Sedan 2013 har kollektivresandet ökat med 4 procentenheter och bilresandet minskat med lika mycket. Ca 20 % av resorna görs med kollektivtrafik, ca 50% med bil.
Fördelning färdmedel för resor i Skåne.
Men det skiljer mycket mellan kommunerna. Inne i Lunds tätort är det bara 25% av de resande som använder bilen jämfört med Båstads 75 %. Både i Lund och Malmö är det fler som ”reser” med apostlahästarna/cyklar än som kör bil. (En resa är definierad som en förflyttning med ett mål, och räknas i km. Genomsnittslängden på en resa är 30 km).
Målet för resandet i Skåne år 2050 ser du i bilden nedan
Mål för resandet i Skåne är 2050 enligt Skånes regionala utvecklingsstrategi
I målet ingår att alla resor ska vara fossilfria 🙂
Men vi ligger i lä mot Stockholmarna, 30 % av de motoriserade resorna sker med kollektivtrafik i Skåne medan motsvarande siffra för kungliga huvudstaden är 50 % (2015 års data).
En högst personlig spaning – vart har alla sommarblommor tagit vägen? När jag var liten strövade jag omkring i omgivningarna och plockade blommor – i massor. Det enda problemet var att jag var tvungen att sluta när händerna inte räckte till. Prästkragar, blåklockor, slåttergubbar, mandelblom, kärringtand, ängsvädd, fibblor och johannesört. Det fanns ju inte direkt några ängar, men vägrenarna var fulla med blommor. Nu när jag går ut i naturreservatet granne med min gård så är det grönt och frodigt men jag ser i princip inte några blommor alls. Jag tror inte att lösningen på problemet är att ”young girls picked them everyone” även om jag har varit skyldig till en hel del 🙂
Jag har mina aningar, men konsulterar Naturvårdsverket för säkerhets skull. Och misstankarna bekräftas. De vackra, anspråkslösa ängsblommorna har konkurrerats ut av kväveälskande, starkväxande nässlor, älgört, lupiner och ryssgubbar. När ängarna slogs och gräset samlades upp som hö till vintern tillfördes väldigt lite näring och jorden blev allt mera näringsfattig, och ängsblommorna, som behöver bara minimala mängder näring var de enda som klarade av att växa där. När ängarna inte slås längre multnar gräset ner och blir till gödning till nästa sommar. Och när de kvävekrävande, snabbväxande växterna får förutsättningar att trivas konkurrera de snabbt ut de svagväxande ängsblommorna. Och detta gäller även för vägrenar, de klipps men det klippta gräset får ligga kvar som gödning, och via utsläpp från trafiken, förbränning och jordbruk blir även vägrenarna näringsrika drivbänkar för nässlor.
Man kan ha många synpunkter på min gräsmatta, det finns inte många grässtrån i den men desto fler blommor. Och det uppskattade den här lille ”fönstertittaren” som tittade förbi för en stund sedan 🙂
Det bästa är förstås att inte köpa något alls, men om jag nu ändå måste handla, vad är bäst, att köpa på nätet eller att handla i butik? Intuitivt känns det som om det borde vara bättre att handla på nätet om jag måste köra bil för att handla. Intuitionen fungerar dock inte alltid när det gäller klimatsmarthet, det lärde jag mig av min svåger miljöekonomen, för närmare 30 år sedan. Han berättade att totalt sett är det bättre för klimatet att använda engångstallrikar till jobblunchen än att diska tallrikarna under rinnande varmt vatten som alla gjorde på den tiden (inga diskmaskiner då inte). Det hade jag ingen aaaaning om…. Så jag vänder mig till forskningen, det borde ju finnas massor med rapporter fördelar och nackdelar med e-handel? Det visade sig inte så lätt, men en seriös forskningsstudie kommer från VTI, statens väg och transportforskningsinstitut, 2018. Slutsatsen från rapporten är att det är CO2-effektivt att e-handla istället för att ta bilen till affären. Men, då gäller det att man verkligen ersätter allt handlande med e-handel, de flesta kör till butik och kompletteringshandlar och då äts fördelarna med e-handel raskt upp. En annan svensk studie från 2013 kom fram till att e-handeln (alla kategorier) har potential att minska CO2 utsläppen med 30 % på längre sikt (mer än 15 år).
För min egen del, som bor ute på landet borde det alltså vara bättre att e-handla. Inte livsmedel kanske (försöker cykla och handla mat, eller handla i samband med annat) men om jag behöver någon ”sak” där affärerna ligger längre bort. Och på landet är det ju så fiffigt att lantbrevbäraren kommer och levererar paket till dörren när han ändå kör ut posten 🙂
Vad gäller kläder så är läget ett helt annat och kräver ett helt eget inlägg. Dagens system med fria returer och gratis frakt gör det upplagt för att använda vardagsrummet som sitt privata provrum och köpa många storlekar av varje plagg, för att sedan returnera de som inte passar 🙁
är namnet på jordens nya geologiska epok, sedan den 21 maj i år. Då enades den vetenskapliga subkommissionen för kvartärstrategi med förkrossande majoritet om att den senaste epoken, Holocen, som jorden har befunnit sig i sedan senaste istiden för 12 000 år sedan, nu är avslutad och att vi har trätt in i en ny. Antropocen (kommer från grekiskan där antropos betyder människa och cen betyder ny) kännetecknas av att människan är en ny geologisk kraft som påverkar hela planetens stabilitet.
