Sylarnas fjällstation…
Kategori: Klimatförändring
Vi drar till fjällen…
Flatbat tar paus för fjällvandring, återkommer förhoppningsvis till civilisationen på måndag. Finns det möjlighet till internetuppkoppling kanske det kommer någon fin bild på vägen.
Ta bort CO2 ur luften, forts.
Nu kommer vi till det som jag från början var nyfiken på och som gjorde att jag började skriva den här serien av inlägg:
Metoder för att fånga in koldioxid direkt från luften och sedan lagra den någonstans vilket förkortas DACCS (Direct Air Capture and Carbon Storage).
Förhoppningsvis kommer du att läsa och höra mycket mer om DACCS i framtiden, och då kan det vara bra att vara bekant med förkortningen redan nu.
Det första steget i DACCS är att dra in luft med jättestora fläktar. Luften får passera över ett material (filter) där koldioxiden fastnar medan resten av luften åker ut igen.
När filtret är fullt med koldioxid tvättar man ur det med vatten och/eller värme och ren CO2 gas samlas upp. Filtret är sedan klart för användning igen.
Filtret kan bestå av många olika sorters material:
- ”Artificiella träd” består av stora mängder kol som binder CO2.
- En grupp kemiska ämnen som kallas ”aminer”, som är bra på att tillfälligt reagera med CO2 och sedan släppa ifrån sig det igen.
- Lut (NaOH) som reagerar med CO2 och bildar soda (Na2CO3)
Av de olika DACCS metoderna är det filter bestående av ”aminer” som är det som har kommit längst. Det finns idag en liten kommersiell anläggning i Zürich som drivs av företaget Climeworks.
Sedan har vi ju det lilla problemet med var vi ska göra oss av med den rena CO2 som vi har fått ut ur luften. Det får morgondagens inlägg handla om…
Ta bort CO2 ur luften, forts.
Nästa metod för att ta bort CO2 ur luften är sten-cool:)
Runt omkring oss pågår hela tiden söndervittring av klippor och stenar. En del av den processen består i att stenen tar upp CO2 och bildar stabila karbonater, en sorts mineral som finns överallt. Tyvärr är den här processen väääääldigt långsam, så forskarna letar efter metoder som gör att den går snabbare. T.ex. kan man strö ut finmalda stenkorn över marken. Då ökar den stenytan som kan reagera med CO2 dramatiskt och processen går snabbare. Denna metod är bra, ger en stabil långtidsförvaring av CO2, men är dyr och ännu inte utvecklad i industriell skala.
En annan metod som är kemiskt liknande men annars väldigt annorlunda är att öka andelen CO2 som kan tas upp i haven. Nu blir det lite kemiskt, men det går snart över:). CO2 kan finnas i havet på två sätt, antingen som CO2 som simmar löst i vattnet eller så kan CO2 gå över till att bli vårt välkända bakpulver, bikarbonatjonen ( HCO3-). Ju mer CO2 som går över till bikarbonat, desto mer CO2 kan tas upp från luften. Hur kan vi få mer CO2 att gå över till bikarbonat? Jo, vi slänger ner något alkaliskt i vattnet, som t.ex kalk (Ca2+). Ju mer kalk det finns i vattnet, desto mer CO2 går över till bikarbonat och desto mer CO2 kan vattnet ta upp från luften.
Detta är ett tekniskt lätt sätt att öka CO2 upptaget och kan ge stor utväxling med stora CO2 upptag som resultat. Men precis som med gödning av havet är det osäkert vilka ekologiska konsekvenser detta för med sig. Vi har under en lång tid haft en försurning av våra vattendrag, och vi har därför redan lokalt kalkat sjöar för att minska effekten. Men det är osäkert vad som händer om man gör detta i väldigt stor skala över världshaven.
Civil olydnad för klimatet?
