Jag har blivit så inspirerad av maj månads utmaning att cykla till stationen, ta cykeln med på tåget och sedan cykla till slutdestinationen. Det är det perfekta sättet att resa. Ett perfekt exempel på det som är syftet med denna blogg – vi måste prata om miljön. Det gör kanske väldigt liten skillnad om just jag cyklar/tar tåget istället för att köra. Men jag kanske inspirerar någon annan – som inspirera en tredje osv. Jag fick inspirationen av en kollega – hade inte tänkt på hur enkelt det är förrän han i förbigående berättade hur han tog cykeln på tåget varje dag.
Men Skånetrafiken tycker tydligen inte att det är en lika bra idé. Sommarbiljetten gäller för en vuxen och två under 20. Då tänker jag att eftersom cykel kostar mindre än en barnbiljett borde man kunna få ta med cykel istället för ett barn. Men icke. Extra cykelbiljett måste köpas för varje resa.
Eller är det bara jag som är gammalmodig. Jag ska kanske bara cykla till stationen, ta tåget och sedan hoppa på någon hyrcykel/skoter när jag kommer fram. Men jag gillar min el-cykel, beroende på om jag är på väg till möte eller på väg hem så kan jag anpassa hur mycket jag vill träna, dvs hur svettig jag vill bli.
Det finns så många möjliga vägar framåt just nu. Ska bli spännande att se vilka som bara blir dagsländor och vad som blir våra framtida vardagstransportmedel.
Det bästa är förstås att inte köpa något alls, men om jag nu ändå måste handla, vad är bäst, att köpa på nätet eller att handla i butik? Intuitivt känns det som om det borde vara bättre att handla på nätet om jag måste köra bil för att handla. Intuitionen fungerar dock inte alltid när det gäller klimatsmarthet, det lärde jag mig av min svåger miljöekonomen, för närmare 30 år sedan. Han berättade att totalt sett är det bättre för klimatet att använda engångstallrikar till jobblunchen än att diska tallrikarna under rinnande varmt vatten som alla gjorde på den tiden (inga diskmaskiner då inte). Det hade jag ingen aaaaning om…. Så jag vänder mig till forskningen, det borde ju finnas massor med rapporter fördelar och nackdelar med e-handel? Det visade sig inte så lätt, men en seriös forskningsstudie kommer från VTI, statens väg och transportforskningsinstitut, 2018. Slutsatsen från rapporten är att det är CO2-effektivt att e-handla istället för att ta bilen till affären. Men, då gäller det att man verkligen ersätter allt handlande med e-handel, de flesta kör till butik och kompletteringshandlar och då äts fördelarna med e-handel raskt upp. En annan svensk studie från 2013 kom fram till att e-handeln (alla kategorier) har potential att minska CO2 utsläppen med 30 % på längre sikt (mer än 15 år).
För min egen del, som bor ute på landet borde det alltså vara bättre att e-handla. Inte livsmedel kanske (försöker cykla och handla mat, eller handla i samband med annat) men om jag behöver någon ”sak” där affärerna ligger längre bort. Och på landet är det ju så fiffigt att lantbrevbäraren kommer och levererar paket till dörren när han ändå kör ut posten 🙂
Vad gäller kläder så är läget ett helt annat och kräver ett helt eget inlägg. Dagens system med fria returer och gratis frakt gör det upplagt för att använda vardagsrummet som sitt privata provrum och köpa många storlekar av varje plagg, för att sedan returnera de som inte passar 🙁
är namnet på jordens nya geologiska epok, sedan den 21 maj i år. Då enades den vetenskapliga subkommissionen för kvartärstrategi med förkrossande majoritet om att den senaste epoken, Holocen, som jorden har befunnit sig i sedan senaste istiden för 12 000 år sedan, nu är avslutad och att vi har trätt in i en ny. Antropocen (kommer från grekiskan där antropos betyder människa och cen betyder ny) kännetecknas av att människan är en ny geologisk kraft som påverkar hela planetens stabilitet.
Är det någon mer än jag som blandar ihop geologiska perioder, eror, eoner (som är flitigt använt i korsord) och epoker? Här kommer en kort översikt:
Fritt efter International Chronostratigraphic chart, 2018 v08
Det är bara perioderna som åtminstone jag känner någorlunda till. Trias, Jura och Krita t.ex. med alla dinosaurierna. Epokerna verkar för mig mest användas för arkeologiska och antropologiska (studier av mänsklig utveckling) syften. Åldrarna verkar bara vara för geologiskt internt bruk.
