Men om 5 år räknar man med att det är ungefär lika dyrt att producera en elbil som en fossilbil. Idag kostar det 50 % mer att producera elbilar än fossilbilar. Och då kan vi hoppas att priserna sjunker…
De rörliga kostnaderna (drivmedel och skatt) blir ju billigare för en elbil så totalkostnaderna kanske inte behöver bli så mycket högre än för fossilbilar redan om några år.
Från och med 1/1 2020 släpper nya bilar i genomsnitt ut mer än 30 % mer CO2 än vad de gjorde 2019. Ja, inte i praktiken förstås men på pappret. Den gamla mätmetoden var för ”snäll” så från årsskiftet bytte vi metod. Detta innebär att skatten höjs ordentligt för vissa bilmodeller. Volkswagen Tiguan diesel kostar t.ex. 9000 kr mer i skatt och Volvo XC60 7000 kr mer. Skillnaden i skatt mellan en ny Volkswagen Tiguan och en Golf blir 7000 kr per år.
Nu börjar det bli skatteskillnader som faktiskt känns i plånboken och som kanske styr mot inköp av bilar med lägre CO2 utsläpp. Kanske inte direkt, nybilsköpare är nog inte så priskänsliga, men på begagnatmarknaden måste skattehöjningarna slå hårt. 7000 kr per år i skatt är mycket för en bil som kanske är värd 70 000 kr.
Jag känner att jag vill skriva något om Australiens bränder, men vad finns det att säga? Det är bara fruktansvärt… 6 miljoner hektar, dvs ett område lika stort som hela Danmark, Skåne, Blekinge och Halland tillsammans har brunnit upp.
Utanför Sydney var det i lördags 48,2 grader varmt enligt DN och det genomsnittliga värmerekordet för Australien slogs redan före jul med över 40 grader. När jag tittar på SMHI idag ser det bättre ut, 20 grader och molnigt i Sidney, ger kanske brandmännen en chans.
Över 500 miljoner djur beräknas ha dött och koalorna riskerar att utrotas. Jag sänder en liten elak tanke till alla Aga paddor som invaderat Australien, hoppas att de har råkat oproportionerlig illa ut…
Läser i SvD om Tysklands energipolitik. Kärnkraftverken ska stängas om två år pga. folkopinionen, brunkolen ska vara urfasad till 2038, och vindkraftverken byggs inte ut pga de omkringboendes protester. Och såvitt jag vet är inte Tyskland känt för någon större vattenkraftsproduktion.
Det är lätt att vara emot allting, men att välja bort innebär ju också att man indirekt väljer något annat. I det här fallet en minskad industri, minskad konsumtion, färre resor, sänkt levnadsstandard. Det är ju ett väldigt klimatsmart tänkande, men är det så alla tyskar som ”inte vill” verkligen vill ha det…?
Under gårdagkvällens mycket stimulerande samtal med goda vänner kom Peniche Ocean Watch upp. Peniche Ocean Watch grundades och leds av den svenskas professorn Robin Teigland. Hon såg möjligheterna i den lilla fiskebyn Peniche med 27 000 invånare som drabbats hårt av det minskade fisket och utflödet av ungdomar till större städer. Peniche Ocean Watch är ett paraply för ett antal entrepeneursföretag med anknytning till havet.
Ett företag, Empower, har utvecklat ett ”pantsystem” för uppsamlat plastskräp. Företag och privatpersoner som tillverkar och använder plastprodukter skänker pengar till systemet och folk som plockar upp plastskräp kan lämna in det för återvinning och få digitala pengar (något liknande bitcoins) som belöning. 40 ton är redan insamlade, det finns en mätare på sidan som hela tiden tickar upp. Jag bidrar från och med för fem minuter sedan också till insamlingen och är nu officiellt ”plastneutral”:) genom att betala 30 kr i månaden. 85% går till insamling av plast, 15% till administration.
Plastskräpet som samlas in kan återanvändas av nästa företag i gruppen – Turn The Tide som har utvecklat tekniker för att 3D printa återvunnen plast. Idag tillverkar man 3D printade skålar och konsthantverk, men målet är att kunna tillverka 3D printade elektriska bilar! Det vore något!!!
Igår började Ringhals 2 stängas ner. Och stängning av Ringhals 1 sker om exakt ett år. Det är Vattenfall som äger Ringhals och Vattenfall ägs till 100% av staten (där ser man, jag trodde att Vattenfall hade privatiserats…). Anledningen är enligt Vattenfall rent ekonomisk, det inte är lönsamt att göra de investeringar som krävs för att fortsätta att driva Ringhals. Från och med 2020 krävs ett oberoende system för härdkylning för varje reaktor, som kostar mellan 0,5 – 1 miljard kr per styck. Dessa tar ca 4 år att installera och man kan därför inte bara ”köra vidare” på Ringhalsreaktorerna även om man skulle ändra sig idag. I genomsnitt investerar Vattenfall 5,6 miljarder kronor per år i sina tre kärnkraftverksanläggningar.
