Äntligen…

en partiledare som tycker som jag i miljöfrågor. Jag citerar Nyamko Sabunis uttalande i en intervju i Expressen (brukar inte använda Expressen som referens, detta får bli ett undantag:))

”Efter mina sex år som hållbarhetsdirektör på ÅF har jag kommit att både förstå hur akut klimatfrågan är men också att det finns tekniska lösningar för att nå fossilfria samhällen”

”Jag har inget emot att enskilda gör bra val för klimatet, men det är inte dessa val som gör att samhället kommer ställa om till det fossilfria … Det är el som kommer att försörja våra bilar med energi. Elen måste vara ren. Den industri som tillverkar våra produkter måste varar ren. Det är där vi måste minska klimatpåverkan”.

”Vi ser ett globalt behov av fossilfri energi och det måste innebära att kärnkraft har en viktig del i energimixen… Jag förstår därför inte miljörörelsens eller Miljöpartiets motstånd mot den renaste energikällan som vi har, vid sidan av solkraft och vindkraft.

”Först skrämmer man folk med att klimatfrågan är akut, sedan vidtar man åtgärder som kostar ganska mycket pengar men som inte ger resultat, till exempel att investera i elcyklar.”

Det är precis det som denna sida handlar om. Vi måste förstå hur allvarlig klimatsituationen är så att vi kan stödja våra politiker när de fattar de viktiga och ibland tuffa beslut under den närmaste 10-års perioden. För att göra detta måste vi sätta oss in i problemen, och när jag själv har gjort det kan jag inte fortsätta konsumera och resa som jag gjort tidigare. Men jag tror absolut inte att mina små insatser räddar världen, det kommer den storskaliga industri och transportomställningen att göra (om den kommer i tid).

@Håkan Rodhe – minkar

Fröbollar…

Att återskapa skogar är viktigt, inte minst efter att ha läst gårdagens lista från Drawdown.org. Men det är inte lätt. Till och med när man planterar en trädplanta här i förhållandevis svala Sverige så behöver det massor med vatten under en lång tid. Och hur ska man lösa det i ökenheta Afrika? Ett väldigt smart och billigt sätt är att göra kulor av trädfrön och aska. Kulorna slängs sedan ut på den torra marken. När det kommer tillräckligt mycket regn löser kulan upp sig och fröna sprids vid ett tillfälle där förhållandena är optimala för att de ska kunna gro. Frökulan är billig, kostar bara en bråkdel av vad en trädplanta kostar och har mycket större förutsättningar att klara sig. Och man sprida dem på många roliga sätt. Ett är att anordna slangbågstävlingar för skolbarn. Ett annat att turister och guider får med sig fröbollar och släpper dem på vägen. Lite som Hans och Greta….

©️Håkan Rodhe – minkar

Vet du vad ”Drawdown” är?

Det visste inte jag heller förrän idag, låter som ett ord från en spagettivästern:). Inom klimatforskningen är Drawdown den tidpunkt när växthusgaserna börjar minska istället för att öka. En ideell organisation, www.drawdown.org, har tagit som sin uppgift att gå igenom och beräkna effekten och kostnaden för alla nu kända möjligheter att minska utsläppen av växthusgaser fram till år 2050. Och de har gjort en lista över de 80 bästa alternativen. Fundera en stund – vad tror du ligger högst på listan?

https://www.drawdown.org/solutions-summary-by-rank

Det är två åtgärder som ligger i absolut topp och som är ungefär lika effektiva:

  • 1. Att sluta använda växthusgaser som kylmedel i kyl och frysar och ta hand om avfallet från de kylar och frysar som du och jag har hemma just nu!!! Vi har varit väldigt duktiga och slutat använda freon som kylmedel, freonet som skadar ozonskiktet. Men vad har vi ersatt den med? Jo, ett ämne som i och för sig inte skadar ozonskiktet men är en mellan 1000 och 9000 gånger kraftigare växthusgas än CO2. Tala om att gå ur askan i elden.
  • 2. Bygga vindkraftverk på land – inte lika oväntat 🙂

Dock är det stor skillnad mellan prislappen, att ta hand om avfallet från gamla kylar och frysar kommer att kosta ca 10 000 miljarder kronor (måste vara ett feltryck i listan, står som vinst istället?!). Medan vindkraftverken beräknas ge en vinst på 60 000 miljarder kronor fram till år 2050.

