CO2 utsläpp per person i världen…

Jag förvånar mig själv nästan varje dag över ämnet på dagens inlägg. Idag tänkte jag skriva om CO2 bindning i jorden, hittade ett EU direktiv från 1993 som fastslog EUs klimatpolitik och mål, bytte raskt ämne, letade lite mer på EUs hemsida och hittade plötsligt något ännu mer spännande – CO2 förbrukning per person!

Så här såg det ut 2017 (ton CO2/person på Y-axeln):

EU publications: Fossil CO2 emissions of all world countries, 2018 report

Mina viktigaste insikter från tabellen ovan:

Oj, oj, oj, så mycket CO2 genomsnittsamerikanen har förbrukat. 22 ton per person och år 197o! Och 16 ton per person och år 2017 vilket är dubbelt så mycket som européerna. Hur är det ens möjligt?

Kina och EU ligger på ungefär samma CO2 förbrukning per person. Trodde faktiskt Kina låg lägre. Men som tur är har Kinas kurva planat ut.

EU ligger inte så mycket högre än genomsnittsvärldsmedborgaren. Trodde det var större skillnad…

Rysslands kurva är väl som landet i stort – svårtolkad!

Återkommer imorgon med kommentarer på EUs kurva… (Om jag inte hittar något roligare på vägen förstås:))

I rapporten hittar du också individuell statistik över CO2 förbrukning i respektive land. Här kommer länken till rapporten till dig som är lika nördigt förtjust i statistik som jag är:

https://publications.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/41811494-f131-11e8-9982-01aa75ed71a1/language-en/format-PDF/source-100915432

Kina, USA, EU, Indien, Ryssland och Japan har tillsammans i runda slängar hälften av jordens befolkning, två tredjedelar av jordens bruttonationalprodukt och släpper ut två tredjedelar av jordens totala CO2 utsläpp.

©Håkan Rodhe

Klimatklivet II…

Nu är det dags att börja fila på ansökan till regeringens satsning Klimatklivet II. 1,5 miljarder kronor ska under 2o19 delas ut till investeringar som som snabbar på klimatomställningen. Exempel på prioriterade områden är biogas och laddstolpar. Under klimatklivet 1, mellan 2015 och 2018 delades totalt 4,7 miljarder ut vilket beräknades ge en total minskning av CO2 mängden med 24 miljoner ton.

Tyvärr gäller inte satsningen för privatpersoner…, det hade varit trevligt att få ett litet bidrag till min nya värmepump som förhoppningsvis skall installeras till hösten.

©Håkan Rodhe

Priset på äpplen…

Jag cyklade till affären idag och började som vanligt i fruktdisken. Istället för att bara snabbt rafsa åt mig mina vanliga äpplen stannade jag upp och tittade på hela den långa raden (det var väl semesterlugnet som har infunnit sig antar jag). Jag köper alltid svenska äpplen, av många skäl; kortare transporter, gynna svensk äppelodling och förhoppningsvis mindre besprutade (det sista har jag inga belägg för, men jag har under mina vandringar i Italien sett hur t.ex. vindruvorna sprutas så att de är helt vita, jag hoppas verkligen att svensk frukt inte får samma behandling). Prislappen för mina svenska äpplen, små och lite skamfilade såhär i slutet på äppelåret och säkert plockade bara några mil från min affär var 36 kr per kg. Stora, snygga italienska äpplen som fraktats 160 mil med lastbil kostar 19 kr kilot.

Är det inte konstigt att det alltid ska vara dyrare att köpa närproducerat? Borde det inte vara tvärtom? För att få en känsla av hur prisbilden ser ut i Italien respektive Sverige googlade jag det gamla hederliga Big Mac index. Dvs, vad kostar det att köpa en Big Mac i olika delar av världen.

Dyraste Big Mac i världen finns i Schweiz, sedan kommer Norge och på tredje plats Sverige, 5 dollar och 84 cent. Italien finns inte som enskilt land utan Euro-området ligger på 6e plats med 4,64 dollar. Burgaren kostar alltså ungefär 25% mer i Sverige än i Italien (EU)

Så visst är kostnadsläget högre i Sverige men det motsvarar inte att svenska äpplen ska kosta dubbelt så mycket. Och de italienska har körts med lastbil minst 150 mil längre än de svenska. Det måste bli dyrare att köra runt varor runt hela Europa (eller hela jordklotet) Det ska inte vara billigare att köpa ett italienskt äpple än ett äpple från grannbyn.

