Ta bort CO2 ur luften – kostnader

Det har varit ett stort nöje att skriva den här serien inlägg. Jag har lärt mig så mycket spännande. Framförallt att det finns så väldigt många olika metoder för att minska mängden CO2 i luften. Det har gjort mig lite mer optimistisk om framtiden. 

Jag är bara en glad amatör på området, men jag misstänker att vi kommer att hamna i ett läge där det inte är tekniken som avgör vilka metoder som väljs utan ekonomin. Jag har därför rangordnat de olika metoderna med avseende på vad man beräknar att de kommer att kosta per ton CO2 i stor skala och också lagt in en uppskattning hur mycket man kan ta bort per år (alla uppgifter från royalsociety.org) 

MetodKapacitet
(miljarder (giga) ton CO2/år)
Kostnad per ton CO2 (SEK)
Bygga med biomassa (trä)0,5 – 10
Binda kol i jorden 1-11  under max 20 år50 – 250 
Plantera/bevara skog4-12150 – 300
Bevara våtmarker, kärr?100 – 1000
Biokol (typ grillkol) 2-5180 – 1700
Kalka haven 900 Gigaton total kapacitet = 40 gigaton/år t.o.m. 2100700 – 1600
DACCS?1000
Mineral carbonation ?500 – 3000
CO2 i byggmaterial (betong)?500 – 3000
Bioenergi + CCS101400 – 2700
Nedvittring av sten 0,5 – 4500 – 5000
Göda haven45000?

Det är väldigt spretiga uppskattningar av både kapacitet och kostnader. Vi vet helt enkelt inte tillräckligt mycket än, framförallt inte om åtgärder i stor skala. Vad vi dock vet är att för att uppnå klimatmålet max 2°C uppvärmning år 2100 krävs att vi tar bort ”flera hundra Gigaton” CO2 från luften. För att nå max 1,5°C uppvärmning krävs borttagning av 1000 Gigaton.  Och det är inte gratis. 1000 Gigaton för en genomsnittlig kostnad av 1000 kr – det innebär 1 000 000 000 000 000 kr = 1 miljon miljarder kronor. För att få lite perspektiv på summan, bruttonationalprodukten 2017 i hela världen var 800 000 miljarder kronor, dvs ungefär lika mycket. Eller – alla på jorden måste betala drygt 100 000 kr var. (Om jag nu fick alla nollor rätt:))

Hur ska man få fram pengarna? Det måste sättas ett pris på CO2 utsläpp som enligt experterna bör ligga på ca 1000 kr per ton. Och vi har redan mekanismen, utsläppsrätter. Idag kostar utsläppsrätter runt 300 kr per ton, en tredjedel av vad som krävs…

Källa: https://royalsociety.org/~/media/policy/projects/greenhouse-gas-removal/royal-society-greenhouse-gas-removal-report-2018.pdf

©Håkan Rodhe

Amazonas brinner…

… och vad anser Brasiliens president Bolsanaro är orsaken? Att miljöorganisationerna har startat bränderna för att få honom själv att framstå i dålig dager!!! Har han några bevis? Icke sa Nicke, han har ”en känsla” av att det är så.

Bolsanaro måste ha gått i samma klass som Trump på skolan för ”egocentriska och korkade teorier för att förklara obekväma händelser”. Och tagit samma specialkurs i ”känslor och aningars fördelar framför tråkiga fakta”.

För alla oss som har haft turen att gå på en annan skola berättar forskarna att eftersom Bolsanaro har mildrat straffen för att bränna regnskog så är det många jordbrukare tar chansen och bränner skog för att skaffa mer mark till boskap och odling. Bränderna sprider sig i vissa fall okontrollerat och leder till att kartan över Amazonas glöder i rött.

©SvD https://www.svd.se/jordens-lungor-hotas–amazonas-pa-tre-minuter

Och vad gör Bolsanaro när han blir erbjuden 200 miljoner kronor från G7 länderna som hjälp till släckningsarbetet? Tackar nej så klart – kan själv!!!

Att sedan Bolsanaro ändrar sig, både vad gäller orsaken till bränderna och till bidraget gör mig inte mindre orolig för Amazonas framtid under hans styre.

Källor: SvD, The Guardian,

©Håkan Rodhe

Dax för mer om DACCS…

Kommer du ihåg vad DACCS betyder? Direct Air Capture and Carbon Storage. För några dagar sedan skrev jag om DAC – dvs hur man fångar in koldioxiden men sedan kom en fantastisk fjällvandring emellan. Nu är det dags att undersöka CS, hur man kan lagra den rena koldioxiden som samlats upp.

