Dessa tre märken innebär ungefär samma sak, det är generella miljömärkningar som sätts på så skilda produkter som toaletter, hygienprodukter, fonder (ekonomiska, inte buljong:)), kaffetjänster och skidvalla. Alla måste dock uppfylla högt ställda krav på låg miljöpåverkan under hela livscykeln, från råvara till avfall, samt också krav på funktion och kvalitet.
Ett exempel, Svanenmärkta engångsbatterier innebär bland annat:
- låga gränsvärden för användning av tungmetaller i batterier
- förbud mot PVC i såväl batterier som förpackningar
- CSR-policy för att säkerställa ansvarsfull användning och inköp av begränsade råvaror och ”konfliktfria” mineraler
- strikta testkrav på batteridriftstid, hållbarhet, säkerhet och kvalitet.
Svanen är Nordens officiella miljömärkning, EU-blomman är EUs motsvarighet. Båda hanteras i Sverige på regeringens uppdrag av Miljömärkning Sverige AB. Bra Miljöval är Naturskyddsföreningens egen märkning.
Enligt Naturskyddsföreningen har Svanen och Bra Miljöval ungefär lika hårda och bra miljökrav och EU-blomman lite lägre krav.
Alla tre miljömärkningarna är så kallade tredjeparts certifieringar. Det innebär att ett företag som inte har någon koppling till produkten, t.ex. Svanen, tar emot och granskar ansökningar och låter bara företag och produkter som uppfyller alla krav få Svanenmärket. Sedan omprovas företagen vart fjärde år och då skärps kraven normalt också. Vilka krav som gäller för olika produkter sätts upp gemensamt av de nordiska länderna. För att se till att det inte fuskas finns det en organisation som heter Global Ecolabelling Network (GEN) som kollar att också Svanen & Co sköter sig.
Det kostar 0,3% av produktens omsättning att få sätta på Svanenmärket.
Idag handlade det om bra märkningar. Imorgon tror jag att det ska handla om de lite mera oseriösa aktörerna.
Källor: naturskyddsföreningen.se, svanen.se
