Farliga kosttillskott…

Jag upphör aldrig att förvånas över att så många tror att bara för att olika ämnen i naturläkemedel och kosttillskott är ”naturliga” är de inte farliga. Naturen framställer helt ”naturligt” några av de starkaste gifter vi känner till. Om du tar en tugga av vildpersilja t.ex. så mår du inte så bra efteråt. För att inte tala om vildpersiljans nära kusin sprängörten;

Sprängört ©giftinformationscentralen

Sprängörten är så giftig att även små mängder kan orsaka allvarlig förgiftning och död.

Digitalis som används vid behandling av hjärtproblem kommer från fingerborgsblomman, som åtminstone växte hemma i min barndomsträdgård. Rätt använd, under kontrollerade former, är den fantastiskt bra för ditt hjärta. Börjar du stoppa fingerblomsblad i din frukostfil kommer du efter några timmar drabbas av illamående, kräkningar, trötthet och hjärtrytmrubbningar

Fingerborgsblomma ©giftinformationscentralen

Varför tjatar jag nu om det här, det är väl inget nytt?

Nej, det kan man tycka. Men nu visar det sig att extrakt (Vinpocetin) från den lilla blå blomman ”Vinca Minor” (eller som jag alltid trodde att den hette när jag var liten ”Vinkamino”)

Vinca Minor ©Pixabay

säljs som en ”naturligt” kosttillskott som ska ”förbättra hjärnans funktion, ge bättre minne, viktminskning, ökad energi, förebygga åksjuka, bota kroniskt trötthetssyndrom och ge bättre syn och hörsel”. Fantastisk produkt eller hur:) men den har en annan effekt som man inte deklarerar på förpackningen – den ger missfall och fosterskador.

När USAs Food and Drug Administration (FDA) började undersöka Vinpocetin så visade det sig dessutom att extraktet aldrig hade varit i närheten av varken Vinca Minor eller någon annan blå blomma, det är ett helt syntetiskt ämne. 3 av 5 amerikaner tar någon form av kosttillskott så FDA har nog att göra.

Jag förstår inte hur man vågar ta oprövade och okontrollerade kosttillskott med mystiska ingredienser. Antingen är det verkningsfulla substanser, och då vill jag verkligen inte att någon glad amatör sitter och blandar ihop en dekokt på en höft som jag ska dricka, eller så fungerar det inte, och då finns det inte någon anledning att ta det över huvudtaget.

Källor: https://www.fda.gov/food/dietary-supplement-products-ingredients/vinpocetine-dietary-supplements, Giftinformationscentralen.se

70% av CO2-utsläppen kommer från 100 företag!

Visste du att 70% av världens utsläpp av växthusgaser kan spåras tillbaka till 100 multinationella företag? 70 %!!!. Forskarna från Stockholm Resilience Center skriver att företagens frivilliga miljöarbete har varit ineffektivt. Och de stora, multinationella företagen är oerhört starka och deras lobbyister får regeringarna att minska på miljökraven (Se bara på USAs miljöpolitik, min anmärkning)

Företagen kommer inte att kunna/vilja ändra sina miljöåtagande tillräckligt mycket enligt forskarna. Det krävs en global, gemensam lagstiftning som gäller för alla stater och företag. Vilket inte förvånar mig det minsta!

Forskarna har som tur är hittat några positiva områden inom företagsvärlden också.

  1. Företagen börjar inom vissa branscher zooma ut från ren vinstjakt till ansvar, etik och mening
  2. Hållbarhet har blivit ett allmänt vedertaget begrepp inom företagsvärlden, 70 % nämner hållbarhet i årsredovisningarna och 27% inkluderar den i affärsstrategin
  3. Regeringarna ökar kraven i lagstiftningen när det gäller hållbarhet för stora företag
  4. Institutioner och pensionsfonder börjar långsamt flytta kapital från investeringar som inte håller måttet med avseende på klimatpåverkan.
  5. Ny teknologi hjälper lagstiftare att hålla koll på företagen längs leverantörskedjan.
  6. Företagen börjar samarbeta mer med forskningen och ser till att företagens klimatagenda baseras på vetenskap.

Källa: Folke, C et al. Transnational corporations and the challenge of biosphere stewardship, Nature Ecology & Evolution volume 3, pages1396–1403 (2019)

©Håkan Rodhe

Flower Power…

Ett av mina första inlägg på bloggen handlade om ”Where have all the flowers gone?”, varför har vi så mycket färre blommor vid vägrenarna nuförtiden? Det behöver inte invånarna runt Newcastle, Birmingham och Newcastle fråga sig. Så här ser det ut längs vägarna där:

©British Beekeeping Association

Föreningen ”Plantlife” har arbetat för förvildning av vägkanterna sedan 2013. Vägkanterna blir numera mer och mer en monokultur med bara gräs. I trafiksäkerhetens namn skall det inte växa någon högre växtlighet där och då klipper man ofta och kort med stora maskiner.