Den mest storskaliga och utvecklade metoden är att pumpa koldioxiden tillbaka ner i marken igen. (Till min stora förvåning har det pågått undersökningar om möjligheterna till geologisk lagring av CO2 i Norden ända sedan 1990-talet. Har man verkligen förstått att det kommer att behövas ända sedan dess???) Och inte bara det, vi kan pumpa tillbaka CO2 till samma ställen där vi tog upp oljan och gasen en gång. Urtida döda växter och djur pressades samman under många miljoner år och bildade olja och naturgas.

©Zero Emission Platform

Dessa samlades i så kallade gas och oljefällor, poröst stenmaterial omgivet av hård bergrund där oljan/gasen kapslades in. Nu när vi har tömt de här fällorna på olja och gas är de perfekta för att förvara koldioxiden, Norge har ett antal sådana. Det finns även naturliga hålrum som är lämpliga, i Sverige framförallt i Skåne med omnejd.

©SGU Grön och turkos färg visar lämpliga CO2 lagrings områden

Här ser du en liten film om hur CO2 lagring går till:

©Zero Emission Platform

Det finns andra metoder också, t.ex. att använda koldioxid som en av beståndsdelarna i betong. Det är dock svårt att få den att bli en netto-upptag av CO2 eftersom betongframställning är energikrävande. Men att använda CO2 i betongframställning ger ett klimatsmartare alternativ till traditionella byggmaterial. Betongen kan också göra starkare genom att härda den i en ström av CO2. Byggbranschen är (med rätta) konservativ när det gäller nya material så man förväntar sig att det krävs kraftiga ekonomiska styrmedel för få genomslag för den klimatsmarta betongen.

Det finns också många användningsområden för ren CO2. Man kan använda den som:

  • Luftburen gödning i växthus
  • Tillverkning av kolsyrepatroner till vårt sodavatten
  • Tillverkning av drivmedel
  • och säker hur många andra saker som helst som innehåller kol, vilket ju de flesta plaster och konstfibermaterial gör.

Det gemensamma för dessa är att de inte innebär någon längre lagring av CO2, det är snarare så att man har skapat ytterligare en fossilfri kolkälla, men den tar inte koldioxiden ”ur cirkulationen”. Men som alternativ till att använda olja som råvara till ovanstående så är det ju en vinst.

Jämtlandsfjällen
  • Källor:
  • https://royalsociety.org/~/media/policy/projects/greenhouse-gas-removal/royal-society-greenhouse-gas-removal-report-2018.pdf
  • European Technology Platform for Zero Emission Fossil Fuel Power Plants (ZEP)
  • SGU-rapport 2016:20

Ren natur…

Jag har sett så många fina renar under helgens vandring! Vid tidigare fjällvandringar har jag också mött ren men oftast tyckt att de har sett magra och slitna ut. Renarna vid Jämtlandstriangeln var så välmående, hade fantastisk, blank päls och rörde sig så vacker, jag blev helt fascinerade av dem. Det blev många frågor ställda om renar och renskötsel under vandringen och här kommer därför lite ren information (eller reninformation:))

  • Vi har inte några vilda renar – vildrenen är utdöd i Sverige sedan slutet på 1800-talet. Våra nordiska grannländer, Norge, Finland och Island har fortfarande vildren, där de jagas precis som hjort och älg.
  • Renarna är jämställda – både hanar och honor har horn. Detta tror man beror på att det är så svårt att hitta föda på vintern att honorna behöver hornen för att gräva fram lavar och annat under snön.
  • När renen går förbi hörs ett klickande ljud, det låter som om klövarna slår mot stenar. Sedan tittar man ner på marken och ser till sin förvåning att det är tjockt gräs överallt. Det klickande ljudet kommer inte från klöven utan inifrån renen, närmare bestämt från ett senfäste i bakbenet som glider över ett ben.
  • På vintern bor renarna i skogsområden på lägre höjd, där de bl.a. hittar svamp, blåbärsris och – surprise – renlav:) att äta.
  • I april driver instinkterna tillsammans med renskötarna renarna upp på fjällen där vajorna i månadsskiftet april/maj föder sin kalv. Då är renarna väldigt känsliga, vilket är en av anledningarna till att fjällstugor och fjällstationer håller stängt under maj.
  • På sommaren ska renkalvarna märkas. Renskötarna samlar med hjälp av hundar, motorcyklar och helikopter ihop renarna som går i spridda flockar på fjället.
  • I september samlas hjorden ihop igen för nu ska sarvarna (tjurarna) slaktas.
  • Senare på hösten samlas hjorden en sista gång för året, för att drivas ner till vinterbetet i skogen.
Olovlig parkering…

Ta bort CO2 ur luften, forts.

