Jag älskar enkäter…

Fick idag en enkät från Göteborgs universitet där jag skulle svara på frågor hur jag anser att staten ska styra medborgarnas beteende när det gäller miljö och hälsa. Underbart att jag blev utvald, att besvara enkäter i viktiga frågor är något av det mest betydelsefulla man kan göra som medborgare tycker jag. Så många beslut som fattas utifrån den typen av undersökningar. Det är väldigt intressant också att tänka igenom vad jag egentligen tycker om vissa saker.

Jag kanske inte ska upprepa frågorna såhär på internet, då är väl risken att undersökningen blir ogiltig, men jag fick fundera en god stund på vad jag tycker om ransonering och förbud av olika slag. Historiskt sett har ju t.ex. spritförbud och andra typer av ransonering lett till kriminalitet och svarthandel. Finns det andra sätt att nå samma mål, t.ex. att höja priser och positiv särbehandling tror jag att det är mycket bättre.

@Håkan Rodhe

Norgehistorier…

I Norge är Tesla 3 nu den mest sålda bilen och 54% av bilarna som säljs är elbilar.

Varför är Norrmännen så bra på att köpa el-bilar? Passar det verkligen ihop med lusekofte-imagen? International Council of Clean Transportation (ICCT) har undersökt detta (ja, inte lusekoftorna då:)).

Som vanligt beror det på statlig styrning. Köper eller leasar du en elbil i Norge får du en massa fördelar:

  • Du slipper du 25 procents moms på bilen,
  • slipper diverse bilskatter,
  • slipper betala avgift för elen,
  • slipper betala för vägtullar och färjor
  • du får lägre vägskatt
  • och får använda bussfiler
  • och fri parkering

Dessutom bygger norska staten ut nätet av laddstationer. Minst två laddstationer per 50 km. Även om man inte har råd att köpa en Tesla med lång räckvidd klarar man sig med el-bil i Norge.

ICCT skriver också något som är en nyhet för mig. Det är bra för elsystemet med många elbilar och laddstationer. När elbilarna laddas fungerar de batterierna som en buffert i hela el-systemet, som jämnar ut toppar och dalar i el-förbrukningen.

Detta är en ovanligt bra Norge-historia för den pekar på det som jag hela tiden tjatar om – det måste vara staten som styr och gör det lätt för oss att välja rätt i klimatfrågorna. Då gör vi de omställningar som krävs och kanske till och med är ganska glada och nöjda över bytet:)

©Håkan Rodhe

Oktober månads utmaning…

Nu är det dags att ta tjuren vid hornen, jag utmanar mig själv att klimatstrejka åtminstone en fredag under oktober månad.

Det känns som den svåraste utmaningen hittills. Det är verkligen inte min ”grej” att strejka. När resten av skolan på högstadiet strejkade för att få en rökruta var jag en av en handfull som plikttroget gick till slöjdlektionen. (Det var väl i och för sig inte en sak som låg mig särskilt varmt om hjärtat, men jag tror inte att jag hade strejkat oavsett anledning).

Sedan är det det här med vem strejken slår mot. Strejk är ju ett medel som ska orsaka motparten skada. Men när jag som egen företagare strejkar är det jag själv som bär den ekonomiska förlusten av förlorad inkomst.

Med detta sagt så tycker jag att det är oerhört viktigt att även vi som lämnat skolåldern visar vad vi tycker i klimatfrågan. Och jag tror att den mest effektiva åtgärden jag kan göra just nu är att även rent fysiskt visa mitt stöd för Fridays for Future.

Så, Greta – here I come!

©Håkan Rodhe

September månads utmaning…

September månads utmaning var att slänga max hälften så mycket ätliga livsmedel som Medelsvensson, dvs max 150 g per dag.

Vi svenskar slänger alltså i genomsnitt 250 g mat per dag = 7,5 kg i månaden. Det är ju förskräckligt mycket. Och jag var säkert där för några år sedan. Jag kommer ihåg när jag köpte isbergssallad till familjen, och så slängdes det halvruttnade huvudet någon vecka senare när ingen hade varit sugen på sallad den veckan.

Nu när jag bara har mig själv att planera för är det lätt att bara handla det jag äter upp. Och månaden utmaning har gjort mig ännu duktigare. Jag har t.ex. börjat förvara frukten i kylskåp. Till och med bananerna åker in där om jag märker att jag inte hinner äta upp. Bananer klarar sig förvånansvärt bra i kylen, skalet blir lite mörkt men de smakar gott.

Det blev alltså en utklassningsseger mot Medelsvensson. Jag har slängt ca 200 g ätlig mat på hela månaden, dvs ungefär vad genomsnittssvensken slänger på en dag. Jippi!!!

©Håkan Rodhe

Marknadsföring av klimatet…

Miljökommunikationen har varit för tråkigt! Det fastslår tankesmedjan Fores i sin bok ”Klimatinfo för alla”. Reklam går oftast ut på att få oss att identifiera oss med människor som ser ut som vi själva – fast lite mer framgångsrika, har lite roligare, tjänar lite mer pengar, har lite fler kompisar – och som använder produkten som reklammakarna vill att vi ska köpa. I marknadsföringen av klimatfrågan förväntar vi oss identifiera oss med en isbjörn!