Plantlife har fått i mellersta England fått gehör för sin slogan ”klippa mindre och klippa senare”. Dessutom sår åtminstone Rotherham in sommarblommor i vägkanterna. Resultaten blir till nytta för pollinerade insekter, förbikörande bilister och kommunernas ekonomi. Rotherham menar att man sparar 250 000 kr i löpande kostnader per år på att klippa vägrenarna mer sällan. Fortsättning följer imorgon

Källa: BBC News

Vad vet vi om fossilfri diesel?

Om det inte redan framgått så skriver jag om det som jag själv vill veta om miljö och klimat. Och nu är jag väldigt nyfiken hur det står till med biodrivmedel, är den fossilfria dieseln (HVO100) en miljöbov på andra sätt?

Enligt den största tillverkaren, Neste, kommer råvarorna till HVO100 idag från följande källor:

  • Rapsolja
  • Slaktavfall
  • Fiskolja
  • Technical corn oil (restprodukt från etanoltillverkning av majs)
  • PFAD (restprodukt från tillverkning av palmolja)
  • Använd frityrolja (Jag hade en kollega som redan för 10 år sedan använde frityrolja från en restaurang som drivmedel i sin dieselbil!)
  • Tallolja (restprodukt från tillverkning av pappersmassa)

Enligt Energimyndigheten används dessa råvaror i HVO100. (Hm, undras om Neste har slutat använda ren palmolja sedan 2017 eller om de har ”glömt” den på sin hemsida?)

Råvaror HVO100 2017, källa Energimyndigheten ER 2018:17

Den omstridda råvaran på listan är PFAD, rester från palmoljetillverkning. Palmolja är världens mest sålda vegetabiliska olja och finns i hälften av våra livsmedel. När larmet gick om mättade fetter och speciellt transfetter (härdade fetter) i början av 2000 talet övergick industrin till palmolja istället. Lätt och billigt att framställa. Problemet är att odling av palmolja görs med fördel i samma klimat där det växer regnskogar. Palmoljeodling driver därför på den illegala skövlingen av regnskog.

PFAD är oätliga fettsyror som bildas i palmoljeefrukterna när de skördats. Detta är samma process som när smör härsknar, då bildas smörsyra som luktar och smakar illa. PFAD måste därför tas bort från palmoljan innan den kan säljas till matindustrin. Detta sker på oljeraffinaderier för matolja (har aldrig funderat på att det finns sådana:)) Rå palmolja får max innehålla 5 % PFAD, därför kan PFAD tillverkningen aldrig överstiga 5 % av raffinaderiets produktion (palmolja och PFDA hade ungefär samma pris från raffinaderiet 2017)

Tillverkarna av HVO100 diesel menar att restprodukten PFAD är en så liten del av oljeraffinaderiernas produktion (max 5%) att den inte är ekonomiskt drivande för skövling av regnskogen och att det bara är fördelaktigt att man tar till vara på restprodukterna från palmoljetillverkningen. Miljöorganisationerna menar att PFAD och palmolja kommer från samma industri, med samma problem och bör klassas på samma sätt.

Hm, som vanligt förstår jag argumenten för båda sidor. Har man nu ändå tillverkat en massa palmolja är det ju synd att inte ta hand om de 5 % som blir över. Men å andra sidan, så kan man ju isåfall resonera när det gäller elefantbetar också, är nu elefanten redan skjuten är det väl lika bra att använda betarna till någon snygg skulptur, så att den inte var skjuten i onödan. Och det resonemanget håller ju inte.

Frågan kokar väl egentligen ner till – är den palmolja man använder odlad på ett schysst sätt eller inte?

Palmolja omfattas idag av ett miljöcertifieringssystem, RSPO, som säkerställer att RSPO märkt palmolja odlats på ett miljövänligt sätt och att oljan kan spåras tillbaka till plantagen. PFDA har tidigare inte omfattats av samma spårbarhetskrav, man har bara kunnat spåra PFDA tillbaka till raffinaderiet. Från och med 1 juli 2019 har Sveriges regering infört ett krav på att all PFAD som används för tillverkning av biodrivmedel skall vara fullt spårbar tillbaka till plantagen. Använder man något annat blir inte dieseln skattebefriad och blir då, som det ser ut idag, inte lönsam att tillverka.