Därefter kommer, inte heller så oväntat:

  • 3. Reducera mat-svinnet
  • 4. Äta mer växtbaserat
  • 5. Återskapa regnskogar

På plats 6 och 7 kommer, lite mer oväntat tycker jag:

  • 6. Utbilda flickor
  • 7. Familjeplanering

CO2 minskningen pga 6 och 7 beror enligt drawdown.org på att utbildade kvinnor föder färre och friskare barn. Och kan fatta bättre beslut när det gäller användning av energi, jord, träd och vatten. Pojkarna är tydligen tillräckligt utbildade redan (är man verkligen säker på att de inte har sovit under lektionerna?:))

Transporter kommer ganska långt ner på listan, med båtar på 32a plats, lastbilar 40e, flyg 43e, bilar på 49e. Och mitt personliga favorittransportmedel – elcykeln, på 69e.

Det finns mycket annat spännande på listan, myrar t.ex. som redan finns på min ”att skriva om” lista. Och ”silvopasture” som precis nu kom upp på samma lista. Gå in och titta – jag skulle bli förvånad om du inte blir förvånad över vad som är effektivt att satsa på och vad som inte är det.

©Håkan Rodhe

Ibland lyckas man inte hela vägen…

… hur mycket man än anstränger sig. Har varit på kollektiv-roadtrip:

Tåg + buss till Stockholm.

Tåg + buss + pendeltåg + tunnelbana + buss + båt till skärgården

Båt + buss + tunnelbana + tåg till Örebro

Liftar med bil som ändå skall tillbaka till Skåne.

Tåg sista biten hem + hämtning vid stationen av snälla grannen – trodde jag. Men tåget gick inte längre än till Malmö, ledningen nedriven. Kvällen är sen och det finns bara en möjlighet kvar att komma hem – taxi 4 mil.

Men det har jag insett redan från början, ska jag åka kollektivt när jag bor så här långt ute på landet så blir det taxi ibland, när det oväntade inträffar. Och om det händer en gång av 20 kanske, så är det inte hela världen. Alternativet är ju att jag tar bilen själv hela tiden.

©Håkan Rodhe – fler vilda grisar

Det är för få ungdomar som äter griskött – säger EU…

Är du mellan 18-29 år? Äter du inte griskött idag? Då är det stor chans/risk att du börjar med det inom några år. Närmare bestämt 19,7 % har EU räknat ut. 30 miljoner kronor (till största delen finansierat av EU) får Danmark och Sverige för att skapa en konsumentrörelse som ska ledas av köpta influencers för att få ungdomar att tycka att det är gott och trendigt att äta gris. 40 nya produkter med gris som bas ska skapas och marknadsföras på youtube kanaler och bloggar på samma sätt som t.ex smink görs idag. ”Idag ska jag laga min nya favorit, EU korven. Titta så röd och fin den är, matchar precis mitt nya nagellack”:). Ni ungdomar kommer enligt EUs beräkningar att spendera 30% mer på grisprodukter när kampanjen är slut än vad ni gör idag.

Jag ingår inte i målgruppen men känner mig ändå väldigt provocerad av detta. Denna kampanj görs bara för att gris-industrin ska bli större och tjäna mer pengar. Den har ingenting med hälsa, miljö eller omsorg om ungdomarna att göra. EU har på decimalen räknat ut hur många ungdomar man kan ”omvända” med en viss summa pengar. Och räknar med att de ny griskonsumenterna ska generera 200 miljoner kronor till gris-industrin.

Skulle det inte vara kul att få deras kalkyler att slå fel?

c Håkan Rodhe – en riktigt vild gris…

Ta bort CO2 ur luften: 2. Var finns kolet?

Kolet finns i fyra olika områden:

  • På marken (växter, djur, dött material i jorden)
  • I havet (i första hand som bikarbonat, men även i plankton och alger)
  • I amosfären (som CO2)
  • I berggrunden (olja, naturgas, bundet till stenmaterial)
@Naturvetenskap.org. Respiration = förbränning.

Om vi för ett ögonblick bortser från kolet som finns i berggrunden så finns det en jämvikt i resten av systemet. Växter och plankton tar upp CO2 och avger syrgas. Djur och växter förbränner kol och syre och avger CO2. Kallt vatten tar upp CO2 och varmt avger CO2. Det varken kommer till eller försvinner något kol och därmed inte heller någon CO2.

