Kategori: Klimatförändring

Hur CO2 smart är en el-bil jämfört med en bil med förbränningsmotor? Jag skulle snabbt sammanfatta detta i gårdagens inlägg, men det var inte så enkelt som jag trodde.

Tidningen Ny Teknik presenterar följande generella siffror, jämförelsebil en dieseldriven mellanklass Volvo: Elbilen genererar 25 % mer CO2 än jämförelsebilen om elen är kolproducerad, 30 % mindre CO2 än jämförelsebilen om den drivs med genomsnittlig EU-el och ingen CO2 alls med Norge-el (producerad med vattenkraft).

Men jag började fundera lite – kan man öronmärka el från ett visst land och säga att just denna el är CO2 neutral? Hade inte jag konsumerat elen så hade den kunnat exporterats till något annat land som då inte hade behövt producera motsvarande mängd kol-el? I likhet med alternativkostnadsprincipen, det är inte gratis att bo i ett hus utan lån, kostnaden är den förlorade räntan/avkastningen på husets värde. Eller kan man kanske inte tänka så när det gäller el? Kanske någon som vet och kan kommentera?

Det är ju inte bara CO2 utsläppen under körning som är klimatpåverkande. Enligt IVL Svenska miljöinstitutet släpper tillverkningen av litium-jonbatterier ut 150-200 kilo koldioxid för varje kilowattimme energi som batterierna kan lagra. Det kan bli upp till 15-20 ton CO2 under tillverkningen av en stor Tesla med 50 mils räckvidd. Och hur ska man ställa detta i relation till alla andra pryttlar som ingår i en bil?

Det finns förstås de som har räknat på det här, t.ex. International Council on Clean Transportation (ICCT).

Man har försökt att väga in CO2 utsläpp under hela produktionen och användningen för en genomsnittsbil (120 g/mil), den CO2 snålaste fossilbilen Peugeot 208 1,6 BlueHDI och en elbil – Nissan Leaf med 30 kWh batteri. Resultatet från denna studien visar att elbilen vinner över fossilbilarna oavsett var de laddas. Skillnaden är dock inte så stor som jag hade hoppats…

Och vad händer om man jämför en Tesla med större batteri med en dieselbil som går på 50 % återvunnet bränsle?

Vilken sten man än vänder på i klimat/miljödebatten så väcks det nya frågor. Är tygpåsen egentligen miljövänligare än plastkassen när man handlar? Är det bättre att använda engångsbestick än att diska under rinnande vatten? Är det bättre att köpa tomater i lösvikt från Italien än plastinpackade från lokal producent?

Men för att travestera Descartes ”Jag tänker, alltså fattar jag ett mera miljövänligt beslut”

Håkan satte i sin kommentar till ”Bilupproret 2.0” fingret på en av de riktigt ömma punkterna i klimatfrågan. Visst är det bra med elbilar, men hur producerar vi elen? I Sveriges står vatten och kärnkraft för vardera 40 % av elproduktionen, vind för 10% och värmekraft för 10 %. Nästan 60 % av detta är förnybar el, bäst i EU.

Men som Håkan påpekade, så ser det inte ut i övriga världen.

(Parentes: Ett stort problem med mätning, uppföljningen och rapportering av miljömål är att den är så långsam. Den web-publicerade svenska statistiken på t.ex. sverigesmiljomal.se sträcker sig ofta bara till 2016. Men jag har hittat en jättehäftig sida 🙂 Där ser man real-time data på gram CO2-utsläpp per producerad KWh samt om produktionen är fossilbaserad eller inte. Testa!!!

https://www.electricitymap.org/?page=country&solar=false&remote=true&wind=false&countryCode=PL. )

I Europa ser det ut ungefär så här (kan inte hitta publicerade data som adderar upp till 100%…)

Glad nyhet från Tyskland! I början av 2019 gick de förnybara energikällorna sol-, vind, vattenkraft och biomassa förbi kol som största el-producent, drygt 40 % mot 38% för kolet.

Så här ser det ut i resten av världen.

Och nu till nästa fråga, vad innebär detta för oss när vi laddar vår elbil? Det får bli en cliff-hanger till imorgon 🙂

Lite kuriosa: I Norge kommer 96 % av elen från vattenkraft. Danmark har störst andel el från vindkraft i världen, 42 %. I Frankrike kommer över 70 % av elen från kärnkraft.