Nu kommer vi till det som jag från början var nyfiken på och som gjorde att jag började skriva den här serien av inlägg:

Metoder för att fånga in koldioxid direkt från luften och sedan lagra den någonstans vilket förkortas DACCS (Direct Air Capture and Carbon Storage).

Förhoppningsvis kommer du att läsa och höra mycket mer om DACCS i framtiden, och då kan det vara bra att vara bekant med förkortningen redan nu.

Det första steget i DACCS är att dra in luft med jättestora fläktar. Luften får passera över ett material (filter) där koldioxiden fastnar medan resten av luften åker ut igen.

När filtret är fullt med koldioxid tvättar man ur det med vatten och/eller värme och ren CO2 gas samlas upp. Filtret är sedan klart för användning igen.

Filtret kan bestå av många olika sorters material:

  • ”Artificiella träd” består av stora mängder kol som binder CO2.
  • En grupp kemiska ämnen som kallas ”aminer”, som är bra på att tillfälligt reagera med CO2 och sedan släppa ifrån sig det igen.
  • Lut (NaOH) som reagerar med CO2 och bildar soda (Na2CO3)

Av de olika DACCS metoderna är det filter bestående av ”aminer” som är det som har kommit längst. Det finns idag en liten kommersiell anläggning i Zürich som drivs av företaget Climeworks.

Sedan har vi ju det lilla problemet med var vi ska göra oss av med den rena CO2 som vi har fått ut ur luften. Det får morgondagens inlägg handla om…

©Håkan Rodhe

Ta bort CO2 ur luften, forts.

Nästa metod för att ta bort CO2 ur luften är sten-cool:)

Runt omkring oss pågår hela tiden söndervittring av klippor och stenar. En del av den processen består i att stenen tar upp CO2 och bildar stabila karbonater, en sorts mineral som finns överallt. Tyvärr är den här processen väääääldigt långsam, så forskarna letar efter metoder som gör att den går snabbare. T.ex. kan man strö ut finmalda stenkorn över marken. Då ökar den stenytan som kan reagera med CO2 dramatiskt och processen går snabbare. Denna metod är bra, ger en stabil långtidsförvaring av CO2, men är dyr och ännu inte utvecklad i industriell skala.

En annan metod som är kemiskt liknande men annars väldigt annorlunda är att öka andelen CO2 som kan tas upp i haven. Nu blir det lite kemiskt, men det går snart över:). CO2 kan finnas i havet på två sätt, antingen som CO2 som simmar löst i vattnet eller så kan CO2 gå över till att bli vårt välkända bakpulver, bikarbonatjonen ( HCO3-). Ju mer CO2 som går över till bikarbonat, desto mer CO2 kan tas upp från luften. Hur kan vi få mer CO2 att gå över till bikarbonat? Jo, vi slänger ner något alkaliskt i vattnet, som t.ex kalk (Ca2+). Ju mer kalk det finns i vattnet, desto mer CO2 går över till bikarbonat och desto mer CO2 kan vattnet ta upp från luften.

Detta är ett tekniskt lätt sätt att öka CO2 upptaget och kan ge stor utväxling med stora CO2 upptag som resultat. Men precis som med gödning av havet är det osäkert vilka ekologiska konsekvenser detta för med sig. Vi har under en lång tid haft en försurning av våra vattendrag, och vi har därför redan lokalt kalkat sjöar för att minska effekten. Men det är osäkert vad som händer om man gör detta i väldigt stor skala över världshaven.

©Håkan Rodhe – stenar som redan tar upp CO2, men ack så långsamt…

Civil olydnad för klimatet?

