Kategori: Klimatförändring

Har ni tänkt på hur grodor egentligen låter? De säger minsann inte bara koack-ack-ack.

Nu senaste hörde jag ett märkligt ljud på natten. Några enstaka staccato-läten som jag inte kände igen. Dagen efter red vi förbi ett stort träd, mitt på dagen, samma ljud. Min ridkompis kommenterade ljudet med ”det måste ha kommit en ny sorts fågel till byn, den här känner jag inte igen…”. Isåfall måste det vara en väldigt ovanlig fågel, har aldrig hört en svensk fågel som låter så. Det enda jag kan tänka mig att är en lövgroda som sitter i trädet och bara stöter ut ett enstaka ljud då och då.

Jag har haft lövgroda här tidigare, den här lille sötnosen satt på min trappa en dag. Och innan dess hade han suttit i trädet och ”sjungit” för full hals i flera dagar. Så jag vet hur lövgroda låter. Den här stackarn som håller till här nu sjunger inte ens i kvartsfart. Men baserat på uteslutningsmetoden så måste det vara en lövgroda.

https://www.naturskyddsforeningen.se/kvack

Naturskyddsföreningen har en jättetrevlig sida med alla grodljud. Så kan du höra hur en lövgroda låter när den är i högform.

Idag blev det väldigt ont om tid, så det blir bara några bonusbilder från Madagaskar. Det kan man aldrig få för många av…

Ikväll har jag lyssnat på något som absolut inte har med miljö att göra. En helt magisk konsert med Lena Chamamayan. Det är svårt att beskriva hennes musik, orientalisk jazz är väl det närmaste man kan komma.

Tänk dig en av världens bästa röster som sjunger med arabiska klanger, en tunisisk jazzpianist på en Steinway flygel , en syrisk violinist, en el-bas, en traditionell trummis och en latinsk slagverkare. Plus en quanon, arabisk cittra och några andra instrument som jag inte vet namnet på.

Jag kände inte alls till sångerskan sedan tidigare men redan när jag stod utanför och väntade på min väninna förstod jag att allt inte var som vanligt på Malmö Opera. Det kom sällskap med unga män i 25 års åldern! Och unga kvinnor i hijab som försiktigt letade sig fram mot ingången. Långt ifrån det vanliga klientelet av svenska kulturtanter mellan 50 och döden.

Att sedan förställningen började 15 minuter efter utsatt tid (Föreställningar på Malmö Opera börjar alltid exakt på klockslaget) gav ytterligare en fingervisning om att det var något ovanligt i görningen.

In kommer Lena och börjar sjunga. Hennes röst är magisk, liknar inget annat. Hon hade kunnat bli världsstjärna i vilken genre som helst. Musiken är väldigt komplex och avancerad. Men publiken kan texterna och sjunger med. Till och med jag sjunger med på någon låtsas-arabisk. Män och kvinnor reser sig i stolarna och börjar dansa. Folk går ner till scenen och ställer sig i gångarna och dansar. Några exhibitionister studsar till och med upp på scenen och dansar. En stackars scenarbetare får rycka in som scenvakt för att hindra resten av publiken att inta scenen, Operan har tydligen inte rutiner för att ta hand om publiktryck av den sorten.

Tyvärr förstår jag inte texten, men av jublet och applåderna att döma efter vissa passager så är det väldigt känslosamt.

Lena Chamamyan är en av få kvinnor från Mellanöstern som både skriver musik, producerar och sjunger.. Samma år hon vann Radio Monte Carlos pris för bästa världsmusik. 2011 utnämnde Arabian Business Magazine henne till en av de 500 mest inflytelserika personerna i arabvärlden.

Vilken kvinna!!!! Och vilken upplevelse!!!

Sveriges största ekodukt (bred, gräsbelagd bro för djur), över E65 mellan Svedala och Skurup, har varit i drift sedan i våras. Och den har tydligen blivit stor succé. Många var skeptiska till om djuren, speciellt kronhjortarna, skulle våga använda den. Men om man ska döma av bilderna från Trafikverkets viltkameror verkar inte djuren vara speciellt rädda…

Problemet med att vi är duktiga och sätter upp viltstaket längs alla våra stora vägar är att djurens levnadsområden blir uppdelade och speciellt när det är frågan om små stammar kan det bli problem med inavel. Kronhjortarna är extra känsliga, de är inte så många och de är försiktiga när det gäller det som är nytt. Men enligt uppgifter från Lokaltidningen har även dessa stora hjortar börjat använda ekodukten.

