Varför måste vetenskapliga arbeten vara så svåra att läsa? Jag tror att komplicerat språk är en av anledningarna till att vi har svårt att ta till oss informationen om klimatkrisen.
Akademin och vetenskap har skaffat sig ett märkligt frimurarspråk, där det är ”fult” att skriva rakt och tydligt, och ”fint” att linda in budskapet i långa meningar med passiva bisatser. Jag kommer ihåg när jag var ung forskare på universitet och skulle skriva min första artikel, jag var extremt noga med att skriva precis som alla andra, dvs så komplicerat som möjligt.
Av någon anledning är det fult att skriva ”jag” eller ”vi” i en vetenskaplig artikel. Vill jag skriva ”jag la ner provet i ett provrör” heter det på vetenskapsspråk ”provet lades ner i en provrör”. Och förmodligen hade jag för 30 år sedan skrivit ”ett specimen transfererades till en provtagningscontainer”:).
Jag tror att det helt enkelt är en ”klassmarkör” bland forskare att uttrycka sig komplicerat. Skriver jag rakt och enkelt tillhör jag inte de invigda och det jag skriver får inte samma trovärdighet. Jag undrar vad som skulle hända om någon idag bryter mot normen och skriver en vetenskaplig artikel med så enkelt språk som möjligt, skulle den få publiceras?
Att använda ett enkelt språk betyder inte att den vetenskapliga exakthenten behöver påverkas. Självklart ska forskare använda rätta termer som är svårbegripliga för allmänheten. Men gör det inte svårare än nödvändigt
Så snälla alla väletablerade forskare som redan har den vetenskapliga trovärdigheten, ni kan väl börja skriva på ett nytt, enkelt sätt. Så vågar den yngre generationen följa efter.
(När jag söker på internet så finns det förstås forskare som undersökt detta. Och de kommer fram till ungefär samma sak, fast med ett underlag på 700 000 vetenskapliga artiklar:) Plavén-Sigray et al.The readability of scientific texts is decreasing over time, elifesciences.org/articles/27725#x225833be)
