flatbat – Sida 17 – Flatbat – Vi måste prata om miljön!

Biogas som drivmedel..

Igår var det midsommarafton och efter en fantastisk dag med dans runt stången, många skratt och god mat hamnade jag frampå nattkröken i ett intressant samtal med en mycket miljömedveten egenföretagare i transportbranschen.

Han har tidigt ställt om till biogas för alla sina fordon men är nu väldigt besviken på att skattesystemet är på väg att ändras så att skattesubventionerna (för närvarande varken energi- eller CO2 skatt för företagare som kör på biogas) förändras till det sämre. Hur ska man som företagare kunna göra miljösmarta val samtidigt som man måste upprätthålla lönsamheten om spelplanen hela tiden förändras?

Eftersom hela idén med denna blogg är att förmedla vederhäftig information på ett enkelt och förhoppningsvis lättsamt sätt så har jag ansträngt mig för att hitta regelverket för beskattning av biogas, men det var inte lätt. Skatteverket.se beskriver reglerna för företagare: 100% skattebefrielse som varar till och med 2020. Därefter kommer detta att förändras. Inom EU är det bara Sverige som har skattebefrielse för förbrukare av biogas, övriga EU har underlättat för produktionsledet (för en oinvigd verkar det inte vara mycket till lättnader…) men inte för användare. Därför verkar det som, enligt de utredningar som har gjorts, att Sverige måste anpassa sig till EU och förändra (läs ta bort) skattebefrielserna för biogas.

Suck – jag är normalt EU-positiv men vad är detta??? Konstiga modeller för ”fördelar” för biogasproducenterna (som inte klassas som stöd ens av EU) och inget incitament alls för användarna i form av lägre skatt.

Huvud-regeln inom EU för beskattning av biodrivmedel är att ”ersättningsbränsle ska beskattas på samma sätt som det bränsle det ersätter. Om en liter bensin ersätts med en liter etanol ska etanol därmed beskattas med samma skatt per liter och på samma sätt som bensin”. Återigen – vad är detta??? Ska det verkligen vara samma skatt på bensin som för motsvarande klimatneutral ersättning?

Min samtalspartner på midsommarnatten menar att detta beror på att inte biodrivmedel ska konkurrera ut fossildrivmedel prismässigt. De måste konkurrera på lika villkor. Det är inte något jag har verifierat men är det sant så – VAD ÄR DETTA???

För privatpersoner finns inte motsvarande information (inte som jag kan hitta iaf.) men man får väl förutsätta att det ser ut på samma sätt.

Jag har sedan länge funderat på varför det bara är el som marknadsförs som framtidens drivmedel för bilar. Vad händer med biogasen, varför är inte det något som prioriteras? När man köper en ny el-bil kan man få upp till 60.000 i bouns. För en biogasbil får man max 10.000 i bonus.

Det kanske finns någon bra anledning till allt detta, men isåfall får någon gärna berätta om den för oss alla…

Cykel på tåget…

Jag har blivit så inspirerad av maj månads utmaning att cykla till stationen, ta cykeln med på tåget och sedan cykla till slutdestinationen. Det är det perfekta sättet att resa. Ett perfekt exempel på det som är syftet med denna blogg – vi måste prata om miljön. Det gör kanske väldigt liten skillnad om just jag cyklar/tar tåget istället för att köra. Men jag kanske inspirerar någon annan – som inspirera en tredje osv. Jag fick inspirationen av en kollega – hade inte tänkt på hur enkelt det är förrän han i förbigående berättade hur han tog cykeln på tåget varje dag.

Men Skånetrafiken tycker tydligen inte att det är en lika bra idé. Sommarbiljetten gäller för en vuxen och två under 20. Då tänker jag att eftersom cykel kostar mindre än en barnbiljett borde man kunna få ta med cykel istället för ett barn. Men icke. Extra cykelbiljett måste köpas för varje resa.