Det känns bra att det blev lyckat – så att det är värt all tid vi har suttit i köer på E65an under bygget:)

På tisdag kan du köpa världens första klädkollektion med miljövarudeklaration Och det är svenska Fristads om står för detta. Miljövarudeklaration Environmental Product Declaration, EPD, redovisar miljöpåverkan genom hela livscykeln, från råvaror, tillverkning, tvätt tills dess att det är dags att låta plagget gå till de sälla jaktmarkerna. EPD används inom många andra områden, t.ex. byggbranschen, men det är första gången några kläder har fått samma uppmärksamhet.

Ser fram mot att andra klädtillverkare följer Fristads exempel!

… och vad anser Brasiliens president Bolsanaro är orsaken? Att miljöorganisationerna har startat bränderna för att få honom själv att framstå i dålig dager!!! Har han några bevis? Icke sa Nicke, han har ”en känsla” av att det är så.

Bolsanaro måste ha gått i samma klass som Trump på skolan för ”egocentriska och korkade teorier för att förklara obekväma händelser”. Och tagit samma specialkurs i ”känslor och aningars fördelar framför tråkiga fakta”.

För alla oss som har haft turen att gå på en annan skola berättar forskarna att eftersom Bolsanaro har mildrat straffen för att bränna regnskog så är det många jordbrukare tar chansen och bränner skog för att skaffa mer mark till boskap och odling. Bränderna sprider sig i vissa fall okontrollerat och leder till att kartan över Amazonas glöder i rött.

Och vad gör Bolsanaro när han blir erbjuden 200 miljoner kronor från G7 länderna som hjälp till släckningsarbetet? Tackar nej så klart – kan själv!!!

Att sedan Bolsanaro ändrar sig, både vad gäller orsaken till bränderna och till bidraget gör mig inte mindre orolig för Amazonas framtid under hans styre.

Källor: SvD, The Guardian,

Jag har sett så många fina renar under helgens vandring! Vid tidigare fjällvandringar har jag också mött ren men oftast tyckt att de har sett magra och slitna ut. Renarna vid Jämtlandstriangeln var så välmående, hade fantastisk, blank päls och rörde sig så vacker, jag blev helt fascinerade av dem. Det blev många frågor ställda om renar och renskötsel under vandringen och här kommer därför lite ren information (eller reninformation:))

• Vi har inte några vilda renar – vildrenen är utdöd i Sverige sedan slutet på 1800-talet. Våra nordiska grannländer, Norge, Finland och Island har fortfarande vildren, där de jagas precis som hjort och älg.
• Renarna är jämställda – både hanar och honor har horn. Detta tror man beror på att det är så svårt att hitta föda på vintern att honorna behöver hornen för att gräva fram lavar och annat under snön.
• När renen går förbi hörs ett klickande ljud, det låter som om klövarna slår mot stenar. Sedan tittar man ner på marken och ser till sin förvåning att det är tjockt gräs överallt. Det klickande ljudet kommer inte från klöven utan inifrån renen, närmare bestämt från ett senfäste i bakbenet som glider över ett ben.

• På vintern bor renarna i skogsområden på lägre höjd, där de bl.a. hittar svamp, blåbärsris och – surprise – renlav:) att äta.
• I april driver instinkterna tillsammans med renskötarna renarna upp på fjällen där vajorna i månadsskiftet april/maj föder sin kalv. Då är renarna väldigt känsliga, vilket är en av anledningarna till att fjällstugor och fjällstationer håller stängt under maj.
• På sommaren ska renkalvarna märkas. Renskötarna samlar med hjälp av hundar, motorcyklar och helikopter ihop renarna som går i spridda flockar på fjället.
• I september samlas hjorden ihop igen för nu ska sarvarna (tjurarna) slaktas.
• Senare på hösten samlas hjorden en sista gång för året, för att drivas ner till vinterbetet i skogen.