Men Antropocen ska jag komma ihåg. Människans epok…
Har du hört hur Kanada löser problemet med beskattning av drivmedel? De har koldioxidskatt precis som i Sverige, men istället för att skattepengarna går till statskassan delas pengarna ut till skattebetalarna. Lika mycket till alla. Så pengarna flyttas direkt från dem som släpper ut mycket CO2 till dem som inte släpper ut lika mycket. 70% av befolkningen går plus på detta system som har blivit mycket populärt.
Jag tycker att det känns väldigt visuellt. Kör jag mycket betalar jag ut pengar som min granne sedan får utan att göra någonting annat än att cykla till jobbet.. Och det känns ju lite jobbigt 🙂
Efter FNs rapport om klimatpåverkan från tillverkning av kläder började jag fundera, hur stor är den faktiska klimatpåverkan från ett par jeans, jämfört med annat?
Tillverkning av ett par jeans = 13 kg CO2 (naturskyddsföreningen)
Vad kan jag annars göra för 13 kg CO2?
Köra bil 7 mil (utsläppsrätt.se) Flyga 7 mil (utsläppsrätt.se) Två rejäla biffar à drygt 200 g (livsmedelsverket.se)
Du läste rätt, du släpper ut lika mycket CO2 per mil om du flyger som om du åker ensam i en bil. Det hade åtminstone jag inte en aning om. Jag fick kontrollräkna mina siffror flera gånger och googla hur andra har räknat innan jag trodde på det.
Så helgens bilresa med sista flyttlasset till dottern i Göteborg, 60 mil t.o.r. kostade drygt 8 par jeans. Gulp…
En resa tur och retur till Bangkok kostar minst 3 ton CO2 per person (utsläppsrätt.se). Ur miljösynpunkt kan du då lika gärna köpa 230 par jeans eller äta 500 biffar 🙂
Vår CO2 budget för en hållbar utveckling är 1,5 ton per person och år. Du kan ju själv jämföra hur många jeans, biffar och Thailandresor som får plats i den budgeten.
I Sverige, där vi flyger mer än 5 gånger mer än genomsnittet och kör bil exakt lika mycket (1 ton CO2 per år och person för flyg respektive biltrafik) menar jag att den enskilt största klimatpåverkande åtgärd vi som privatpersoner kan göra är att dra ner på flyg och bilåkandet.
(Och ja, jag har meddelat dottern att det nog var sista gången på väldigt länge jag kommer till Göteborg med bil 😉 )
Jag är lite efter i nyhetsflödet, miljönyheterna duggar tätt just nu. Fick redan för en vecka tips från syrran om att nu är det klädindustrin som är under miljöluppen. FN rapporterar att klädindustrin släpper ut mera växthusgaser än flyget och sjöfarten ihop! och begreppet klädskam har redan börjat figurera i tidningarna.
Det spelar inte någon roll vilket plagg vi köper, om det är återvunnet eller ekologiskt – 80 % av CO2 utsläppen sker vid tillverkningen.
Vår klimatpåverkan (CO2 utsläppen) i samband med att vi köper ett par jeans fördelas på:
80 % – tillverkningen av jeansen
3 % – transport av jeansen till butikerna
11 % – vi tar bilen och åker till butiken för att handla
3 % – vi tvättar dem
3 % – efter vi har slängt dem
Massproduktion och billig arbetskraft i öst gör att kläderna idag relativt sett är mycket billigare än för säg 30 år sedan. I kombination med media, influensers och våra ökade köpkraft gör detta att vi är köper och slänger kläder som aldrig förr.
Vi köper i medeltal 13 kilo kläder per år och slänger 8 kg. Dvs, vår garderob ökar med 5 kg varje år, inte konstigt att det blir trångt bland galgarna. Fast jag undrar om de räknat med att kläderna av någon märklig anledning krymper i garderoben om de får hänga där för länge 😉
Detta sätter fingret på själva kärnfrågan, vi var mycket mer klimatsmarta när vi inte hade råd att köpa så mycket kläder. Vi lagade det som gick sönder och hade kläderna tills de var utslitna.
För att gå tillbaka till inledningen – det gäller inte bara kläder, det gäller all konsumtion. Hade FN valt att titta på konsumtionen av teknikprylar hade vi fått begreppet”teknikskam”, hade de tittat på skönhetsprodukter hade det blivit ”skönhetsskam”.
Det är helt enkelt så att vi köper för mycket onödiga saker, slänger saker innan de går sönder, orkar/vill/kan inte laga det som går sönder, köper en specifik pryl för varje användningsområden även om det går lika bra att använda en för allt (jämför sketchen ”spela kula”) och flyger flera gånger om året. Det är numera en del av vår livsstil.