Eller är det bara jag som är gammalmodig. Jag ska kanske bara cykla till stationen, ta tåget och sedan hoppa på någon hyrcykel/skoter när jag kommer fram. Men jag gillar min el-cykel, beroende på om jag är på väg till möte eller på väg hem så kan jag anpassa hur mycket jag vill träna, dvs hur svettig jag vill bli.

Det finns så många möjliga vägar framåt just nu. Ska bli spännande att se vilka som bara blir dagsländor och vad som blir våra framtida vardagstransportmedel.

Hur går det med kollektivresandet i Skåne?

Sedan 2013 har kollektivresandet ökat med 4 procentenheter och bilresandet minskat med lika mycket. Ca 20 % av resorna görs med kollektivtrafik, ca 50% med bil.

Men det skiljer mycket mellan kommunerna. Inne i Lunds tätort är det bara 25% av de resande som använder bilen jämfört med Båstads 75 %. Både i Lund och Malmö är det fler som ”reser” med apostlahästarna/cyklar än som kör bil. (En resa är definierad som en förflyttning med ett mål, och räknas i km. Genomsnittslängden på en resa är 30 km).

Målet för resandet i Skåne år 2050 ser du i bilden nedan

Mål för resandet i Skåne är 2050 enligt Skånes regionala utvecklingsstrategi

I målet ingår att alla resor ska vara fossilfria 🙂

Men vi ligger i lä mot Stockholmarna, 30 % av de motoriserade resorna sker med kollektivtrafik i Skåne medan motsvarande siffra för kungliga huvudstaden är 50 % (2015 års data).

©Håkan Rodhe – 4 hästkrafter stark radgräsklippare

Where have all the flowers gone?

En högst personlig spaning – vart har alla sommarblommor tagit vägen? När jag var liten strövade jag omkring i omgivningarna och plockade blommor – i massor. Det enda problemet var att jag var tvungen att sluta när händerna inte räckte till. Prästkragar, blåklockor, slåttergubbar, mandelblom, kärringtand, ängsvädd, fibblor och johannesört. Det fanns ju inte direkt några ängar, men vägrenarna var fulla med blommor. Nu när jag går ut i naturreservatet granne med min gård så är det grönt och frodigt men jag ser i princip inte några blommor alls. Jag tror inte att lösningen på problemet är att ”young girls picked them everyone” även om jag har varit skyldig till en hel del 🙂

Jag har mina aningar, men konsulterar Naturvårdsverket för säkerhets skull. Och misstankarna bekräftas. De vackra, anspråkslösa ängsblommorna har konkurrerats ut av kväveälskande, starkväxande nässlor, älgört, lupiner och ryssgubbar. När ängarna slogs och gräset samlades upp som hö till vintern tillfördes väldigt lite näring och jorden blev allt mera näringsfattig, och ängsblommorna, som behöver bara minimala mängder näring var de enda som klarade av att växa där. När ängarna inte slås längre multnar gräset ner och blir till gödning till nästa sommar. Och när de kvävekrävande, snabbväxande växterna får förutsättningar att trivas konkurrera de snabbt ut de svagväxande ängsblommorna. Och detta gäller även för vägrenar, de klipps men det klippta gräset får ligga kvar som gödning, och via utsläpp från trafiken, förbränning och jordbruk blir även vägrenarna näringsrika drivbänkar för nässlor.

Man kan ha många synpunkter på min gräsmatta, det finns inte många grässtrån i den men desto fler blommor. Och det uppskattade den här lille ”fönstertittaren” som tittade förbi för en stund sedan 🙂

©Charlotte Rudbäck – hej, vem är du som står där inne?

Handla i butik eller på nätet?