Enligt siffror från Energikommissionen 2016 får elproducenterna 20 öre/kWh på den internationella ”spotmarknaden” där man handlar med el på lång sikt. Med höjda CO2 avgifter beräknas priserna öka till 28 öre/kWh år 2030.
Kostnaden för att producera en kWh vattenkraft är 20 öre och för kärnkraft 40 öre, vindkraft 30 – 80 öre, för kraftvärmeverk (eldas med sopor eller biobränsle) 30 – 40 öre och för kolkraft utomlands 30 – 60 öre (enl SvD, rapporten ”Lazard 2018” indikerar mycket högre priser, upp till 143 öre/kWh) . För kärnkraft består kostnaden till 30-40 % av skatter och avgifter.
Produktionskostnader exklusive subventioner och skatter: Kärnkraft 25 öre, solkraft 60 öre (Bachelor of Science Thesis EGI-2018 TRITA-ITM-EX 2018:417)
Genomsnittspriset för oss privatkonsumenter att köpa el var 2018 145 öre per kWh.
Ovanstående är fakta från källorna nedan, nu fortsätter jag med eget tyckande:).
Hade jag inte tagit alla siffror ovan från energikommissionens egen sida (utom kolpriset) hade jag trott att det var fel. Hur kan elen vara så billig på spotmarknaden när den är så dyr att producera? Det finns väl bara ett svar på detta – subventioner! Jag blir så irriterad på hur och var man använder subventioner. Se bara på drivmedelspriserna, där Sverige inte längre får lov att skattebefria fossilfria drivmedel för att det snedvrider konkurrensen mot oljebaserad bensin och diesel. Men brunkolsel får man tydligen subventionera hur som helst.
Men varför satsar då Vattenfall på vindkraftverk som i genomsnitt är dyrare än kärnkraften? Produktionskostnaden för kärnkraft består till 30-40 % av skatter och avgifter till staten (dvs sig själva!), resterande kostnad för att producera elen är blir då 26 öre /kWh. Visst, i detta ingår också kostnader för framtida lagring och kärnkraftssäkerhet men ändå. Det måste ligga andra skäl än de rent ekonomiska bakom nedläggningen av Ringhals. Eller är det så att Vattenfall som är ett separat aktiebolag, får lov att räkna in subventioner som de får in från staten för vindkraft i sitt resultat, men de får inte ta hänsyn till att de specialskatter som finns för kärnkraft också betalas ut till staten? Och så fattar man beslut på rent företagsekonomiska grunder, när skatter/subventioner in och ut går till samma kassa, dvs staten, dvs oss alla? Nej så dumt kan det väl inte vara…?!
Och så kan jag återigen bara konstatera – Energi är för billigt, oavsett om det är el eller bensin. Låt oss betala det fulla priset för vår konsumtion i pengar – inte i global uppvärmning.
Källor: svd.se 2019-12-30, group.vattenfall.com, Ekonomiska förutsättningar för skilda kraftslag; En underlagsrapport till energikommissionen 2016, produktionskostnader för vindkraft i Sverige ER 2016:17; statens energimyndighet, https://www.svd.se/skiftet-har-skett–solkraft-billigare-an-kolkraft, Lazard´s levelized cost of energy analysis – version 12.0, Bachelor of Science Thesis EGI-2018 TRITA-ITM-EX 2018:417
Jag har tidigare ondgjort mig över att det är så svårt att åka tåg till Mellan- och Sydeuropa. Jag har tidigare bara hittat ett nattåg, som utgår från Berlin och där man vaknar upp i Zürich med omnejd. Men när jag läste igenom regeringens 73 punkters program står det. ”Det ska också bli enklare att boka utlandsresa med tåg, då Trafikverket ges i uppdrag att upphandla nattåg med dagliga avgångar till flera europeiska städer”. Ska bli spännande att se vilka städer det blir. Paris hade varit bra, då är man halvvägs ner till Spanien t.ex.
Nu när det är julledigt har jag tid att gräva ner mig i ett ämne som jag velat skriva om länge – kärnkraften. Jag har alltid haft svårt att känna mig hemma i den ”gröna” politiken eftersom det har varit självklart att vara kärnkraftsmotståndare om man är natur- och miljövän. Jag har aldrig förstått varför det är så mycket värre att använda modern, kärnkraftsteknologi än att släppa ut en massa partiklar och CO2 via kolkraftverk.
Tysklands beslutade 2018 om en förlängning av driften för alla sina 17 kärnkraftverk. Men efter olyckan i Fukoshima i Japan blev folkopinionen för stark, man ändrade beslutet till att stänga alla kärnkraftverk år 2022. Det motsvarar ett energibortfall på lika mycket som hela Sveriges elproduktion. Kommer det att påverka avvecklingstakten för Tysklands alla kolkraftverk? Skulle tro det!
