Kommer du ihåg den gamla Hasse och Tage-sketchen med Lena Nyman där hon ska köpa ett kul spel, dvs ett kulspel, till sin son Totte och expediten Gösta Ekman försöker pracka på henne all möjlig kringutrustning som t.ex. pekfingerledsskydd, kulhölster med inbyggt räkneverk, magic hole-maker och vilstol för fingrarna? Om inte, här kommer länken till youtube.
Ännu mer aktuell idag än för 40 år sedan.
Jag kände mig som Lena Nyman när jag i förra veckan köpte ett par sneakers med vita gummisulor. – Du måste ha ett rengöringskit till kanterna, sa expediten och tog fram en genomskinlig plastväska med en sprayburk, en borste och en putsduk. – Du sprayar på de vita sidorna, sedan borstar du med den lilla borsten och så avslutar du med att gnugga med putsduken. Så håller sig sulorna vita och fina, och det vill du väl att de ska göra? – Jaha, behövs det verkligen? frågade jag tveksamt. – Ja absolut, annars blir de gråa och fula. -Vad kostar det? -180 kr, blev svaret (en tredjedel av priset för skorna). – Och vad innehåller sprayen? Det visste inte expediten så jag läste på innehållsförteckningen och såg att det i princip bara var diskmedel. Så jag sa: -Tack men nej tack, och har nu tvättat mina sneakers på det gamla hederliga sättet, nagelborste (10 kr) och diskmedel (50 öre?) och det blir väldigt rent och fint.
Försäljare är så duktiga på att få oss att tro att vi behöver specialprodukter till nästan allting. Det är oftast ”merförsäljningen” de tjänar mest på (de där små grejerna vid kassan som du förmodligen inte alls behöver men som är så lätt att plocka på sig). Både för plånboken och för miljön så är det bra att ha en inre alarmklocka som plingar till när någon försöker sälja på oss något som vi egentligen inte behöver. Men Lena Nyman gick kanske lite väl långt när stackars Totte bara fick en banan till slut 🙂