Det kom ett inlägg på facebook om ett miljöevenemang på lördag i Malmö – ”Flood the streets”, en demonstration mot klimatkrisen, för miljön . Jag anmälde mitt intresse och fick igår ytterligare detaljer om demonstrationen, där det i tredje paragrafen står: ”Du kan vara med i den omfattning du själv vill – det är inte något krav på att du måste bli gripen av polisen”. Ooops! Det visades sig att gruppen som arrangerar demonstrationen heter Extinction Rebellions och här kommer några axplock ur deras avsiktsförklaring:
…When Government and the law fail to provide any assurance of adequate protection, as well as security for its people’s well-being and the nation’s future, it becomes the right of its citizens to seek redress in order to restore dutiful democracy and to secure the solutions needed to avert catastrophe and protect the future. It becomes not only our right, it becomes our sacred duty to rebel…
…We hereby declare the bonds of the social contract to be null and void, which the government has rendered invalid by its continuing failure to act appropriately. We call upon every principled and peaceful citizen to rise with us…
Jag brukar på skämt säga att ”alla metoder är bra utom de dåliga”. Frågan är om inte detta faller under kategorin dålig metod. I förrgår utförde Extinction Rebellions en aktion i Lund, man skulle ockupera en bro. Det slutade med att flera personer blev påkörda, bl. a. en gravid kvinna och polisen förde bort resten av demonstranterna. Det var inte en annonserad aktion så det fanns inga journalister på plats och händelsen gick därför de flesta obemärkt förbi.
Jag har funderat på hur jag ska förhålla mig till den här typen av civil olydnad. Världen hade inte varit vad den är idag om inte personer som Mahatma Gandhi (bl.a. hungersstrejker och uppmaning till indiska gästarbetare i Sydafrika att vägra registrera sig) och Rosa Parks (hon som inte reste sig för en vit medpassagerare på bussen och därför arresterades) funnits och följt sitt samvetet genom att agera med civil olydnad. Men för mig finns det en stor skillnad. Rosa Parks och Gandhi vägrade att följa en lag som de ansåg vara fel. Grupper som Extinction Rebellion bryter mot lagar för att störa den allmänna ordningen (t.ex. genom att blockera vägar) för att väcka uppmärksamhet. Hade det funnits en lag som tvingat mig att använda olja som uppvärmning i mitt hus hade jag gladeligen kunnat tänka mig att bryta mot den och ta straffet. Men när man bryter mot samhällsregler för att skapa problem för andra (t.ex. inte komma fram på vägen) i syfte att väcka uppmärksamhet för sin sak börja man närma sig terrorismens område och jag hoppas verkligen inte att vi ska få ”miljöterrorister” som spränger byggnader i klimatkrisens namn.
Däremot tror jag absolut på manifestationer ( jag säger bara ”Fridays for Future”). Visa, gärna på något uppseendeväckande sätt, att vi är många som verkligen har förstått att miljön och klimatet är på fel väg. En undergrupp till Extinction Rebellions är Red Rebel Brigade, en performance/teatergrupp. Deras avsiktsförklaring är följande:
…We are sympathetic and humble, compassionate and understanding, We divert, distract, delight and inspire the people who watch us, We illuminate the magic realm beneath the surface of all things and we invite people to enter in, we make a bubble and calm the storm, we are peace in the midst of war…
Detta är för mig något helt annat, länk till ett exempel på en Red Rebel Brigade aktion hittar du här:
Jag tror dock att jag får läsa på lite mer om Red Rebel Brigade innan jag ansluter mig:)
Närkontakt med vildsvin…
Det var väl bara en tidsfråga innan det skulle inträffa… Jag ser så mycket vilt längs vägarna när jag kör hem på de små, skånska landsvägarna. Dovhjortar, vildsvin, rådjur och till och med kronhjort ibland. Och ikväll small det. Ett stort vildsvin sprang rakt in i förardörren. Men jag får skylla mig själv, jag hade kunnat köra en större väg med viltstaket, men jag tycker att det är så trevligt att köra småvägarna, jag kör långsamt och tittar på djuren, jag vet var de brukar hålla till. Men den här grisen höll sig inte till rutinerna, den dök upp som skjuten ur en kanon på helt fel plats.
