Löste som vanligt korsordet i Svenska Dagbladet i morse och läste ledtråden ”avgjorde i riksdagen under 70-talet”.
Svaret blev ”lotteri” förstås och så började jag fundera – hur gick det egentligen till när man kom på den briljanta idén att riksdagen skulle bestå av ett jämnt antal – 350 ledamöter, så att resultatet kunde bli oavgjort?
Man upphör aldrig att förvånas. Sverige hade fram till 1973 en tvåkammar- riksdag. Första kammaren (som när den infördes 1855 ansågs representera ”bildning och förmögenhet” och inte var direkt folkvald) hade i början av 1970 talet 151 ledamöter och andra kammaren (som var direktvald) hade 233 ledamöter. Efter flera års hårt utredande och beredande av normalt sannolikt räknekunniga och intelligenta människor beslutades 1971 om en enkammarriksdag med 350! ledamöter. I första! valet till den nya riksdagen 1973 blev resultatet 175 – 175 mellan S-VPK och M-C-F.
För dig som inte var född i mitten av 70 talet fick en riksdagsledamot gå fram till talmannen och dra en lapp ur en urna för att bestämma vilket förslag som skulle gälla när det blev oavgjort i riskdagens omröstning. Är det fler än jag som ser Hogwarts och sorteringshatten framför sig!? 152 beslut fattades på det sättet. Till nästa val 1976 ändrades antalet ledamöter till dagens 349 st.
Björn Elmbrant, författare och politisk reporter på radio och TV berättar på SR, Godmorgon världen: ”Det underliga är att valresultatet tycktes komma som en överraskning för alla inblandade. Det var som för uppfinnaren i Lorry – ”Tänkte inte på det”… ” Man undrar ju när det var någon kom på felet. Var det verkligen efter att valresultatet tillkännagjorts? Eller satt det några stackars beredningspersoner och höll tummarna under rösträkningen ”inte oavgjort, inte oavgjort..”?
Obekräftade källor menar att allt detta berodde på att Socialdemokraterna under så många år haft 45-50 % av rösterna och det överhuvudtaget inte fanns i någons världsbild att det skulle kunna bli ett oavgjort resultat.
Vad har det här med miljö att göra? Jo alla, även de mest intelligenta och ansvarstagande, kan bli så förblindade och fastlåsta i ”så har vi alltid gjort” att man inte ser de uppenbara felen och konsekvenserna av de beslut man tar idag. Jag är rädd för att världen om en 10-20 år säger ”Tänkte inte på det…” även i klimatfrågan 🙁
En kommentar till “Tänkte inte på det…”