Äntligen…

en partiledare som tycker som jag i miljöfrågor. Jag citerar Nyamko Sabunis uttalande i en intervju i Expressen (brukar inte använda Expressen som referens, detta får bli ett undantag:))

”Efter mina sex år som hållbarhetsdirektör på ÅF har jag kommit att både förstå hur akut klimatfrågan är men också att det finns tekniska lösningar för att nå fossilfria samhällen”

”Jag har inget emot att enskilda gör bra val för klimatet, men det är inte dessa val som gör att samhället kommer ställa om till det fossilfria … Det är el som kommer att försörja våra bilar med energi. Elen måste vara ren. Den industri som tillverkar våra produkter måste varar ren. Det är där vi måste minska klimatpåverkan”.

”Vi ser ett globalt behov av fossilfri energi och det måste innebära att kärnkraft har en viktig del i energimixen… Jag förstår därför inte miljörörelsens eller Miljöpartiets motstånd mot den renaste energikällan som vi har, vid sidan av solkraft och vindkraft.

”Först skrämmer man folk med att klimatfrågan är akut, sedan vidtar man åtgärder som kostar ganska mycket pengar men som inte ger resultat, till exempel att investera i elcyklar.”

Det är precis det som denna sida handlar om. Vi måste förstå hur allvarlig klimatsituationen är så att vi kan stödja våra politiker när de fattar de viktiga och ibland tuffa beslut under den närmaste 10-års perioden. För att göra detta måste vi sätta oss in i problemen, och när jag själv har gjort det kan jag inte fortsätta konsumera och resa som jag gjort tidigare. Men jag tror absolut inte att mina små insatser räddar världen, det kommer den storskaliga industri och transportomställningen att göra (om den kommer i tid).

@Håkan Rodhe – minkar

Vet du vad ”Drawdown” är?

Det visste inte jag heller förrän idag, låter som ett ord från en spagettivästern:). Inom klimatforskningen är Drawdown den tidpunkt när växthusgaserna börjar minska istället för att öka. En ideell organisation, www.drawdown.org, har tagit som sin uppgift att gå igenom och beräkna effekten och kostnaden för alla nu kända möjligheter att minska utsläppen av växthusgaser fram till år 2050. Och de har gjort en lista över de 80 bästa alternativen. Fundera en stund – vad tror du ligger högst på listan?

https://www.drawdown.org/solutions-summary-by-rank

Det är två åtgärder som ligger i absolut topp och som är ungefär lika effektiva:

  • 1. Att sluta använda växthusgaser som kylmedel i kyl och frysar och ta hand om avfallet från de kylar och frysar som du och jag har hemma just nu!!! Vi har varit väldigt duktiga och slutat använda freon som kylmedel, freonet som skadar ozonskiktet. Men vad har vi ersatt den med? Jo, ett ämne som i och för sig inte skadar ozonskiktet men är en mellan 1000 och 9000 gånger kraftigare växthusgas än CO2. Tala om att gå ur askan i elden.
  • 2. Bygga vindkraftverk på land – inte lika oväntat 🙂

Dock är det stor skillnad mellan prislappen, att ta hand om avfallet från gamla kylar och frysar kommer att kosta ca 10 000 miljarder kronor (måste vara ett feltryck i listan, står som vinst istället?!). Medan vindkraftverken beräknas ge en vinst på 60 000 miljarder kronor fram till år 2050.

Därefter kommer, inte heller så oväntat:

  • 3. Reducera mat-svinnet
  • 4. Äta mer växtbaserat
  • 5. Återskapa regnskogar

På plats 6 och 7 kommer, lite mer oväntat tycker jag:

  • 6. Utbilda flickor
  • 7. Familjeplanering

CO2 minskningen pga 6 och 7 beror enligt drawdown.org på att utbildade kvinnor föder färre och friskare barn. Och kan fatta bättre beslut när det gäller användning av energi, jord, träd och vatten. Pojkarna är tydligen tillräckligt utbildade redan (är man verkligen säker på att de inte har sovit under lektionerna?:))

Transporter kommer ganska långt ner på listan, med båtar på 32a plats, lastbilar 40e, flyg 43e, bilar på 49e. Och mitt personliga favorittransportmedel – elcykeln, på 69e.

Det finns mycket annat spännande på listan, myrar t.ex. som redan finns på min ”att skriva om” lista. Och ”silvopasture” som precis nu kom upp på samma lista. Gå in och titta – jag skulle bli förvånad om du inte blir förvånad över vad som är effektivt att satsa på och vad som inte är det.

©Håkan Rodhe

Ibland lyckas man inte hela vägen…

… hur mycket man än anstränger sig. Har varit på kollektiv-roadtrip:

Tåg + buss till Stockholm.