Vi människor lägger till en ny faktor till jämvikten. Vi plockar under en väldigt kort tid upp enorma mängder kol (olja och naturgas) som lagrats där under årmiljoner från urtida döda växter och djur. Oljan och gasen eldas upp och var hamnar då kolet? Jo som CO2 i atmosfären.

Systemet som tidigare tuffat på i jämvikt klarar inte av att hantera all den CO2 som vi tillför. Ungefär 25 % av den tillförda CO2 går in i kretsloppet som t.ex. ökad växtlighet, resten ( tre fjärdedelar) stannar kvar i atmosfären.

Hur mycket CO2 finns i de olika systemen?

  • Marken – 15 000 miljarder ton
  • Haven – 150 000 miljarder ton
  • Atmosfären – 3 000 miljarder ton
  • Berggrunden – Okänt

Människan släpper ut ca 35 miljarder ton CO2 per år och beräknas ha släppt ut 900 av de 3000 miljarder ton som finns i atmosfären, dvs 30%.

På vilka sätt kan vi få kolet i atmosfären tillbaka in i något av de tre övrig systemen? Det ska vi titta på nästa gång…

Bryggmiddag – magiskt!

Källor: https://royalsociety.org/~/media/policy/projects/greenhouse-gas-removal/royal-society-greenhouse-gas-removal-report-2018.pdf

Ta bort CO2 ur luften 1. Liten kol-skola

Let’s face it, det kommer inte att räcka med att dra ner på CO2 utsläppen, vi måste göra något aktivt för att ta bort den CO2 som vi redan har släppt ut i luften.

Jag har länge varit nyfiken på vad det finns för några möjligheter och har äntligen haft tid att ägna mig åt detta:). Är du också intresserad så häng med!

Först en liten kol-skola – som det är helt OK att skolka från🙂

Kol i sig själv är ett fast ämne som är den gemensamma nämnaren för allt levande, vi är alla uppbyggda av kolföreningar. Mer eller mindre rent kol hittar du i briketten till grillen, blyertsen i pennan och diamanten i ringen.

När kol (C) reagerar med syre (O) bildas koldioxid (CO2) som är en gas. Detta kallas förbränning. Det sker både när kolet brinner upp på grillen, bensinen förbränns i förgasaren och när cellerna i din kropp skapar energi genom att göra om kolet i det du äter till koldioxid och vatten.

@naturvetenskap.org. Respiration = cellandning = biologisk förbränning

Koldioxiden kan sedan gå tillbaka till att bli kol(förening) och syre igen. Trädet t.ex. tar upp CO2 ur luften och gör om den till ved, bark och löv + syrgas = fotosyntes.

Nästa avsnitt: Var finns kolet?

@Håkan Rodhe – Ser du kungsfiskaren?

Algblomning – vad kan vi ha för någon nytta av den?

Rapporterna om algblomning på Sydkusten duggar tätt just nu. Grön ärtsoppa istället för klart badvatten. Äckligt och farligt! Men tänk om vi kan ha någon nytta av soppan – som soppa – till bilen!

Algblomningen i Östersjön består av cyanobakterier som när de får massor med solsken, stilla vatten och gott om näring (kanske från våra utsläpp) förökar sig enormt. Tyvärr är cyanobakterierna också duktiga på att tillverka giftiga ämnen. Inte nog med att de förgiftar våra hundar och barn, musslor och ostron som äter cyanobakterier blir giftiga och gör att det inte är lika roligt att äta musslor som det skulle kunna varit.

©Länsstyrelsen Stockholm

Vad kan vi ha för någon nytta av dessa små rackare?

Jo, cyanobakterierna har en fantastisk egenskap – de kan producera alkohol av solenergi och koldioxid. Och alkohol kan användas som bränsle till t.ex. bilar. Och nu har forskare på Uppsala universitet hittat ett sätt att odla cyanobakterier i stor skala, som kan användas för industriell tillverkning av alkohol. En miljövänlig, klimatneutral sådan, enda utsläppet är syrgas:)

Källa: https://www.nyteknik.se/innovation/svenska-bakterierna-kan-ge-mangder-av-biobransle-6965236

©Håkan Rodhe