Det bästa är förstås att inte köpa något alls, men om jag nu ändå måste handla, vad är bäst, att köpa på nätet eller att handla i butik? Intuitivt känns det som om det borde vara bättre att handla på nätet om jag måste köra bil för att handla. Intuitionen fungerar dock inte alltid när det gäller klimatsmarthet, det lärde jag mig av min svåger miljöekonomen, för närmare 30 år sedan. Han berättade att totalt sett är det bättre för klimatet att använda engångstallrikar till jobblunchen än att diska tallrikarna under rinnande varmt vatten som alla gjorde på den tiden (inga diskmaskiner då inte). Det hade jag ingen aaaaning om…. Så jag vänder mig till forskningen, det borde ju finnas massor med rapporter fördelar och nackdelar med e-handel? Det visade sig inte så lätt, men en seriös forskningsstudie kommer från VTI, statens väg och transportforskningsinstitut, 2018. Slutsatsen från rapporten är att det är CO2-effektivt att e-handla istället för att ta bilen till affären. Men, då gäller det att man verkligen ersätter allt handlande med e-handel, de flesta kör till butik och kompletteringshandlar och då äts fördelarna med e-handel raskt upp. En annan svensk studie från 2013 kom fram till att e-handeln (alla kategorier) har potential att minska CO2 utsläppen med 30 % på längre sikt (mer än 15 år).

För min egen del, som bor ute på landet borde det alltså vara bättre att e-handla. Inte livsmedel kanske (försöker cykla och handla mat, eller handla i samband med annat) men om jag behöver någon ”sak” där affärerna ligger längre bort. Och på landet är det ju så fiffigt att lantbrevbäraren kommer och levererar paket till dörren när han ändå kör ut posten 🙂

Vad gäller kläder så är läget ett helt annat och kräver ett helt eget inlägg. Dagens system med fria returer och gratis frakt gör det upplagt för att använda vardagsrummet som sitt privata provrum och köpa många storlekar av varje plagg, för att sedan returnera de som inte passar 🙁

Antropocen…

är namnet på jordens nya geologiska epok, sedan den 21 maj i år. Då enades den vetenskapliga subkommissionen för kvartärstrategi med förkrossande majoritet om att den senaste epoken, Holocen, som jorden har befunnit sig i sedan senaste istiden för 12 000 år sedan, nu är avslutad och att vi har trätt in i en ny. Antropocen (kommer från grekiskan där antropos betyder människa och cen betyder ny) kännetecknas av att människan är en ny geologisk kraft som påverkar hela planetens stabilitet.

Är det någon mer än jag som blandar ihop geologiska perioder, eror, eoner (som är flitigt använt i korsord) och epoker? Här kommer en kort översikt:

*Fritt efter International Chronostratigraphic chart, 2018 v08*

Det är bara perioderna som åtminstone jag känner någorlunda till. Trias, Jura och Krita t.ex. med alla dinosaurierna. Epokerna verkar för mig mest användas för arkeologiska och antropologiska (studier av mänsklig utveckling) syften. Åldrarna verkar bara vara för geologiskt internt bruk.

Men Antropocen ska jag komma ihåg. Människans epok…

flatbat goes youtube…

Hade någon sagt till mig för ett halvår sedan att jag skulle ha en blogg och sätta upp en youtube kanal hade jag skrattat ihjäl mig. Jag som aldrig lägger upp något på Facebook, dröjer flera dagar med att svara på sms och knappt svarar i telefon. Men nu har det hänt – flatbat har en egen youtube kanal och första klippet är utlagt för fem minuter sedan :). Jag ska göra ”slow-tv”, dvs jag sätter på mig en action-camera på huvudet när jag går ut i skogen och filmar det jag ser. Det är förstås inte något för alla, men jag har förstått att det finns en del som tycker om att titta på naturen utan klipp och redigering. Så vi får väl se om det är någon som vill följa med på mina skogspromenader. Baktanken är förstås att jag ska prata några ord om miljön sådär helt apropå och att det kanske går att nå ut till fler via video-mediet. Är det inte någon som är intresserad är det ingen skada skedd, jag är ju ändå ute och traskar i skogen varje dag…

flatbat – slow tv from Sweden heter kanalen.