Vildsvin är en urgammal art i Sverige men utrotades under 1700 talet. Sedan har vildsvin hållits i hägn och och utbrytningsexperter som de är lyckades förstås ett antal rymma. Stammen har vuxit exponentiell, från ca 100 vildsvin 1980 till ca 200 000 djur år 2017. 2018 inträffade nästan 7000 vildsvinsolyckor, varav 1300 i Skåne. Det är den näst vanligaste viltolyckan, efter krockar med rådjur.
Varför har vi då så många vildsvin, finns det inte någon som jagar dem? Jodå, jaktåret 2016/2017 sköts totalt 100 000 vildsvin, dvs hälften av den beräknade stammen vid det tillfället. Så varför ser jag då så ofta vildsvin nuförtiden, ibland som idag på alltför nära håll?
Tidningen Jakt och jägare har en teori om detta. Jaktmarkerna har blivit allt dyrare och arrendena går till rika affärsmän från Köpenhamn och Malmö som jagar för sällan, kanske bara 4 gånger om året. Det läggs ut foder för att det ska finnas vilt att jaga när de kommer dit. Och så ökar vildsvinsstammen.
En annan orsak till att det lokalt är mycket vildsvin (och annat vilt) har jag själv upplevt. Det anläggs ett naturreservat granne med min gård, vilket är väldigt trevligt, men i samband med det dras jakten in. Resultatet blir en explosion av vildsvin, rådjur och dovhjortar. Djuren har inte riktigt förstått att de bara ska hålla sig i naturreservatet utan ger sig ut på små utflykter till intilliggande fält och vägar. Efter ca 2 år kommer de ansvariga för naturreservatet tillbaka till jägarna och ber dem ta upp jakten igen, det blev alldeles för många djur till och med för länsstyrelsen.
Och ja, jag klarade mig helt oskadd. Värre var det för vildsvinet, jag fick stränga order av polisen att inte gå för nära så jag är inte säker, men det dog förmodligen direkt.
Huvudspår för CO2 borttagning…
Nu måste vi bli lite seriösa igen och fortsätta att utforska hur man kan ta CO2 från atmosfären.
Det finns tre huvudspår för att ta bort koldioxid ur luften:
- Öka mängden CO2 som tas upp av växter och plankton.
- Öka mängden CO2 som reagerar med naturliga stenmaterial.
- Industriell uppsamling av CO2 direkt från luften.
Vissa av de här metoderna samlar bara upp kolet från luften, andra kräver att CO2 lagras separat.
Det finns idag fem möjliga typer av lagringsplatser för CO2:
- I levande växtlighet
- Död växtlighet t.ex. kol
- Geologisk ( i eller på berggrunden)
- I havet
- I byggnationer
Vi börjar med den till synes enklaste – öka mängden CO2 som tas upp av växter på land och i havet
Som jag har skrivit om i tidigare inlägg så ingår allt levande material i den naturliga CO2 cykeln, alltså är den CO2 som tas upp i växtlighet bara i tillfälligt försvar. Träd kan fungera som en lagringsplats under flera hundra år, men det krävs att väldigt stora arealer planteras. Alternativt låter man träden ta upp CO2 och sedan bränner man upp dem och samlar upp den CO2 som frigörs, eller så begraver man träden under jorden (oftast i form av träkol). Man kan också använda trä i byggnadsmaterial för att få det ut ur cirkulationen längre tid.