©Håkan Rodhe

Tänkte inte på det…

Löste som vanligt korsordet i Svenska Dagbladet i morse och läste ledtråden ”avgjorde i riksdagen under 70-talet”.

Svaret blev ”lotteri” förstås och så började jag fundera – hur gick det egentligen till när man kom på den briljanta idén att riksdagen skulle bestå av ett jämnt antal – 350 ledamöter, så att resultatet kunde bli oavgjort?

Man upphör aldrig att förvånas. Sverige hade fram till 1973 en tvåkammar- riksdag. Första kammaren (som när den infördes 1855 ansågs representera ”bildning och förmögenhet” och inte var direkt folkvald) hade i början av 1970 talet 151 ledamöter och andra kammaren (som var direktvald) hade 233 ledamöter. Efter flera års hårt utredande och beredande av normalt sannolikt räknekunniga och intelligenta människor beslutades 1971 om en enkammarriksdag med 350! ledamöter. I första! valet till den nya riksdagen 1973 blev resultatet 175 – 175 mellan S-VPK och M-C-F.

För dig som inte var född i mitten av 70 talet fick en riksdagsledamot gå fram till talmannen och dra en lapp ur en urna för att bestämma vilket förslag som skulle gälla när det blev oavgjort i riskdagens omröstning. Är det fler än jag som ser Hogwarts och sorteringshatten framför sig!? 152 beslut fattades på det sättet. Till nästa val 1976 ändrades antalet ledamöter till dagens 349 st.

Björn Elmbrant, författare och politisk reporter på radio och TV berättar på SR, Godmorgon världen: ”Det underliga är att valresultatet tycktes komma som en överraskning för alla inblandade. Det var som för uppfinnaren i Lorry – ”Tänkte inte på det”… ” Man undrar ju när det var någon kom på felet. Var det verkligen efter att valresultatet tillkännagjorts? Eller satt det några stackars beredningspersoner och höll tummarna under rösträkningen ”inte oavgjort, inte oavgjort..”?

Obekräftade källor menar att allt detta berodde på att Socialdemokraterna under så många år haft 45-50 % av rösterna och det överhuvudtaget inte fanns i någons världsbild att det skulle kunna bli ett oavgjort resultat.

Vad har det här med miljö att göra? Jo alla, även de mest intelligenta och ansvarstagande, kan bli så förblindade och fastlåsta i ”så har vi alltid gjort” att man inte ser de uppenbara felen och konsekvenserna av de beslut man tar idag. Jag är rädd för att världen om en 10-20 år säger ”Tänkte inte på det…” även i klimatfrågan 🙁

©Håkan Rodhe

Vinnare i juni månads tävling…

…blev föga förvånande min pappa. Han har inte köpt en endaste sak!

Som ”pris” fick han fina kaffemuggar i födelsedagspresent, vilket han verkligen behövde. (Fast jag undrar om han inte tycker att det är roligare med sina upphittade muggar som han kommer hem med lite då och då 🙂 )

Idag har jag trogen mina nya vanor från maj månads utmaning cyklat till stationen och sedan tagit tåget till Malmö för en mycket trevlig after work. När jag på hemväg kliver av tåget möts jag av ösregn och halv storm. Och när det blåser på Skåneslätten så finns det inget att gömma sig bakom. Kom just hem som en dränkt katt. Men, desto skönare att krypa upp i soffan med en kopp varmt te och tänd brasa.

Nyordbok i klimatfrågan…

Efter att ha ägnat många timmar på nätet för att hitta korrekt, trovärdig och helst oberoende information angående klimatkrisen har jag förstått att svenska akademins ordbok måste ändra definitionen av vissa ord. Här kommer några av nyorden som används som används av ”miljöbloggare”.

Oberoende = Den ”oberoende” miljöbloggaren skriver inlägg efter inlägg för att motbevisa alla påstående om att det finns någon global uppvärmning och gör gärna skarpa personliga angrepp mot Greta Thunberg.

Klimatbalans = vi ska fortsätta att släppa ut CO2 i samma omfattning som idag (vilket innebär att vi troligtvis kommer att nå ”tipping 🙂 -point” under vår livstid).

Klimatfakta = allt som motbevisar att den globala uppvärmningen beror på människan.

Klimatförnuft = har de som använder sig av klimatfakta enligt ovan.

Det är intressant att klimatskeptikerna försöker lägga beslag på de positiva orden i klimatdebatten. Men det kanske är ett gott tecken. Att tro på klimatkrisen och de negativa effekterna av den globala uppvärmningen har blivit normen och klimatskeptikerna agerar som uppstickare med ett visst mått av gerillakrigföring…

Jag har valt sida i klimatdebatten och vill därför varken kalla mig neutral eller oberoende. Men jag är väldigt noga med att ha pålitliga källor till fakta.