Tåg + buss + pendeltåg + tunnelbana + buss + båt till skärgården

Båt + buss + tunnelbana + tåg till Örebro

Liftar med bil som ändå skall tillbaka till Skåne.

Tåg sista biten hem + hämtning vid stationen av snälla grannen – trodde jag. Men tåget gick inte längre än till Malmö, ledningen nedriven. Kvällen är sen och det finns bara en möjlighet kvar att komma hem – taxi 4 mil.

Men det har jag insett redan från början, ska jag åka kollektivt när jag bor så här långt ute på landet så blir det taxi ibland, när det oväntade inträffar. Och om det händer en gång av 20 kanske, så är det inte hela världen. Alternativet är ju att jag tar bilen själv hela tiden.

©Håkan Rodhe – fler vilda grisar

Det är för få ungdomar som äter griskött – säger EU…

Är du mellan 18-29 år? Äter du inte griskött idag? Då är det stor chans/risk att du börjar med det inom några år. Närmare bestämt 19,7 % har EU räknat ut. 30 miljoner kronor (till största delen finansierat av EU) får Danmark och Sverige för att skapa en konsumentrörelse som ska ledas av köpta influencers för att få ungdomar att tycka att det är gott och trendigt att äta gris. 40 nya produkter med gris som bas ska skapas och marknadsföras på youtube kanaler och bloggar på samma sätt som t.ex smink görs idag. ”Idag ska jag laga min nya favorit, EU korven. Titta så röd och fin den är, matchar precis mitt nya nagellack”:). Ni ungdomar kommer enligt EUs beräkningar att spendera 30% mer på grisprodukter när kampanjen är slut än vad ni gör idag.

Jag ingår inte i målgruppen men känner mig ändå väldigt provocerad av detta. Denna kampanj görs bara för att gris-industrin ska bli större och tjäna mer pengar. Den har ingenting med hälsa, miljö eller omsorg om ungdomarna att göra. EU har på decimalen räknat ut hur många ungdomar man kan ”omvända” med en viss summa pengar. Och räknar med att de ny griskonsumenterna ska generera 200 miljoner kronor till gris-industrin.

Skulle det inte vara kul att få deras kalkyler att slå fel?

c Håkan Rodhe – en riktigt vild gris…

Ta bort CO2 ur luften: 2. Var finns kolet?

Kolet finns i fyra olika områden:

  • På marken (växter, djur, dött material i jorden)
  • I havet (i första hand som bikarbonat, men även i plankton och alger)
  • I amosfären (som CO2)
  • I berggrunden (olja, naturgas, bundet till stenmaterial)
@Naturvetenskap.org. Respiration = förbränning.

Om vi för ett ögonblick bortser från kolet som finns i berggrunden så finns det en jämvikt i resten av systemet. Växter och plankton tar upp CO2 och avger syrgas. Djur och växter förbränner kol och syre och avger CO2. Kallt vatten tar upp CO2 och varmt avger CO2. Det varken kommer till eller försvinner något kol och därmed inte heller någon CO2.

Vi människor lägger till en ny faktor till jämvikten. Vi plockar under en väldigt kort tid upp enorma mängder kol (olja och naturgas) som lagrats där under årmiljoner från urtida döda växter och djur. Oljan och gasen eldas upp och var hamnar då kolet? Jo som CO2 i atmosfären.

Systemet som tidigare tuffat på i jämvikt klarar inte av att hantera all den CO2 som vi tillför. Ungefär 25 % av den tillförda CO2 går in i kretsloppet som t.ex. ökad växtlighet, resten ( tre fjärdedelar) stannar kvar i atmosfären.

Hur mycket CO2 finns i de olika systemen?

  • Marken – 15 000 miljarder ton
  • Haven – 150 000 miljarder ton
  • Atmosfären – 3 000 miljarder ton
  • Berggrunden – Okänt

Människan släpper ut ca 35 miljarder ton CO2 per år och beräknas ha släppt ut 900 av de 3000 miljarder ton som finns i atmosfären, dvs 30%.

På vilka sätt kan vi få kolet i atmosfären tillbaka in i något av de tre övrig systemen? Det ska vi titta på nästa gång…

Bryggmiddag – magiskt!

Källor: https://royalsociety.org/~/media/policy/projects/greenhouse-gas-removal/royal-society-greenhouse-gas-removal-report-2018.pdf

Ta bort CO2 ur luften 1. Liten kol-skola

Let’s face it, det kommer inte att räcka med att dra ner på CO2 utsläppen, vi måste göra något aktivt för att ta bort den CO2 som vi redan har släppt ut i luften.

Jag har länge varit nyfiken på vad det finns för några möjligheter och har äntligen haft tid att ägna mig åt detta:). Är du också intresserad så häng med!

Först en liten kol-skola – som det är helt OK att skolka från🙂

Kol i sig själv är ett fast ämne som är den gemensamma nämnaren för allt levande, vi är alla uppbyggda av kolföreningar. Mer eller mindre rent kol hittar du i briketten till grillen, blyertsen i pennan och diamanten i ringen.

