Läser i SvD om Tysklands energipolitik. Kärnkraftverken ska stängas om två år pga. folkopinionen, brunkolen ska vara urfasad till 2038, och vindkraftverken byggs inte ut pga de omkringboendes protester. Och såvitt jag vet är inte Tyskland känt för någon större vattenkraftsproduktion.
Det är lätt att vara emot allting, men att välja bort innebär ju också att man indirekt väljer något annat. I det här fallet en minskad industri, minskad konsumtion, färre resor, sänkt levnadsstandard. Det är ju ett väldigt klimatsmart tänkande, men är det så alla tyskar som ”inte vill” verkligen vill ha det…?
Igår började Ringhals 2 stängas ner. Och stängning av Ringhals 1 sker om exakt ett år. Det är Vattenfall som äger Ringhals och Vattenfall ägs till 100% av staten (där ser man, jag trodde att Vattenfall hade privatiserats…). Anledningen är enligt Vattenfall rent ekonomisk, det inte är lönsamt att göra de investeringar som krävs för att fortsätta att driva Ringhals. Från och med 2020 krävs ett oberoende system för härdkylning för varje reaktor, som kostar mellan 0,5 – 1 miljard kr per styck. Dessa tar ca 4 år att installera och man kan därför inte bara ”köra vidare” på Ringhalsreaktorerna även om man skulle ändra sig idag. I genomsnitt investerar Vattenfall 5,6 miljarder kronor per år i sina tre kärnkraftverksanläggningar.
Enligt siffror från Energikommissionen 2016 får elproducenterna 20 öre/kWh på den internationella ”spotmarknaden” där man handlar med el på lång sikt. Med höjda CO2 avgifter beräknas priserna öka till 28 öre/kWh år 2030.
Kostnaden för att producera en kWh vattenkraft är 20 öre och för kärnkraft 40 öre, vindkraft 30 – 80 öre, för kraftvärmeverk (eldas med sopor eller biobränsle) 30 – 40 öre och för kolkraft utomlands 30 – 60 öre (enl SvD, rapporten ”Lazard 2018” indikerar mycket högre priser, upp till 143 öre/kWh) . För kärnkraft består kostnaden till 30-40 % av skatter och avgifter.
Produktionskostnader exklusive subventioner och skatter: Kärnkraft 25 öre, solkraft 60 öre (Bachelor of Science Thesis EGI-2018 TRITA-ITM-EX 2018:417)
Genomsnittspriset för oss privatkonsumenter att köpa el var 2018 145 öre per kWh.
Ovanstående är fakta från källorna nedan, nu fortsätter jag med eget tyckande:).
Hade jag inte tagit alla siffror ovan från energikommissionens egen sida (utom kolpriset) hade jag trott att det var fel. Hur kan elen vara så billig på spotmarknaden när den är så dyr att producera? Det finns väl bara ett svar på detta – subventioner! Jag blir så irriterad på hur och var man använder subventioner. Se bara på drivmedelspriserna, där Sverige inte längre får lov att skattebefria fossilfria drivmedel för att det snedvrider konkurrensen mot oljebaserad bensin och diesel. Men brunkolsel får man tydligen subventionera hur som helst.
Men varför satsar då Vattenfall på vindkraftverk som i genomsnitt är dyrare än kärnkraften? Produktionskostnaden för kärnkraft består till 30-40 % av skatter och avgifter till staten (dvs sig själva!), resterande kostnad för att producera elen är blir då 26 öre /kWh. Visst, i detta ingår också kostnader för framtida lagring och kärnkraftssäkerhet men ändå. Det måste ligga andra skäl än de rent ekonomiska bakom nedläggningen av Ringhals. Eller är det så att Vattenfall som är ett separat aktiebolag, får lov att räkna in subventioner som de får in från staten för vindkraft i sitt resultat, men de får inte ta hänsyn till att de specialskatter som finns för kärnkraft också betalas ut till staten? Och så fattar man beslut på rent företagsekonomiska grunder, när skatter/subventioner in och ut går till samma kassa, dvs staten, dvs oss alla? Nej så dumt kan det väl inte vara…?!
Och så kan jag återigen bara konstatera – Energi är för billigt, oavsett om det är el eller bensin. Låt oss betala det fulla priset för vår konsumtion i pengar – inte i global uppvärmning.