The Guardian har uppdaterat sin ”style guide” dvs de riktlinjer för språkbruk och ordval alla skribenter skall följa för att hålla en enhetlig linje. Istället för ”climate change” skall ”climate emergency, crisis eller emergency användas” och ”global heating” istället för ”global warming”. Och vem tror ni de refererar till som källa till den nya terminologin? Greta Thunberg såklart. De har tagit hennes formuleringar rakt av. Stort!

Handen på hjärtat, hur många har varit inne på sverigesmiljomal.se tidigare? Inte jag iallafall men nu är det min nya favoritsite! Här kan man hitta fakta presenterat på ett mycket lättillgängligt sätt, tex. ökningen av den globala medeltemperaturen 1850 – 2016…

Trenden är skrämmande! Men det finns riktiga ljusglimtar också. Detta är en bild över Sveriges klimatpåverkande utsläpp sedan 1990, uppdelat på olika sektorer. Titta på den ljusgröna delen…

Den visar utsläppen från uppvärmning av bostäder och lokaler och har minskat med 91 procent mellan 1990 och 2016. 90 % på 25 år!!! Tala om att vi kan när vi vill och får en lämplig kombination av piska (dyrt med oljeeldning) och morot (billig och bra fjärrvärme och privata värmepumpar)

Det är bara att fortsätta i samma stil med de andra färgerna på staplarna också 🙂

Du vet säkert detta redan men det förtjänar att upprepas. Greta Thunberg pryder omslaget på nästa nummer av Time Magazine.

Och hon finns med på Time Magazines lista över världens 100 mest inflytelserika personer.

Och är nominerad till årets Fredspris till Alfred Nobels minne.

Jag är så otrooooligt imponerad av denna unga kvinna. Dels för den enorma kunskap hon har tillägnat sig i klimatfrågan men framförallt för att hon verkligen gjorde det just hon kunde, dvs strejkade utanför riksdagshuset. Det är många som kanske skulle kunna komma på samma sak, men det stannar vid att ”det är ingen idé, vad skulle det kunna leda till?”. Och hon struntade i alla som sa till henne att hon skulle gå i skolan istället. Gustav Fridolin gick t.ex. fram med en lärobok till henne första dagen hon strejkade och tyckte att det var bättre att hon lärde sig något istället för att sitta där.

Intressant också att dagens tidningsrubrik är ”Thunberg på Times omslag”. Inte längre ”Greta …” 🙂

Det är ju typiskt mig, att börja att miljöblogga veckan innan jag ska åka iväg på ett helt fantastiskt kalas i dagarna 4, på ett slott i Skottland. Men det är kanske det som är grejen med den här bloggen, att visa på att inte ens den som är väldigt intresserad och medveten om miljöfrågor klarar av att avstå från magiska upplevelser. Så nu rapporterar jag, med lagom mycket flygskam, att jag befinner mig på undersköna Blair Castle och bara njuter!

Det har varit mycket diskussioner i media de senaste dagarna om att den internationella båttrafiken släpper ut mycket mer CO2 än flyget och att flygskammen kanske inte är så skamlig. Enligt naturvårdsverket är förhållandet CO2 från bränslen som tankas i Sverige och som används för utrikes transport 75/25, dvs av de 10 miljoner ton CO2 som används står båtfrakten för 75% och flyget för 25%. Och detta används av dem som vill fortsätta att flyga som vanligt för att argumentera för att det är egentligen båttrafiken vi ska skämmas för. Men det är ju så att all konsumtion bidrar till CO2 utsläppen. Och utan att ha räknat på det så måste man nog köpa många tröjor eller teknikprylar från Kina som transporterats med båt innan man når upp till samma CO2 utsläpp som för en flygresa till Skottland. Jag tror fortfarande att den aktivitet som vi själva som privatpersoner kan påverka är våra flygresor. Sedan innebär all konsumtion, speciellt av importerade produkter, CO2 utsläpp. För att inte tala om all den vansinniga transport av råvaror till låglöneländer för bearbetning och sedan transport tillbaka av färdiga varor.

Det enda vi kan påverka är vår egen konsumtion, antingen det är resor eller produkter. Och att ”prata om miljön” så att vi är medvetna om de val vi gör.

Högsta koldioxidhalten i luften på 3 miljoner år! Tala om tidsperspektiv. På den tiden var Arktis delvis täckt med skog och havsnivån fler meter högre. Hur långt tid tar det innan vi är där igen? Är det under vår livstid, eller våra barns?