det samlas nu stora flockar av pilfinkar i området och de har i år konkurrerat ut alla andra fåglar som brukar häcka runt mitt hus.

Den naturliga selektionen där det är meningen att de svagaste individerna inte ska klara sig under vintern sätts också ur spel. Det kan på sikt göra att fågelstammarna blir svagare.

Så, vill du öka antalet pilfinkar på bekostnad av sädesärlor, flugsnappare och svalor är vintermatning ett bra sätt.

Men det är ju så trevligt att vintermata, man får ju se fåglarna på så nära håll. Ja, det tycker jag också. Men man kan mata måttligt, och vara medveten om att man gör det för sin egen skull, inte för att fåglarna ska få det bättre.

©Håkan Rodhe – vintermatning har dock varit bra för den hotade havsörnen, Stammen har återhämtat och numera har vi 400 par i Sverige.

Fröbollar…

Att återskapa skogar är viktigt, inte minst efter att ha läst gårdagens lista från Drawdown.org. Men det är inte lätt. Till och med när man planterar en trädplanta här i förhållandevis svala Sverige så behöver det massor med vatten under en lång tid. Och hur ska man lösa det i ökenheta Afrika? Ett väldigt smart och billigt sätt är att göra kulor av trädfrön och aska. Kulorna slängs sedan ut på den torra marken. När det kommer tillräckligt mycket regn löser kulan upp sig och fröna sprids vid ett tillfälle där förhållandena är optimala för att de ska kunna gro. Frökulan är billig, kostar bara en bråkdel av vad en trädplanta kostar och har mycket större förutsättningar att klara sig. Och man sprida dem på många roliga sätt. Ett är att anordna slangbågstävlingar för skolbarn. Ett annat att turister och guider får med sig fröbollar och släpper dem på vägen. Lite som Hans och Greta….

©️Håkan Rodhe – minkar

Algblomning – vad kan vi ha för någon nytta av den?

Rapporterna om algblomning på Sydkusten duggar tätt just nu. Grön ärtsoppa istället för klart badvatten. Äckligt och farligt! Men tänk om vi kan ha någon nytta av soppan – som soppa – till bilen!

Algblomningen i Östersjön består av cyanobakterier som när de får massor med solsken, stilla vatten och gott om näring (kanske från våra utsläpp) förökar sig enormt. Tyvärr är cyanobakterierna också duktiga på att tillverka giftiga ämnen. Inte nog med att de förgiftar våra hundar och barn, musslor och ostron som äter cyanobakterier blir giftiga och gör att det inte är lika roligt att äta musslor som det skulle kunna varit.

©Länsstyrelsen Stockholm

Vad kan vi ha för någon nytta av dessa små rackare?

Jo, cyanobakterierna har en fantastisk egenskap – de kan producera alkohol av solenergi och koldioxid. Och alkohol kan användas som bränsle till t.ex. bilar. Och nu har forskare på Uppsala universitet hittat ett sätt att odla cyanobakterier i stor skala, som kan användas för industriell tillverkning av alkohol. En miljövänlig, klimatneutral sådan, enda utsläppet är syrgas:)

Källa: https://www.nyteknik.se/innovation/svenska-bakterierna-kan-ge-mangder-av-biobransle-6965236

©Håkan Rodhe

Till slut blev det lien…

Idag började jag slå min äng med trädgårdstraktorn. Efter 20 min slutade den driva framåt. Klarade precis att köra tillbaka den ner på gårdsplanen innan den gav upp helt. OK – jag tar resten med handgräsklipparen, det var bara en lite mer glesbevuxen del kvar som den nog orkar med. Gräsklipparen startar inte – startbatteriet behöver laddas. OK – sätter batteriet på laddning. Tar ut röjsågen som normalt är mitt favoritredskap. Maskin h****t startar inte!!! Men jag vägrar låta mig besegras av tekniken, som tur är kan jag slå med lie, så nu är ängen klar och jag behöver inte gå på gym idag heller:)

Fossilfritt är bra:)

Jag är så trött på alla dessa maskiner som går sönder, funderar seriöst på att sälja trädgårdstraktorn med slaghack, släpkärra och snöblad som alla sa att jag behövde när jag flyttade ut på landet. Jag tror att jag klarar mig bra med skottkärra, lie och snöskovel. Men min kära röjsåg som så oväntat svek mig idag får stanna kvar ett tag till:)

Och vad beror havets färg på…?

Vaknade till en ny, underbar utsikt, men med helt annan färgpalett.

Och då dök den gamla frågan upp, varför är havet blått?

Den huvudsakliga anledningen till den blå färgen är att himlen speglar sig i havet. Visst är det poetiskt?

Även vatten reflekterar blått ljus fast i liten omfattning så det krävs stora djup innan det får någon effekt.

Sedan har vi en tredje komponent som ger oss nyanserna – algerna. Växtplankton innehåller klorofyll som reflekterar grönt ljus och ju mer plankton desto grönare vatten. Runt ekvatorn och vid polerna är det mycket plankton och där kan vi få de turkosgröna vattnen

Maldiverna

På våra breddgrader har vi inte så mycket plankton och därför ett mera himmelsblått/grått hav.

©Håkan Rodhe – Skåne

Forskarna tror att i och med uppvärmningen av haven kommer de blå regionerna i havet att bli ännu blåare pga av att plankton försvinner på våra breddgrader. I havet runt polerna och runt ekvatorn tror man på motsatt utveckling, högre havstemperaturer leder till kraftigare algblomning och starkare gröna färger.

Färgskiftningarna i havet används kan användas för att hålla koll på algkoncentrationen. Satellitbilder analyseras och det går att utvärdera hur mycket plankton som finns på olika ställen, och förutsäga hur detta i sin tur påverkar resten av näringskedjan i haven.

Ref: Dutkiewicz et al. Nature Communications, volume 10, Article number: 578 (2019)