Källor: svd.se 2019-12-30, group.vattenfall.com, Ekonomiska förutsättningar för skilda kraftslag; En underlagsrapport till energikommissionen 2016, produktionskostnader för vindkraft i Sverige ER 2016:17; statens energimyndighet, https://www.svd.se/skiftet-har-skett–solkraft-billigare-an-kolkraft, Lazard´s levelized cost of energy analysis – version 12.0, Bachelor of Science Thesis EGI-2018 TRITA-ITM-EX 2018:417
Nu när det är julledigt har jag tid att gräva ner mig i ett ämne som jag velat skriva om länge – kärnkraften. Jag har alltid haft svårt att känna mig hemma i den ”gröna” politiken eftersom det har varit självklart att vara kärnkraftsmotståndare om man är natur- och miljövän. Jag har aldrig förstått varför det är så mycket värre att använda modern, kärnkraftsteknologi än att släppa ut en massa partiklar och CO2 via kolkraftverk.
Tysklands beslutade 2018 om en förlängning av driften för alla sina 17 kärnkraftverk. Men efter olyckan i Fukoshima i Japan blev folkopinionen för stark, man ändrade beslutet till att stänga alla kärnkraftverk år 2022. Det motsvarar ett energibortfall på lika mycket som hela Sveriges elproduktion. Kommer det att påverka avvecklingstakten för Tysklands alla kolkraftverk? Skulle tro det!
Jag förstår det känslomässiga problemet med kärnkraft. Om det händer en olycka kan den få så fruktansvärda konsekvenser. Medan den småskaliga försämringen av luftkvaliteten och global uppvärmning går så långsamt så att den inte känns lika skrämmande. Det är precis som med flyget, jag känner många med flygskräck men ingen med cykelskräck. Men tittar man på olycksstatistiken i Sverige 1990 – 2000 (hittar inte några senare siffror) dog det 40 cyklister per miljard personkilometer men inte en enda person i linjetrafikflygolyckor. Mopedister och MC förare ligger högst i statistiken med 80 döda per miljard personkilometer och i bilolyckor dör ”bara” 5 per miljarder personkilometer.
Så våra rädslor är tyvärr inte rationella. Olyckan i Fukoshima orsakades av en av de starkaste jordbävningarna som någonsin registrerats när de flodvågor som följde slog ut elförsörjningen i anläggningen. Att basera beslut om nedläggning av kärnkraft i Tyskland, där det mig veterligen inte är någon större risk för stora jordbävningar, på en tsunamiorsakad olycka i jordbävningstäta Japan kan inte vara smart.
Tjernobyl olyckan orsakades ironiskt nog av ett misslyckat säkerhetstest. Delar av säkerhetssystemet kopplades ifrån, experimentet avbröts och startades igen och operatörerna gjorde ett antal misstag. Att konsekvenserna blev så allvarliga berodde på att reaktorn saknade det skal av betong som normalt finns i västerländska reaktorer.
Harrisburg, som var den första stora kärnkraftsolyckan som skedde i världen kommer vi väl alla (som är äldre än 45 iallafall) ihåg via Tage Danielssons underbara dialog;
Och Tage hade verkligen en poäng, innan Harrisburgolyckan skedde ansåg man att svåra haverier var så osannolika att man inte behövde ta hänsyn till dem vid konstruktion av kärnkraftverken. Som tur var hade man trots detta gjort en modern betonginkapsling av Harrisburgreaktorn vilket ledde till att strålskadorna på omgivningen blev mycket begränsade. När nu ett reaktorhaveri blev så sannolikt att det faktist hände ändrades tankesättet och svenska kärnkraftverk har efter detta, förutom betonginslutning, ett haverifilter som filtrerar bort i stort sett alla radioaktiva ämnen om en olycka skulle inträffa.
Jag tycker därför att det är sorgligt att både Tyskland och vi själva lägger ner fullt fungerande kärnkraftverk. Vi har perfekta förutsättningar, stabil geologi, bra fungerande kontroll och tillsynsapparater och tillräckligt god ekonomi så att vi sköter service och underhåll på ett bra sätt. Visst hade det varit bättre om vi bara kunde generera el via sol, vind och vatten, men där är vi ju inte än. Jag är mycket mera rädd för en skenande global uppvärmning än en kärnkraftsolycka i Västeuropa.
Källor: energinyheter.se, https://www.gp.se/nyheter/världen/hur-stor-är-egentligen-risken-att-flyga-1.71421, strålsäkerhetsmyndigheten (SSM): kärnkraftsolyckor i världen, SSM rapport 2001:17,