Är det någon mer än jag som blandar ihop geologiska perioder, eror, eoner (som är flitigt använt i korsord) och epoker? Här kommer en kort översikt:
Fritt efter International Chronostratigraphic chart, 2018 v08
Det är bara perioderna som åtminstone jag känner någorlunda till. Trias, Jura och Krita t.ex. med alla dinosaurierna. Epokerna verkar för mig mest användas för arkeologiska och antropologiska (studier av mänsklig utveckling) syften. Åldrarna verkar bara vara för geologiskt internt bruk.
Men Antropocen ska jag komma ihåg. Människans epok…
Hade någon sagt till mig för ett halvår sedan att jag skulle ha en blogg och sätta upp en youtube kanal hade jag skrattat ihjäl mig. Jag som aldrig lägger upp något på Facebook, dröjer flera dagar med att svara på sms och knappt svarar i telefon. Men nu har det hänt – flatbat har en egen youtube kanal och första klippet är utlagt för fem minuter sedan :). Jag ska göra ”slow-tv”, dvs jag sätter på mig en action-camera på huvudet när jag går ut i skogen och filmar det jag ser. Det är förstås inte något för alla, men jag har förstått att det finns en del som tycker om att titta på naturen utan klipp och redigering. Så vi får väl se om det är någon som vill följa med på mina skogspromenader. Baktanken är förstås att jag ska prata några ord om miljön sådär helt apropå och att det kanske går att nå ut till fler via video-mediet. Är det inte någon som är intresserad är det ingen skada skedd, jag är ju ändå ute och traskar i skogen varje dag…
Dottern och jag var på konstutställning, Nordiska Akvarellmuseet på Tjörn, Göteborgs skärgård. Fantastisk konsthall ute på klipporna, verkligen värt ett besök om du har vägarna åt det hållet. Vi hade turen att komma lagom till en guidad visning av den japanska konstnären Leiko Ikemuras konst. På slutet av visningen samlades alla framför en stor skulptur i lera av en liggande, sovande kvinna. Medan guiden talade gick jag runt skulpturen och beskådade den från alla håll. Efter ett tag började även övriga deltagare gå runt och titta på baksidan. Guiden stannade upp och sa, – Det här är intressant, under alla de guidningar jag haft av den här utställningen är det aldrig någon som har gått runt och tittat på baksidan av skulpturen. Och det är synd, för den är minst lika intressant från baksidan som från framsidan.
Och så är det inom miljöfrågan också. Det är många som säger att; – Det spelar inte någon roll vad just jag gör, det har så liten påverkan. Men jag tror att det spelar roll, det kanske är just det du gör som får flera att följa efter och som bidrar till att ”hela gruppen får se baksidan av statyn”, eller i fallet med klimatkrisen, får uppleva andra sidan av århundradet.
Vi måste trycka på så att politikerna agerar snabbare i klimatfrågan. Tiden går och det händer inte så mycket. Det är pinsamt för oss som har varit med och skapat klimatkrisen att det är ungdomarna som går i bräschen, strejkar, demonstrerar, äter vegansk och lever klimatsmart. Det är dags att vi tar vårt ansvar och ser till att ungdomarna får en värld att ta över efter oss. Hur är det nu det gamla ordspråket lyder? En generation som bygger upp, en som förvaltar och en som förstör. Jag tror det saknas något i ordspråket – en generation som rensar upp i röran som tidigare generationer ställt till med.
Har du hört hur Kanada löser problemet med beskattning av drivmedel? De har koldioxidskatt precis som i Sverige, men istället för att skattepengarna går till statskassan delas pengarna ut till skattebetalarna. Lika mycket till alla. Så pengarna flyttas direkt från dem som släpper ut mycket CO2 till dem som inte släpper ut lika mycket. 70% av befolkningen går plus på detta system som har blivit mycket populärt.