Upptag av CO2 i växtlighet i havet en möjlighet. Vi har tidigare haft problem med övergödning av sjöar och hav, men nu diskuterar man på allvar att göda haven så att växtplankton tar upp mer CO2 vid ytan och genom en process som kallas ”den biologiska pumpen” trycker den i havsdjupen. Jag skulle vilja se riskanalysen av den åtgärden innan jag är övertygad om att det är en bra idé.
To be continued…
10 år räckte för att sätta människan på månen…
John F. Kennedy utlovade 1961 att USA skulle sätta första människan på månen inom 10 år. Detta beslut satte igång en våg av investeringar, innovationer, forskningsinsatser som i stor utsträckning lagt grund till den teknologi vi har idag. Och USA lyckades, med drygt ett år till godo. Vi har lika lång tid på oss för att komma till rätta med klimatkrisen och ställa om till ett hållbart samhälle. Det är mycket troligt att det går, med samma beslutsamhet och inställning som vid månlandningsprojektet. Men ser du den stora skillnaden? 1961 hade USA en president som var fast besluten att driva igenom projektet. 2019 har USA en president som inte tror att klimatkrisen existerar. Vi får hålla alla tummar och tår för att Xi Jinping eller någon annan av de stora nationernas ledare tar klimatkrisen på allvar och startar ett ”jordlandningsprojekt” snarast!
Slänga mat..
En tredjedel av all mat som produceras (world-wide) slängs enligt IPCCs stora rapport om livsmedelsproduktion som kom ut igår.
Mycket av det som slängs sker ju redan hos producenterna, kommer du ihåg brödet som bakas hos de stora bagerierna, där enorma mängder slängs varje dag utan att nå konsumenterna. Men även hos mig slängs det, kom just hem från en väldigt härlig spontansemester med yngsta dottern. När jag öppnade kylskåpet var det en sorglig historia, rutten sallad, mögliga hallon, intorkad lök. Även hos dem med de bästa intentioner så blir mat slängd:(
Några fler fakta från IPCC rapporten:
Sedan 1961 har matproduktionen per person räknat i kalorier ökat med en tredjedel.
2 miljarder vuxna är överviktiga eller lider av fetma.
821 miljoner människor är undernärda.
Vad kan vi dra för slutsatser? Det är ju helt klart att vissa (känner mig väldigt träffad:)) äter för mycket, medan andra inte får tillräckligt. Och att det faktum att vi äter för mycket också bidrar till klimatkrisen. Så varför är det då så svårt att låta bli den där glassen, eller chokladbiten, eller brie-osten…?
Är Greta ute och seglar?
Väldigt vad många som har åsikter om att Greta Thunberg seglar till USA! Det verkar som om denna idealistiska tonåring plötsligt ska vara ansvarig och talesman för all världens miljölobbyverksamhet. Det är fel om hon flyger, och det är fel om hon seglar, och det är fel att segelbåten är sponsrad etc. etc.
Flickan är bara 16 år! Hon har fått massor med väldigt berättigad uppmärksamhet för att hon agerat utifrån sitt eget samvete. Nu ska hon ”eftersom hon har blivit känd” uppträda ”ansvarsfullt och med konsekvensanalys” (dvs. flyga för att det är det realistiska alternativet). Vad är det för trams? Flickan är fortfarande bara 16 år. Hon har kunskaper som en vuxen, men idealism och entusiasm som bara en ung människa har. När man är 16 år är världen svart eller vit, inte gråsmetig som hos oss som fått några fler år på nacken. Klart att Greta Thunberg inte ska flyga!!!
Sedan behöver inte resten av världen segla bara för att Greta gör det. Jag återkommer till mitt mantra, det kommer att krävas stora strukturella förändringar i samhället för att vi ska kunna klara klimatkrisen. Det är inte något som vi enskilda medborgare klarar av att sköta själva. Men vi måste sätta oss in i problemen så att vi är mogna att acceptera de förändringar i samhälle och livsstil som förmodligen kommer att krävas. Och där är Greta Thunberg en fantastisk inspirationskälla.