©Pixbay

Har någon marknadsföringskampanj lyckats genom att få målgruppen att få negativa känslor och känna sig skyldiga? Tiggare lyckas ju med konceptet, men det är ju inte precis någon lukrativ bransch. Vad finns det mer? Rädsla fungerar i vissa fall, t.ex. vaccinationskampanjer, brandvarnare, inbrottslarm. Och det är den sistnämnda vägen som miljökommunikationen använt, och misslyckats med.

Vad behövs istället? Tänk om EU, istället för att lägga in 30 miljoner i ett projekt där influencers ska få ungdomar att äta mer griskött (se inlägget om ”Ungdomar äter för lite griskött – säger EU”) skulle lägga dessa pengar, och mer därtill, på att få influencers att marknadsföra en miljövänlig livsstil.

Vad sägs om att Pewdiepie med 23 miljarder! visningar på Youtube äter vegetariska burgare när han spelar? Eller ännu hellre, spelar ett awesome nyutvecklat spel om mänsklighetens kamp mot klimatet och klockan. Eller Isabella Löwengrip väljer att satsa på recykling som sitt nästa affärsprojekt och börjar klä sig i coola, omsydda kläder. Med mera, med mera.

Eller för den lite äldre generationen, George Clooney bjuder sin tjusiga dejt på havredryck till Nescafét.

Det finns så mycket forskning om hur man påverkar folk. Använd den även inom klimatrörelsen! Det är inte fusk, jag lovar:)

©Håkan Rodhe

The Greta Thunberg helpline…

ABC news gör satir över Greta hatare ” for adults angry at a child”. Underbart rolig😀

Mark Humphries presents the Greta Thunberg Helpline

If you’re a grown adult enraged by 16-year-old activist Greta Thunberg, satirist Mark Humphries and his co-writer Evan Williams have created a new service that could help.

Publicerat av 7.30 Torsdag 26 september 2019

Ekologisk vintillverkning…

Jag har hört mycket negativt om ekologisk vinodling, framförallt att det inte är helt kemikaliefritt. Men när jag går omkring genom vinodlingarna är det uppenbart vilka områden som är ekologiskt odlade. Där frodas ogräset mellan raderna inklusive blommor som gör att fjärilar och andra insekter trivs.

Ekologisk odling i Piemonte

Där det inte är ekologisk odling är det sterilt och öde mellan vinraderna, inga blommor och inga insekter. Så enligt min ovetenskapliga undersökning är det stor skillnad för den biologiska mångfalden.

Den största skillnaden för oss konsumenter är att i ekologisk odling är all kemisk bekämpning förbjuden, utom bekämpning av mjöldagg med kopparsulfat. Kopparsulfaten går inte in i druvorna som de bekämpningsmedel som används vid konventionell odling gör utan tvättas av innan druvorna blir vin.

Vid ekologisk odling använder man istället feromoner som förvirrar insektshannarna så att de inte parar sig med honorna.

Vid ekologisk odling får man inte heller använda konstgödsel och inga ogräsbekämpningsmedel.

Till och med år 2012 var ovanstående allt som krävdes för att få kalla sitt vin ekologiskt. 2012 kom det en ny EU lag som reglerar hur mycket tillsatser och kemikalier som det är tillåtet att använda i själva vintillverkningen. 63 tillsatsämnen är tillåten i vanlig vintillverkning och 43 i ekologisk. Har tittat igenom listan, se länk.

För ekologiska viner verkar det inte röra sig om några direkt skadliga ämnen. Sulfiter verkar fortfarande vara tillåtet som konserveringsmedel.

För icke-ekologiska viner finns det några ämnen på listan som inte låter så roliga, t.ex. kalium ferrocyanid. Men den används enligt uppgift sällan.

Jag tänker försöka köpa ekologiska viner i fortsättningen, både för naturens och min egen hälsa.

Barolo

Skillnad på druvor och druvor…

Idag har jag smakat mig igenom stora delar av Barolo distriktet. Ja, inte smakat vinerna utan de mogna druvorna som väntar på att bli skördade. (Jag vet att man inte får men jag tar en enda liten druva på ett handfull ställen, det kan väl vara lite bonus för att vi vandrar och inte förorenar landskapet genom att ta oss runt med bil:)). Det är slående vilken skillnad det är mellan druvorna på olika ställen. De ser exakt likadana ut, är lika stora och lika mörkblå.

Men vissa är väääldigt söta och fruktiga, vissa syrliga med mycket beska, andra smakrika och aromatiska medan en enda var söt och platt i smaken. Varje druva har bara en kärna och ett tjockt skal. Och de är vääääldigt goda. Jag har tjuvsmakat på andra ställen där vi har vandrat och enda stället där jag smakat lika goda druvor är i St. Emilion.

Det är inte konstigt att det blir stora skillnader mellan olika viner och att vinerna från St Emilion och Barolo är väldigt goda.

Åka tåg…

… i Italien är annorlunda än i Sverige. För det första – Strejk! Ett av fem tåg går. Man får bara veta några minuter i förväg om just mitt tåg kommer att avgå som det ska.

För det andra – de har ju så coola tåg. Snåljåparna hade planerat att ta lokaltåget, men det var förstås inställt pga strejk. Så det blev lyxtåg Frecciarossa istället. 300 km/h!

Milano Centrale

För det tredje – stationerna. Torinos nyrestaurerade station är en modern, gigantisk konstruktion i hur många plan som helst – och folktom, åtminstone på en söndag.

Torino Porto Susa

Har generellt väldigt goda erfarenheter av att åka tåg i Italien, men just idag har det varit lite struligt.