Kategori: Djur_natur_miljö

Jag läser en väldigt intressant bok med en väldigt tråkig titel, Skogen: en bruksanvisning, av Peter Wohllben. Han är skogsvårdare/vaktare med ekologiska, miljövänliga metoder.

Han skriver det som jag själv har misstänkt, att genom att vintermatar fåglar får vi fler stannfåglar (t.ex. pilfinkar, talgoxar) än vad som naturligt hade klarat sig i det nordiska klimatet. När flyttfåglarna sedan kommer är redan reviren upptagna och det är många fler som konkurrerar om insekterna. Jag har märkt detta hemma hos mig, för några år sedan flyttade en familj in i granngården som vintermatar fåglar i väldigt stor skala. Det samlas nu stora flockar av pilfinkar i området och de har i år konkurrerat ut alla andra fåglar som brukar häcka runt mitt hus.

Den naturliga selektionen där det är meningen att de svagaste individerna inte ska klara sig under vintern sätts också ur spel. Det kan på sikt göra att fågelstammarna blir svagare.

Så, vill du öka antalet pilfinkar på bekostnad av sädesärlor, flugsnappare och svalor är vintermatning ett bra sätt.

Men det är ju så trevligt att vintermata, man får ju se fåglarna på så nära håll. Ja, det tycker jag också. Men man kan mata måttligt, och vara medveten om att man gör det för sin egen skull, inte för att fåglarna ska få det bättre.

Att återskapa skogar är viktigt, inte minst efter att ha läst gårdagens lista från Drawdown.org. Men det är inte lätt. Till och med när man planterar en trädplanta här i förhållandevis svala Sverige så behöver det massor med vatten under en lång tid. Och hur ska man lösa det i ökenheta Afrika? Ett väldigt smart och billigt sätt är att göra kulor av trädfrön och aska. Kulorna slängs sedan ut på den torra marken. När det kommer tillräckligt mycket regn löser kulan upp sig och fröna sprids vid ett tillfälle där förhållandena är optimala för att de ska kunna gro. Frökulan är billig, kostar bara en bråkdel av vad en trädplanta kostar och har mycket större förutsättningar att klara sig. Och man sprida dem på många roliga sätt. Ett är att anordna slangbågstävlingar för skolbarn. Ett annat att turister och guider får med sig fröbollar och släpper dem på vägen. Lite som Hans och Greta….

Ligger i sängen med feber, droppande näsa och bomull i hela huvudet så flatbat får ta sjukledigt. Men några fina bilder från Håkan Rodhe skadar aldrig.

Rapporterna om algblomning på Sydkusten duggar tätt just nu. Grön ärtsoppa istället för klart badvatten. Äckligt och farligt! Men tänk om vi kan ha någon nytta av soppan – som soppa – till bilen!

Algblomningen i Östersjön består av cyanobakterier som när de får massor med solsken, stilla vatten och gott om näring (kanske från våra utsläpp) förökar sig enormt. Tyvärr är cyanobakterierna också duktiga på att tillverka giftiga ämnen. Inte nog med att de förgiftar våra hundar och barn, musslor och ostron som äter cyanobakterier blir giftiga och gör att det inte är lika roligt att äta musslor som det skulle kunna varit.

Vad kan vi ha för någon nytta av dessa små rackare?

Jo, cyanobakterierna har en fantastisk egenskap – de kan producera alkohol av solenergi och koldioxid. Och alkohol kan användas som bränsle till t.ex. bilar. Och nu har forskare på Uppsala universitet hittat ett sätt att odla cyanobakterier i stor skala, som kan användas för industriell tillverkning av alkohol. En miljövänlig, klimatneutral sådan, enda utsläppet är syrgas:)

Källa: https://www.nyteknik.se/innovation/svenska-bakterierna-kan-ge-mangder-av-biobransle-6965236

Idag började jag slå min äng med trädgårdstraktorn. Efter 20 min slutade den driva framåt. Klarade precis att köra tillbaka den ner på gårdsplanen innan den gav upp helt. OK – jag tar resten med handgräsklipparen, det var bara en lite mer glesbevuxen del kvar som den nog orkar med. Gräsklipparen startar inte – startbatteriet behöver laddas. OK – sätter batteriet på laddning. Tar ut röjsågen som normalt är mitt favoritredskap. Maskin h****t startar inte!!! Men jag vägrar låta mig besegras av tekniken, som tur är kan jag slå med lie, så nu är ängen klar och jag behöver inte gå på gym idag heller:)

Jag är så trött på alla dessa maskiner som går sönder, funderar seriöst på att sälja trädgårdstraktorn med slaghack, släpkärra och snöblad som alla sa att jag behövde när jag flyttade ut på landet. Jag tror att jag klarar mig bra med skottkärra, lie och snöskovel. Men min kära röjsåg som så oväntat svek mig idag får stanna kvar ett tag till:)

Sedan 2013 har kollektivresandet ökat med 4 procentenheter och bilresandet minskat med lika mycket. Ca 20 % av resorna görs med kollektivtrafik, ca 50% med bil.