Jag tycker att det känns väldigt visuellt. Kör jag mycket betalar jag ut pengar som min granne sedan får utan att göra någonting annat än att cykla till jobbet.. Och det känns ju lite jobbigt 🙂
Har som sagt tillbringat helgen hos dottern med sambo. De är inte veganer men lagar nästan bara vegansk mat själva, av miljösjäl. De vill gärna dela med sig av sin favoritsoppa, enkel att laga och jättegod 🙂
Lollos matiga tomatsoppa, 6 portioner 2 gula lökar 2 morötter 10 cocktail tomater 3 pkt krossade tomater m. basilika/chili (400 g /paket) 3 potatisar 5 dl vatten 1 tärning grönsaksbuljong 1 vitlöksklyfta 1 dl Oatly matlagningsgrädde Salt Peppar Basilika Olja till stekning
Skala och hacka löken och morötterna fint, skala och tärna potatisen smått och dela tomaterna i halvor. Stek lök, morötter och potatis i lite olja i en stor kastrull, salta och peppra. Därefter tillsätter du de krossade tomaterna, potatisen, vattnet och buljongtärningen. När det börjar koka lite försiktigt häller du i grädden, hackad basilika efter smak och pressar i vitlöken. Salta lite extra om det behövs. Låt det koka några minuter och sen är det klart. Lite bröd till… mmmmm.
Efter FNs rapport om klimatpåverkan från tillverkning av kläder började jag fundera, hur stor är den faktiska klimatpåverkan från ett par jeans, jämfört med annat?
Tillverkning av ett par jeans = 13 kg CO2 (naturskyddsföreningen)
Vad kan jag annars göra för 13 kg CO2?
Köra bil 7 mil (utsläppsrätt.se) Flyga 7 mil (utsläppsrätt.se) Två rejäla biffar à drygt 200 g (livsmedelsverket.se)
Du läste rätt, du släpper ut lika mycket CO2 per mil om du flyger som om du åker ensam i en bil. Det hade åtminstone jag inte en aning om. Jag fick kontrollräkna mina siffror flera gånger och googla hur andra har räknat innan jag trodde på det.
Så helgens bilresa med sista flyttlasset till dottern i Göteborg, 60 mil t.o.r. kostade drygt 8 par jeans. Gulp…
En resa tur och retur till Bangkok kostar minst 3 ton CO2 per person (utsläppsrätt.se). Ur miljösynpunkt kan du då lika gärna köpa 230 par jeans eller äta 500 biffar 🙂
Vår CO2 budget för en hållbar utveckling är 1,5 ton per person och år. Du kan ju själv jämföra hur många jeans, biffar och Thailandresor som får plats i den budgeten.
I Sverige, där vi flyger mer än 5 gånger mer än genomsnittet och kör bil exakt lika mycket (1 ton CO2 per år och person för flyg respektive biltrafik) menar jag att den enskilt största klimatpåverkande åtgärd vi som privatpersoner kan göra är att dra ner på flyg och bilåkandet.
(Och ja, jag har meddelat dottern att det nog var sista gången på väldigt länge jag kommer till Göteborg med bil 😉 )
Jag är lite efter i nyhetsflödet, miljönyheterna duggar tätt just nu. Fick redan för en vecka tips från syrran om att nu är det klädindustrin som är under miljöluppen. FN rapporterar att klädindustrin släpper ut mera växthusgaser än flyget och sjöfarten ihop! och begreppet klädskam har redan börjat figurera i tidningarna.
Det spelar inte någon roll vilket plagg vi köper, om det är återvunnet eller ekologiskt – 80 % av CO2 utsläppen sker vid tillverkningen.
Vår klimatpåverkan (CO2 utsläppen) i samband med att vi köper ett par jeans fördelas på:
80 % – tillverkningen av jeansen
3 % – transport av jeansen till butikerna
11 % – vi tar bilen och åker till butiken för att handla
3 % – vi tvättar dem
3 % – efter vi har slängt dem
Massproduktion och billig arbetskraft i öst gör att kläderna idag relativt sett är mycket billigare än för säg 30 år sedan. I kombination med media, influensers och våra ökade köpkraft gör detta att vi är köper och slänger kläder som aldrig förr.
Vi köper i medeltal 13 kilo kläder per år och slänger 8 kg. Dvs, vår garderob ökar med 5 kg varje år, inte konstigt att det blir trångt bland galgarna. Fast jag undrar om de räknat med att kläderna av någon märklig anledning krymper i garderoben om de får hänga där för länge 😉
Detta sätter fingret på själva kärnfrågan, vi var mycket mer klimatsmarta när vi inte hade råd att köpa så mycket kläder. Vi lagade det som gick sönder och hade kläderna tills de var utslitna.
För att gå tillbaka till inledningen – det gäller inte bara kläder, det gäller all konsumtion. Hade FN valt att titta på konsumtionen av teknikprylar hade vi fått begreppet”teknikskam”, hade de tittat på skönhetsprodukter hade det blivit ”skönhetsskam”.
Det är helt enkelt så att vi köper för mycket onödiga saker, slänger saker innan de går sönder, orkar/vill/kan inte laga det som går sönder, köper en specifik pryl för varje användningsområden även om det går lika bra att använda en för allt (jämför sketchen ”spela kula”) och flyger flera gånger om året. Det är numera en del av vår livsstil.
Jag lever också med den här livsstilen. Därför är månadens utmaning, att räkna hur många saker jag köper som jag inte absolut behöver, väldigt nyttig. Jag kan säga redan nu att jag köper fler saker vad jag från början trodde…