©Håkan Rodhe

Och vad beror havets färg på…?

Vaknade till en ny, underbar utsikt, men med helt annan färgpalett.

Och då dök den gamla frågan upp, varför är havet blått?

Den huvudsakliga anledningen till den blå färgen är att himlen speglar sig i havet. Visst är det poetiskt?

Även vatten reflekterar blått ljus fast i liten omfattning så det krävs stora djup innan det får någon effekt.

Sedan har vi en tredje komponent som ger oss nyanserna – algerna. Växtplankton innehåller klorofyll som reflekterar grönt ljus och ju mer plankton desto grönare vatten. Runt ekvatorn och vid polerna är det mycket plankton och där kan vi få de turkosgröna vattnen

Maldiverna

På våra breddgrader har vi inte så mycket plankton och därför ett mera himmelsblått/grått hav.

©Håkan Rodhe – Skåne

Forskarna tror att i och med uppvärmningen av haven kommer de blå regionerna i havet att bli ännu blåare pga av att plankton försvinner på våra breddgrader. I havet runt polerna och runt ekvatorn tror man på motsatt utveckling, högre havstemperaturer leder till kraftigare algblomning och starkare gröna färger.

Färgskiftningarna i havet används kan användas för att hålla koll på algkoncentrationen. Satellitbilder analyseras och det går att utvärdera hur mycket plankton som finns på olika ställen, och förutsäga hur detta i sin tur påverkar resten av näringskedjan i haven.

Ref: Dutkiewicz et al. Nature Communications, volume 10, Article number: 578 (2019)

Biogas som drivmedel..

Igår var det midsommarafton och efter en fantastisk dag med dans runt stången, många skratt och god mat hamnade jag frampå nattkröken i ett intressant samtal med en mycket miljömedveten egenföretagare i transportbranschen.

Han har tidigt ställt om till biogas för alla sina fordon men är nu väldigt besviken på att skattesystemet är på väg att ändras så att skattesubventionerna (för närvarande varken energi- eller CO2 skatt för företagare som kör på biogas) förändras till det sämre. Hur ska man som företagare kunna göra miljösmarta val samtidigt som man måste upprätthålla lönsamheten om spelplanen hela tiden förändras?

Eftersom hela idén med denna blogg är att förmedla vederhäftig information på ett enkelt och förhoppningsvis lättsamt sätt så har jag ansträngt mig för att hitta regelverket för beskattning av biogas, men det var inte lätt. Skatteverket.se beskriver reglerna för företagare: 100% skattebefrielse som varar till och med 2020. Därefter kommer detta att förändras. Inom EU är det bara Sverige som har skattebefrielse för förbrukare av biogas, övriga EU har underlättat för produktionsledet (för en oinvigd verkar det inte vara mycket till lättnader…) men inte för användare. Därför verkar det som, enligt de utredningar som har gjorts, att Sverige måste anpassa sig till EU och förändra (läs ta bort) skattebefrielserna för biogas.

Suck – jag är normalt EU-positiv men vad är detta??? Konstiga modeller för ”fördelar” för biogasproducenterna (som inte klassas som stöd ens av EU) och inget incitament alls för användarna i form av lägre skatt.

Huvud-regeln inom EU för beskattning av biodrivmedel är att ”ersättningsbränsle ska beskattas på samma sätt som det bränsle det ersätter. Om en liter bensin ersätts med en liter etanol ska etanol därmed beskattas med samma skatt per liter och på samma sätt som bensin”. Återigen – vad är detta??? Ska det verkligen vara samma skatt på bensin som för motsvarande klimatneutral ersättning?

Min samtalspartner på midsommarnatten menar att detta beror på att inte biodrivmedel ska konkurrera ut fossildrivmedel prismässigt. De måste konkurrera på lika villkor. Det är inte något jag har verifierat men är det sant så – VAD ÄR DETTA???

För privatpersoner finns inte motsvarande information (inte som jag kan hitta iaf.) men man får väl förutsätta att det ser ut på samma sätt.

Jag har sedan länge funderat på varför det bara är el som marknadsförs som framtidens drivmedel för bilar. Vad händer med biogasen, varför är inte det något som prioriteras? När man köper en ny el-bil kan man få upp till 60.000 i bouns. För en biogasbil får man max 10.000 i bonus.

Det kanske finns någon bra anledning till allt detta, men isåfall får någon gärna berätta om den för oss alla…

©Håkan Rodhe