Jag förstår det känslomässiga problemet med kärnkraft. Om det händer en olycka kan den få så fruktansvärda konsekvenser. Medan den småskaliga försämringen av luftkvaliteten och global uppvärmning går så långsamt så att den inte känns lika skrämmande. Det är precis som med flyget, jag känner många med flygskräck men ingen med cykelskräck. Men tittar man på olycksstatistiken i Sverige 1990 – 2000 (hittar inte några senare siffror) dog det 40 cyklister per miljard personkilometer men inte en enda person i linjetrafikflygolyckor. Mopedister och MC förare ligger högst i statistiken med 80 döda per miljard personkilometer och i bilolyckor dör ”bara” 5 per miljarder personkilometer.
Så våra rädslor är tyvärr inte rationella. Olyckan i Fukoshima orsakades av en av de starkaste jordbävningarna som någonsin registrerats när de flodvågor som följde slog ut elförsörjningen i anläggningen. Att basera beslut om nedläggning av kärnkraft i Tyskland, där det mig veterligen inte är någon större risk för stora jordbävningar, på en tsunamiorsakad olycka i jordbävningstäta Japan kan inte vara smart.
Tjernobyl olyckan orsakades ironiskt nog av ett misslyckat säkerhetstest. Delar av säkerhetssystemet kopplades ifrån, experimentet avbröts och startades igen och operatörerna gjorde ett antal misstag. Att konsekvenserna blev så allvarliga berodde på att reaktorn saknade det skal av betong som normalt finns i västerländska reaktorer.
Harrisburg, som var den första stora kärnkraftsolyckan som skedde i världen kommer vi väl alla (som är äldre än 45 iallafall) ihåg via Tage Danielssons underbara dialog;
Och Tage hade verkligen en poäng, innan Harrisburgolyckan skedde ansåg man att svåra haverier var så osannolika att man inte behövde ta hänsyn till dem vid konstruktion av kärnkraftverken. Som tur var hade man trots detta gjort en modern betonginkapsling av Harrisburgreaktorn vilket ledde till att strålskadorna på omgivningen blev mycket begränsade. När nu ett reaktorhaveri blev så sannolikt att det faktist hände ändrades tankesättet och svenska kärnkraftverk har efter detta, förutom betonginslutning, ett haverifilter som filtrerar bort i stort sett alla radioaktiva ämnen om en olycka skulle inträffa.
Jag tycker därför att det är sorgligt att både Tyskland och vi själva lägger ner fullt fungerande kärnkraftverk. Vi har perfekta förutsättningar, stabil geologi, bra fungerande kontroll och tillsynsapparater och tillräckligt god ekonomi så att vi sköter service och underhåll på ett bra sätt. Visst hade det varit bättre om vi bara kunde generera el via sol, vind och vatten, men där är vi ju inte än. Jag är mycket mera rädd för en skenande global uppvärmning än en kärnkraftsolycka i Västeuropa.
Källor: energinyheter.se, https://www.gp.se/nyheter/världen/hur-stor-är-egentligen-risken-att-flyga-1.71421, strålsäkerhetsmyndigheten (SSM): kärnkraftsolyckor i världen, SSM rapport 2001:17,
…blev – CO2 solutions!!! (I tävlingen om vilket carbon capture and storage (CCS) företag som jag ska köpa aktier i för att klimatkompensera).
CO2 solutions tävlade i och för sig i en klass för sig – eftersom det är det enda företag på min short-list (se juldagens inlägg ) som det går att köpa aktier i på Stockholmsbörsen. Men jag hade valt CO2 solutions oavsett. Det är ett kanadensiskt företag som har en helt annorlunda teknologi än konkurrenterna. Använder det enzym som alla levande organismer använder för att ta upp CO2 vid andning. Läs mer om företaget här:
Då återstår det att bestämma hur mycket jag ska ”klimatkompensera”. Enligt Naturvårdsverket konsumerar medelsvensken 9 ton CO2 per år och det skulle enligt klimatkompensera.se kosta 2340 kr för ett trädplanteringsprojekt. Mina kinder rodnar fortfarande av flygskam efter mitt nöjesflygande under året så jag dubblar summan och investerar 5000 kr.
Så – nu är ordern lagd. Det finns bara ett problem, det är väldigt liten omsättning i det här företaget. Senaste gången det såldes några aktier var fredagen den 13 september i år (tur jag inte är skrockfull:)). Vi får se vad som händer, vet inte hur det fungerar på den kanadensiska börsen, hur länge ordern kan ligga kvar. Fortsättning följer:)
Jag tyckte att jag följde med ganska ordentligt i turerna runt regeringsbildningen 2018 men missade en väsentlig del av 73-punkts listan, förbud för försäljning av nya bensin/dieselbilar efter 2030! Häftigt! Undras hur detta kommer att påverka försäljningen av fossilbilar fram tills dess? För egen del skulle det bli ytterligare ett argument att inte köpa fossilbil, man vill ju inte köpa något som är på väg att försvinna från marknaden. Men andra kanske tänker annorlunda?
Det har hänt mycket inom miljöpolitiken det senaste året, miljöpartiet la fram en motion om precis samma sak 2017. Och då blev det blankt avslag, i princip utan motivering eller diskussion. Nu tillsätter regeringen en utredning som ska vara klar senast februari 2021.
Heja Greta Thunberg säger jag bara, detta hade inte hänt utan dig!!!
