Kolet finns i fyra olika områden:
- På marken (växter, djur, dött material i jorden)
- I havet (i första hand som bikarbonat, men även i plankton och alger)
- I amosfären (som CO2)
- I berggrunden (olja, naturgas, bundet till stenmaterial)
Om vi för ett ögonblick bortser från kolet som finns i berggrunden så finns det en jämvikt i resten av systemet. Växter och plankton tar upp CO2 och avger syrgas. Djur och växter förbränner kol och syre och avger CO2. Kallt vatten tar upp CO2 och varmt avger CO2. Det varken kommer till eller försvinner något kol och därmed inte heller någon CO2.
Vi människor lägger till en ny faktor till jämvikten. Vi plockar under en väldigt kort tid upp enorma mängder kol (olja och naturgas) som lagrats där under årmiljoner från urtida döda växter och djur. Oljan och gasen eldas upp och var hamnar då kolet? Jo som CO2 i atmosfären.
Systemet som tidigare tuffat på i jämvikt klarar inte av att hantera all den CO2 som vi tillför. Ungefär 25 % av den tillförda CO2 går in i kretsloppet som t.ex. ökad växtlighet, resten ( tre fjärdedelar) stannar kvar i atmosfären.
Hur mycket CO2 finns i de olika systemen?
- Marken – 15 000 miljarder ton
- Haven – 150 000 miljarder ton
- Atmosfären – 3 000 miljarder ton
- Berggrunden – Okänt
Människan släpper ut ca 35 miljarder ton CO2 per år och beräknas ha släppt ut 900 av de 3000 miljarder ton som finns i atmosfären, dvs 30%.
På vilka sätt kan vi få kolet i atmosfären tillbaka in i något av de tre övrig systemen? Det ska vi titta på nästa gång…
Källor: https://royalsociety.org/~/media/policy/projects/greenhouse-gas-removal/royal-society-greenhouse-gas-removal-report-2018.pdf