Jag lever också med den här livsstilen. Därför är månadens utmaning, att räkna hur många saker jag köper som jag inte absolut behöver, väldigt nyttig. Jag kan säga redan nu att jag köper fler saker vad jag från början trodde…
Det handlar om att USA ökar sin export av naturgas, eller som departementssekreteraren (vice sådan) kallar det – frihetsgas 😉
Det finns inte någon ände på hur bra allting blir med USAs frihetsgas; fler jobb i USA, ekonomisk tillväxt, energisäkerhet och renare luft över hela världen.
Och det bästa av allt, naturgasen är ”molekyler av amerikansk frihet som exporteras till världen” 🙂 🙂 🙂
Jag trodde inte det var tillåtet att röka lustiga svampar på arbetstid 😉
Men med tanke på gårdagens rapport så är det kanske inte så lustigt trots allt, när USA döper om koldioxidutsläpp till molekyler av amerikansk frihet…
Har precis läst årets viktigaste artikel från Australiensiska ”Breakthrough – National Centre for Climate Restoration” och det kan du också göra på länken nedan…
… eller kan du läsa en sammanfattning här (jag tar mig friheten att inte direktöversätta utan förenklar lite):
Klimatforskarna har varit för försiktiga och återhållsamma med sina slutsatser. Läget är mycket mera kritiskt än vi kan föreställa oss.
Med nuvarande Parisavtal (2015) som godkänts av de flesta nationer kommer våra CO2 utsläpp att vara som högst 2030 för att sedan reduceras med 80% till 2100.
Men – detta avtal (som Trump vill dra sig ur för att det är skadligt för USA, min anmärkning) leder till 3 graders uppvärmning år 2050 och 5 grader 2100.
Detta är ett troligt scenario över vad som händer år 2050 med nuvarande Parisavtal:
Vid 3°C uppvärmning torkar Amazonas ut och permafrosten (de ständigt frusna områdena i t.ex. norra Ryssland) tinar upp. Detta leder till att växthuset Jorden skapas, som av sig själv fortsätter att värma upp atmosfären, oberoende av vad vi människor hittar på.
Över 100 dagar per år kommer temperaturerna att ligga på dödliga nivåer i Västafrika, tropiska Sydamerika, Mellanöstern och Sydostasien. 1 miljard människor kommer att behöva fly från dessa områden. 2 miljarder människor kommer att leva i områden med svår torka och kommer inte att kunna livnära sig. Det finns inte att finnas mat till alla och matpriserna kommer att stiga i höjden.
Miljarder människor som måste flytta, översvämningar, vattenbrist och minskad födotillgång utlöser konflikter och kanske till och med kärnvapen krig. Artikelförfattaren använder termen ”outright chaos” för att beskriva tillståndet. (Jämför med migrationskrisen 2016 då det ”bara” kom 160 000 flyktingar till Sverige… min kommentar)
När temperaturökningen når 5°C år 2100 kan vi räkna med slutet på vår mänskliga civilisation.
Vad krävs för att detta inte ska bli vår verklighet om 30 år?
Oerhörda globala insatser jämförbara med dem som mobiliserades under andra världskriget krävs för att under de närmaste 10 åren bygga ett industriellt system med noll-utsläpp, eller som författaren uttrycker det:
”A near-term, society-wide, emergency mobilization of labour and resources, of a scale unprecedented in peacetime, to build a zero-emissions industrial system and draw down carbon to protect human civilisation”
Och vad kan du och jag göra?
Vi måste våga ta in att det är ovanstående scenario vi har framför oss om vi inte gör något. Och när vi väl har gjort det måste vi sprida budskapet så att vi alla är förberedda och stödjer våra politiker när det är dags att fatta de svåra beslut som krävs för att undvika att vi hamnar där.
För att citera artikelförfattaren ”Detta är inte ett teknologiskt eller vetenskapligt problem, det är en fråga om mänskliga social-politiska värderingar. Vi måste nå en social brytpunkt som förändrar vårt tankesätt innan vi når brytpunkten i klimatet”
Jag blev lite nedslagen igår efter att gått igenom ICCTs rapport om skillnaden i CO2 utsläpp mellan el och fossilbilar under hela livscykeln. Så jag fortsatte att kolla runt lite och många av dem som skriver om miljöbilar menar att elbilarna har mycket större potential på lång sikt eftersom man idag producerar de flesta batterier i Asien med hög andel energi (el) från fossila bränslen. Efter den omställning av elproduktionen som måste komma inom den närmaste tioårsperioden så blir det en helt annan CO2 budget för elbilarna. Så nu är humöret bättre igen 🙂 Jag har ju drömt om en Tesla ända sedan första gången jag såg deras lilla första sportvariant.
Kuriosa: 34 % av alla nya bilar i Norge under 2018 var elbilar. Världsrekord!!! Och räknar man in laddhybrider så är siffran 52%! Norrmännen siktar på en helt fossilfri bilpark år 2025.