Men det skiljer mycket mellan kommunerna. Inne i Lunds tätort är det bara 25% av de resande som använder bilen jämfört med Båstads 75 %. Både i Lund och Malmö är det fler som ”reser” med apostlahästarna/cyklar än som kör bil. (En resa är definierad som en förflyttning med ett mål, och räknas i km. Genomsnittslängden på en resa är 30 km).

Målet för resandet i Skåne år 2050 ser du i bilden nedan

I målet ingår att alla resor ska vara fossilfria 🙂

Men vi ligger i lä mot Stockholmarna, 30 % av de motoriserade resorna sker med kollektivtrafik i Skåne medan motsvarande siffra för kungliga huvudstaden är 50 % (2015 års data).

En högst personlig spaning – vart har alla sommarblommor tagit vägen? När jag var liten strövade jag omkring i omgivningarna och plockade blommor – i massor. Det enda problemet var att jag var tvungen att sluta när händerna inte räckte till. Prästkragar, blåklockor, slåttergubbar, mandelblom, kärringtand, ängsvädd, fibblor och johannesört. Det fanns ju inte direkt några ängar, men vägrenarna var fulla med blommor. Nu när jag går ut i naturreservatet granne med min gård så är det grönt och frodigt men jag ser i princip inte några blommor alls. Jag tror inte att lösningen på problemet är att ”young girls picked them everyone” även om jag har varit skyldig till en hel del 🙂

Jag har mina aningar, men konsulterar Naturvårdsverket för säkerhets skull. Och misstankarna bekräftas. De vackra, anspråkslösa ängsblommorna har konkurrerats ut av kväveälskande, starkväxande nässlor, älgört, lupiner och ryssgubbar. När ängarna slogs och gräset samlades upp som hö till vintern tillfördes väldigt lite näring och jorden blev allt mera näringsfattig, och ängsblommorna, som behöver bara minimala mängder näring var de enda som klarade av att växa där. När ängarna inte slås längre multnar gräset ner och blir till gödning till nästa sommar. Och när de kvävekrävande, snabbväxande växterna får förutsättningar att trivas konkurrera de snabbt ut de svagväxande ängsblommorna. Och detta gäller även för vägrenar, de klipps men det klippta gräset får ligga kvar som gödning, och via utsläpp från trafiken, förbränning och jordbruk blir även vägrenarna näringsrika drivbänkar för nässlor.

Man kan ha många synpunkter på min gräsmatta, det finns inte många grässtrån i den men desto fler blommor. Och det uppskattade den här lille ”fönstertittaren” som tittade förbi för en stund sedan 🙂

Hade någon sagt till mig för ett halvår sedan att jag skulle ha en blogg och sätta upp en youtube kanal hade jag skrattat ihjäl mig. Jag som aldrig lägger upp något på Facebook, dröjer flera dagar med att svara på sms och knappt svarar i telefon. Men nu har det hänt – flatbat har en egen youtube kanal och första klippet är utlagt för fem minuter sedan :). Jag ska göra ”slow-tv”, dvs jag sätter på mig en action-camera på huvudet när jag går ut i skogen och filmar det jag ser. Det är förstås inte något för alla, men jag har förstått att det finns en del som tycker om att titta på naturen utan klipp och redigering. Så vi får väl se om det är någon som vill följa med på mina skogspromenader. Baktanken är förstås att jag ska prata några ord om miljön sådär helt apropå och att det kanske går att nå ut till fler via video-mediet. Är det inte någon som är intresserad är det ingen skada skedd, jag är ju ändå ute och traskar i skogen varje dag…

flatbat – slow tv from Sweden heter kanalen.

Har som sagt tillbringat helgen hos dottern med sambo. De är inte veganer men lagar nästan bara vegansk mat själva, av miljösjäl. De vill gärna dela med sig av sin favoritsoppa, enkel att laga och jättegod 🙂

Lollos matiga tomatsoppa, 6 portioner
2 gula lökar
2 morötter
10 cocktail tomater
3 pkt krossade tomater m. basilika/chili (400 g /paket)
3 potatisar
5 dl vatten
1 tärning grönsaksbuljong
1 vitlöksklyfta
1 dl Oatly matlagningsgrädde
Salt
Peppar
Basilika
Olja till stekning

Skala och hacka löken och morötterna fint, skala och tärna potatisen smått och dela tomaterna i halvor.
Stek lök, morötter och potatis i lite olja i en stor kastrull, salta och peppra.
Därefter tillsätter du de krossade tomaterna, potatisen, vattnet och buljongtärningen.
När det börjar koka lite försiktigt häller du i grädden, hackad basilika efter smak och pressar i vitlöken. Salta lite extra om det behövs.
Låt det koka några minuter och sen är det klart. Lite bröd till… mmmmm.

Och så har årets höskörd startat. Vissa i stor skala, andra i mindre 🙂