Neste, den dominerande tillverkaren av HVO100, deklarerar på sin hemsida att man bara använder PFAD från RSPO certifierade leverantörer. Så utifrån den information som jag har hittat bestämmer jag mig för att HVO100 totalt sett är det bästa alternativ jag kan köra med min dieselbil just nu. Enligt energimyndigheten ligger CO2-utsläppsminskningen för HVO100 jämfört med fossilt bränsle (baserat på hela livscykeln) på drygt 85%.

Men som vanligt – den bästa bilresan för miljön är den som inte blev av!

©Håkan Rodhe

Strandstädning…

Operation dagsverke har nått högre nivåer! Yngsta dotterns arbetsplats, Kollmorgen, flyttade i förra veckan hela sin personal från kontoret i Mölndal till den närliggande stranden.

Visst är det häftigt! Vi har ca 250 arbetsdagar per år på ett företag så Kollmorgen skänker bort en halv procent av sin årsarbetstid.

”Det fanns så mycket skräp, det tog aldrig slut. Alla borde få städa stranden en dag, det är helt omöjligt att slänga något i naturen efter att ha gjort det här”.

Udumass…

George Clooney har grundat en ny organisation – Udumass. Kolla in promotionfilmen nedan…

support a dumbfuck today

support a dumbfuck today

Publicerat av Frank Flyman Tisdag 13 augusti 2019

Apropå vaccinationer – visste du att i Kongo-Kinshasa har ungefär dubbelt så många personer (4000) dött i mässling som i ebola (2000) hittills i år, 90% av dem barn. Har det skrivits dubbelt så många tidningsartiklar om mässling som om ebola? Skulle inte tro det, det senaste jag läste var att ”Ebola är bara en flygresa bort”. Skillnaden mellan mässling och ebola är att vi kan bestämma om våra barn ska kunna bli smittade med sjukdomen eller inte. Ett lätt val för mig iallafall…

©Håkan Rodhe

Årets Nobelpris i kemi går till – elbilarna…

… ja kanske inte precis till bilarna, men till deras litiumjonbatterier.

Redan på 1970-talet, under oljekrisen började Stanley Whittingham forska inom området fossilfri energiteknik och och kom på den första versionen av litiumbatteriet. Det hade bara en nackdel, det exploderade.

Några år senare gjorde John Goodenough (jag älskar engelska efternamn, är någon mer än jag som kommer ihåg engelska läroböcker skrivna av Dennis Gotobed?) en version av litium batteriet som inte riktigt var – tillräckligt bra.

Det krävdes en japan, Akira Yoshino, för att litiumjonbatterier skulle bli en kommersiell succé. Fördelen med litiumjonbatterier är att det inte bygger på kemiska reaktioner som sina föregångare utan på att litiumjonerna flödar fram och tillbaka mellan anod och katod. Detta gör att batteriet kan laddas upp hundratals gånger utan att förlora sin effektivitet. (Fast det vet nog inte batteriet i min senaste Iphone om…)

Första litiumjonbatteriet kom ut på marknaden 1991 och resten är historia.

©Håkan Rodhe

Varför ska det vara dyrt att köra miljövänligt?

Diesel med 42% fossilfri inblandning kostar 16.40 kr/liter, 100 % fossilfri diesel kostar 17.50 kr litern. Varför måste det vara så?

Jag kollade först skatterna: Bensin – 60 % skatt. HVO 100 diesel – 0 % skatt. Så staten har gjort sitt.

Tyvärr verkar det vara höga råvarukostnader och produktionskostnader för HVO diesel. Det är ju en småskalig produktion i jämförelse med fossildiesel.

Men ju fler vi är som tankar HVO100, desto billigare borde det bli. Så här kommer en karta över var du kan tanka HVO100 diesel för personbil.

Här finns Circle K mackar med HVO100 för personbilar.

Och så ser vi fram mot höjda fossilbränslepriser:)

Marocko och Gambia…

Vad har de gemensamt? Jo, de är de enda två länder i världen/regioner som har klimatlöften som följer Parisavtalet på 1,5 grader Celsius. (EU behandlas som en region så det framgår inte hur duktiga vi svenskar är:)).

Climate action tracker (CAT) är en oberoende kontinuerlig analys, utförd av två ”non-profit” organisationer, Climate Analytics och NewClimate. De har en snygg och illustrativ hemsida med kontinuerlig uppföljning av målen i Parisavtalet:

https://climateactiontracker.org/documents/644/CAT_2019-09-19_BriefingUNSG_WarmingProjectionsGlobalUpdate_Sept2019.pdf

Som det ser ut nu kommer Parisavtalets 1,5 graders mål vid slutet av århundratet att uppnås redan 2035. Det är inte längre något avlägset framtidsscenario, det är snart!!!

Michael Anderson Vincent, Pixabay