Etikett: kläder

Klimatpåverkan, jämförelser…

Efter FNs rapport om klimatpåverkan från tillverkning av kläder började jag fundera, hur stor är den faktiska klimatpåverkan från ett par jeans, jämfört med annat?

Tillverkning av ett par jeans = 13 kg CO2 (naturskyddsföreningen)

Vad kan jag annars göra för 13 kg CO2?

Köra bil 7 mil (utsläppsrätt.se)
Flyga 7 mil (utsläppsrätt.se)
Två rejäla biffar à drygt 200 g (livsmedelsverket.se)

Du läste rätt, du släpper ut lika mycket CO2 per mil om du flyger som om du åker ensam i en bil. Det hade åtminstone jag inte en aning om. Jag fick kontrollräkna mina siffror flera gånger och googla hur andra har räknat innan jag trodde på det.

Så helgens bilresa med sista flyttlasset till dottern i Göteborg, 60 mil t.o.r. kostade drygt 8 par jeans. Gulp…

En resa tur och retur till Bangkok kostar minst 3 ton CO2 per person (utsläppsrätt.se). Ur miljösynpunkt kan du då lika gärna köpa 230 par jeans eller äta 500 biffar 🙂

Vår CO2 budget för en hållbar utveckling är 1,5 ton per person och år. Du kan ju själv jämföra hur många jeans, biffar och Thailandresor som får plats i den budgeten.

I Sverige, där vi flyger mer än 5 gånger mer än genomsnittet och kör bil exakt lika mycket (1 ton CO2 per år och person för flyg respektive biltrafik) menar jag att den enskilt största klimatpåverkande åtgärd vi som privatpersoner kan göra är att dra ner på flyg och bilåkandet.

(Och ja, jag har meddelat dottern att det nog var sista gången på väldigt länge jag kommer till Göteborg med bil 😉 )

Klädskam…

Jag är lite efter i nyhetsflödet, miljönyheterna duggar tätt just nu. Fick redan för en vecka tips från syrran om att nu är det klädindustrin som är under miljöluppen. FN rapporterar att klädindustrin släpper ut mera växthusgaser än flyget och sjöfarten ihop! och begreppet klädskam har redan börjat figurera i tidningarna.

Det spelar inte någon roll vilket plagg vi köper, om det är återvunnet eller ekologiskt – 80 % av CO2 utsläppen sker vid tillverkningen.

Vår klimatpåverkan (CO2 utsläppen) i samband med att vi köper ett par jeans fördelas på:

  • 80 % – tillverkningen av jeansen
  • 3 % – transport av jeansen till butikerna
  • 11 % – vi tar bilen och åker till butiken för att handla
  • 3 % – vi tvättar dem
  • 3 % – efter vi har slängt dem

Massproduktion och billig arbetskraft i öst gör att kläderna idag relativt sett är mycket billigare än för säg 30 år sedan. I kombination med media, influensers och våra ökade köpkraft gör detta att vi är köper och slänger kläder som aldrig förr.

Vi köper i medeltal 13 kilo kläder per år och slänger 8 kg. Dvs, vår garderob ökar med 5 kg varje år, inte konstigt att det blir trångt bland galgarna. Fast jag undrar om de räknat med att kläderna av någon märklig anledning krymper i garderoben om de får hänga där för länge 😉

Detta sätter fingret på själva kärnfrågan, vi var mycket mer klimatsmarta när vi inte hade råd att köpa så mycket kläder. Vi lagade det som gick sönder och hade kläderna tills de var utslitna.

För att gå tillbaka till inledningen – det gäller inte bara kläder, det gäller all konsumtion. Hade FN valt att titta på konsumtionen av teknikprylar hade vi fått begreppet”teknikskam”, hade de tittat på skönhetsprodukter hade det blivit ”skönhetsskam”.

Det är helt enkelt så att vi köper för mycket onödiga saker, slänger saker innan de går sönder, orkar/vill/kan inte laga det som går sönder, köper en specifik pryl för varje användningsområden även om det går lika bra att använda en för allt (jämför sketchen ”spela kula”) och flyger flera gånger om året. Det är numera en del av vår livsstil.

Jag lever också med den här livsstilen. Därför är månadens utmaning, att räkna hur många saker jag köper som jag inte absolut behöver, väldigt nyttig. Jag kan säga redan nu att jag köper fler saker vad jag från början trodde…

©Håkan Rodhe