Våga vara nyfiken och gå före…

Dottern och jag var på konstutställning, Nordiska Akvarellmuseet på Tjörn, Göteborgs skärgård. Fantastisk konsthall ute på klipporna, verkligen värt ett besök om du har vägarna åt det hållet. Vi hade turen att komma lagom till en guidad visning av den japanska konstnären Leiko Ikemuras konst. På slutet av visningen samlades alla framför en stor skulptur i lera av en liggande, sovande kvinna. Medan guiden talade gick jag runt skulpturen och beskådade den från alla håll. Efter ett tag började även övriga deltagare gå runt och titta på baksidan. Guiden stannade upp och sa, – Det här är intressant, under alla de guidningar jag haft av den här utställningen är det aldrig någon som har gått runt och tittat på baksidan av skulpturen. Och det är synd, för den är minst lika intressant från baksidan som från framsidan.

Och så är det inom miljöfrågan också. Det är många som säger att; – Det spelar inte någon roll vad just jag gör, det har så liten påverkan. Men jag tror att det spelar roll, det kanske är just det du gör som får flera att följa efter och som bidrar till att ”hela gruppen får se baksidan av statyn”, eller i fallet med klimatkrisen, får uppleva andra sidan av århundradet.

Vi måste trycka på så att politikerna agerar snabbare i klimatfrågan. Tiden går och det händer inte så mycket. Det är pinsamt för oss som har varit med och skapat klimatkrisen att det är ungdomarna som går i bräschen, strejkar, demonstrerar, äter vegansk och lever klimatsmart. Det är dags att vi tar vårt ansvar och ser till att ungdomarna får en värld att ta över efter oss. Hur är det nu det gamla ordspråket lyder? En generation som bygger upp, en som förvaltar och en som förstör. Jag tror det saknas något i ordspråket – en generation som rensar upp i röran som tidigare generationer ställt till med.

Drivmedelsskatt…

Har du hört hur Kanada löser problemet med beskattning av drivmedel? De har koldioxidskatt precis som i Sverige, men istället för att skattepengarna går till statskassan delas pengarna ut till skattebetalarna. Lika mycket till alla. Så pengarna flyttas direkt från dem som släpper ut mycket CO2 till dem som inte släpper ut lika mycket. 70% av befolkningen går plus på detta system som har blivit mycket populärt.

Jag tycker att det känns väldigt visuellt. Kör jag mycket betalar jag ut pengar som min granne sedan får utan att göra någonting annat än att cykla till jobbet.. Och det känns ju lite jobbigt 🙂

Vad säger du? Är det något för Sverige?

Vegan-recept…

Har som sagt tillbringat helgen hos dottern med sambo. De är inte veganer men lagar nästan bara vegansk mat själva, av miljösjäl. De vill gärna dela med sig av sin favoritsoppa, enkel att laga och jättegod 🙂

Lollos matiga tomatsoppa, 6 portioner
2 gula lökar
2 morötter
10 cocktail tomater
3 pkt krossade tomater m. basilika/chili (400 g /paket)
3 potatisar
5 dl vatten
1 tärning grönsaksbuljong
1 vitlöksklyfta
1 dl Oatly matlagningsgrädde
Salt
Peppar
Basilika
Olja till stekning

Skala och hacka löken och morötterna fint, skala och tärna potatisen smått och dela tomaterna i halvor.
Stek lök, morötter och potatis i lite olja i en stor kastrull, salta och peppra.
Därefter tillsätter du de krossade tomaterna, potatisen, vattnet och buljongtärningen.
När det börjar koka lite försiktigt häller du i grädden, hackad basilika efter smak och pressar i vitlöken. Salta lite extra om det behövs.
Låt det koka några minuter och sen är det klart. Lite bröd till… mmmmm.

Och så har årets höskörd startat. Vissa i stor skala, andra i mindre 🙂