There is no time…

Uttrycket ”there is no time…” är ett stående skämt mellan mina döttrar och mig. Det kommer från en tv-parodi på en hemmafru som ska städa inför att gästerna kommer och springer runt som ett skållat troll och skriker -”there is no time…” till att göra det ena och det andra, och till slut blir ingenting gjort. Men nu känner jag att ”there is no time…” på riktigt i klimatfrågan. Jag tror att världen kommer att behöva fatta väldigt svåra beslut inom det närmaste decenniet, om vi överhuvudtaget ska ha någon chans att hejda den skenande klimatförändringen. Hörde på radio igår att det redan nu är för sent att rädda korallreven. Alla fantastiska korallrev kommer att försvinna! Det är så sorgligt att tårarna inte är långt borta. Frågan är om världens ledare kommer att våga fatta de drastiska beslut som kommer att behövas. Jag är rädd för att de inte gör det. Antingen sticker man huvudet i sanden -”Vaddå klimatförändring, tror jag inte på” (fast det kommer inte att fungera så länge till), eller så vågar man inte stöta sig med den allmänna opinionen och riskera att bli bortröstad. Och det är i det sistnämnda fallet som jag hoppas att du och jag kan göra skillnad. Vi måste förbereda oss mentalt för en klimatvänligare livsstil, och stödja våra politiker i de beslut som måste tas. De flesta av oss klarar inte av att förändra vår livsstil så mycket som kommer att behövas på egen hand, framför allt inte jag själv. Det är så lätt att säga ”varför ska just jag låta bli att flyga på weekendtrip till Madrid, när alla andra ändå flyger hit och dit hela tiden”. Det stora personliga vinsten med att göra en härlig resa är så nära och påtaglig, medan effekterna av skadan ligger långt borta och jag bidrar ju med så lite. Därför måste det komma förbud eller tuffa ekonomiska konsekvenser av miljönegativa aktiviteter, så att alla tvingas till en hållbar livsstil på lika villkor. Och jag iallafall kommer vara ytterst tacksam om detta inträffar, alternativet är, precis som i fallet med att bli äldre, betydligt värre…

+ Dagens positiva – en fantastisk blå kärrhökshanne som patrullerade någon meter över åkern. Önskar jag hade haft kameran med…

Hej världen!

Hej och välkommen till min blogg. Under flera år har jag funderat över vad lilla jag skulle kunna göra för att motverka klimatförändringarna. Efter att ha läst senaste dagarnas rapporter om att en miljon djurarter kommer att utrotas inom en snar framtid så inser jag att nu får jag sluta fundera och göra något istället. Vi är alltför många som tror att det inte spelar någon roll vad jag gör, jag är ju bara en av sju miljarder. Men det spelar roll. Vi måste få till en attitydförändring hos allmänheten så att politikerna vågar fatta de tuffa beslut som måste tas. Och därför måste jag prata med dig, och du pratar med din granne, som pratar med sina svärföräldrar etc. etc. Ingen av oss kommer att bli den perfekta miljövännen, vi kommer att köra bil, åka på semester och unna oss en biff då och då. Men vi kommer att tänka oss för när vi bokar nästa semesterresa, vi kommer att överväga att äta vegetariskt några dagar i veckan och att ta tåg istället för bil iallafall ibland. Och det är det som räknas. Och om vi pratar om det vi gör kommer det att sprida sig som ringar på vattnet.