När kol (C) reagerar med syre (O) bildas koldioxid (CO2) som är en gas. Detta kallas förbränning. Det sker både när kolet brinner upp på grillen, bensinen förbränns i förgasaren och när cellerna i din kropp skapar energi genom att göra om kolet i det du äter till koldioxid och vatten.

@naturvetenskap.org. Respiration = cellandning = biologisk förbränning

Koldioxiden kan sedan gå tillbaka till att bli kol(förening) och syre igen. Trädet t.ex. tar upp CO2 ur luften och gör om den till ved, bark och löv + syrgas = fotosyntes.

Nästa avsnitt: Var finns kolet?

@Håkan Rodhe – Ser du kungsfiskaren?

Någon släpper ut freon…

Kommer du ihåg när freoner stod högst på listan över miljöfarliga kemikalier? Ozon-hål och hudcancer. Alla nationer enades om att sluta tillverka freoner från 2010 och de flesta slutade använda freoner lång innan dess. Det är svårt att ens komma ihåg de gamla sprayflaskorna, t.om. deodoranterna drevs ju med freon på den tiden. Och ozon-hålen över polerna har minskat för varje år och beräknas att vara lagade till 2060. Trodde man… För 5 år sedan började freonhalten öka igen och vi är nu tillbaka på samma nivåer som för 20 år sedan.

Man trodde först att utsläppen kom från gamla kylskåp i Kina, men insåg att det är alldeles för stora mängder det rör sig om. Vem är det som har börjat tillverka och släppa ut freon igen, frågade sig den samlade vetenskapen? Detektivarbete har pågått och nu har man kommit fram till att åtminstone hälften av utsläppen kommer från östra Kina. Man misstänker att freonet används inom bygg-industrin för att spruta in isoleringsmaterial i bostadshus och andra byggnader.

Förutom att freoner bryter ner ozon lagret är det också en mycket kraftig växthusgas. Ett ton freon motsvarar runt 5 000 ton koldioxid i atmosfären. Utsläppen man hittat från från östra Kina motsvarar ca 35 miljoner ton CO2, vilket motsvarar ca 0,1 % av världens total CO2 utsläpp 2017.

Var resten av freonet kommer ifrån vet man inte, forskarna gissar på Indien, Afrika eller Sydamerika eftersom det saknas övervakningssystem i dessa områden.

Källor: https://www.nature.com/articles/s41586-019-1193-4

©Håkan Rodhe – minkfamilj

219 ton bröd slängs – varje dag!

Visste du att 219 ton bröd slängs varje dag i Sverige – utan att ens ha varit hemma i ditt skafferi och vänt?

Du har säkert träffat på bagerianställda som lägger upp bröd i hyllorna och som inte kan svara när du frågar ”var finns bakpulver i den här butiken”. De tar också med sig bröd som närmar sig bäst-före-datum. Det gör de eftersom affärerna bara betalar för det bröd som säljs. Resten tas tillbaka av bageriet och går till återvinning eller förbränning.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ny-rapport-80-000-ton-brod-slangs-varje-ar

Enligt livsmedelsbutikerna skulle svinnet minska om man själva fick köpa in och ansvara för brödet. Då hade man inte köpt in ett överskott, vilket man gör idag. Och så hade man också reat ut brödet när det blivit några dagar gammalt.

219 ton bröd per dag motsvarar 260 000 brödskivor i timman, som bara bakas, transporteras, transporteras igen och slängs!!!

Det verkar enligt artikeln på svt.se som att det bara är de stora bagerikedjorna som har denna typ av avtal. Så – gynna dina lokala bagare och minska matsvinnet på köpet!!!

@pixbay

Tankar från en badtunna…

Igår satt jag i en vedeldad badtunna med utsikt över havet tillsammans med mina kära släktingar. Kan det bli bättre?! Förutom att njuta av stunden pratades det mycket om miljön. Framförallt hur svårt det är att att veta vad som är bäst för miljön, är det sämre att köra biogasbil än elbil? Är det dåligt att köpa färdiglagad hämtmat förpackad i plast, eller är det rent av bättre att köpa mat som är storskaligt tillagad, istället för att laga mat hemma själv i små omgångar?

Det är oftast väldigt svårt att avgöra vad som är bättre och sämre när det gäller miljön. Men vi var rörande överens om att det är lätt hänt att vi fokuserar på småsaker som är lätta att visualisera och glömmer de stora, viktiga sakerna. Som t.ex. att det som ligger i kassarna vi bär hem från ICA, och hur vi hanterar det vi köpt (dvs använder upp det som vi köpt in) har mycket större betydelse än vilket material själva kassarna är gjorda av.

©Håkan Rodhe