Det kom ett inlägg på facebook om ett miljöevenemang på lördag i Malmö – ”Flood the streets”, en demonstration mot klimatkrisen, för miljön . Jag anmälde mitt intresse och fick igår ytterligare detaljer om demonstrationen, där det i tredje paragrafen står: ”Du kan vara med i den omfattning du själv vill – det är inte något krav på att du måste bli gripen av polisen”. Ooops! Det visades sig att gruppen som arrangerar demonstrationen heter Extinction Rebellions och här kommer några axplock ur deras avsiktsförklaring:

…When Government and the law fail to provide any assurance of adequate protection, as well as security for its people’s well-being and the nation’s future, it becomes the right of its citizens to seek redress in order to restore dutiful democracy and to secure the solutions needed to avert catastrophe and protect the future. It becomes not only our right, it becomes our sacred duty to rebel…

…We hereby declare the bonds of the social contract to be null and void, which the government has rendered invalid by its continuing failure to act appropriately. We call upon every principled and peaceful citizen to rise with us…

Jag brukar på skämt säga att ”alla metoder är bra utom de dåliga”. Frågan är om inte detta faller under kategorin dålig metod. I förrgår utförde Extinction Rebellions en aktion i Lund, man skulle ockupera en bro. Det slutade med att flera personer blev påkörda, bl. a. en gravid kvinna och polisen förde bort resten av demonstranterna. Det var inte en annonserad aktion så det fanns inga journalister på plats och händelsen gick därför de flesta obemärkt förbi.

Jag har funderat på hur jag ska förhålla mig till den här typen av civil olydnad. Världen hade inte varit vad den är idag om inte personer som Mahatma Gandhi (bl.a. hungersstrejker och uppmaning till indiska gästarbetare i Sydafrika att vägra registrera sig) och Rosa Parks (hon som inte reste sig för en vit medpassagerare på bussen och därför arresterades) funnits och följt sitt samvetet genom att agera med civil olydnad. Men för mig finns det en stor skillnad. Rosa Parks och Gandhi vägrade att följa en lag som de ansåg vara fel. Grupper som Extinction Rebellion bryter mot lagar för att störa den allmänna ordningen (t.ex. genom att blockera vägar) för att väcka uppmärksamhet. Hade det funnits en lag som tvingat mig att använda olja som uppvärmning i mitt hus hade jag gladeligen kunnat tänka mig att bryta mot den och ta straffet. Men när man bryter mot samhällsregler för att skapa problem för andra (t.ex. inte komma fram på vägen) i syfte att väcka uppmärksamhet för sin sak börja man närma sig terrorismens område och jag hoppas verkligen inte att vi ska få ”miljöterrorister” som spränger byggnader i klimatkrisens namn.

Däremot tror jag absolut på manifestationer ( jag säger bara ”Fridays for Future”). Visa, gärna på något uppseendeväckande sätt, att vi är många som verkligen har förstått att miljön och klimatet är på fel väg. En undergrupp till Extinction Rebellions är Red Rebel Brigade, en performance/teatergrupp. Deras avsiktsförklaring är följande:

…We are sympathetic and humble, compassionate and understanding, We divert, distract, delight and inspire the people who watch us, We illuminate the magic realm beneath the surface of all things and we invite people to enter in, we make a bubble and calm the storm, we are peace in the midst of war…

Detta är för mig något helt annat, länk till ett exempel på en Red Rebel Brigade aktion hittar du här:

THE SEA IS RISING AND SO ARE WE – EXTINCTION REBELLION

On Sunday 11th August 2019 – Extinction Rebellion's Red Rebel Brigade appeared on a crowed beach in St.Ives, Cornwall. Accompanied by The Penitents and supporters waving banners, they processed around the sand and then entered the sea. High Def: https://youtu.be/G_XcaAdjfToMusic: 'Thread of Clouds' – Migration (Blue Dot Sessions)Filmed / Edited – Senara Wilson Hodges (On The Beach Productions)Drone Footage – Alban Roinard Additional Photography – Josh Rogers and Tall Paul

Publicerat av On The Beach Productions Torsdag 15 augusti 2019

Jag tror dock att jag får läsa på lite mer om Red Rebel Brigade innan jag ansluter mig:)

Halländsk sensommar

Närkontakt med vildsvin…

Det var väl bara en tidsfråga innan det skulle inträffa… Jag ser så mycket vilt längs vägarna när jag kör hem på de små, skånska landsvägarna. Dovhjortar, vildsvin, rådjur och till och med kronhjort ibland. Och ikväll small det. Ett stort vildsvin sprang rakt in i förardörren. Men jag får skylla mig själv, jag hade kunnat köra en större väg med viltstaket, men jag tycker att det är så trevligt att köra småvägarna, jag kör långsamt och tittar på djuren, jag vet var de brukar hålla till. Men den här grisen höll sig inte till rutinerna, den dök upp som skjuten ur en kanon på helt fel plats.

Vildsvin är en urgammal art i Sverige men utrotades under 1700 talet. Sedan har vildsvin hållits i hägn och och utbrytningsexperter som de är lyckades förstås ett antal rymma. Stammen har vuxit exponentiell, från ca 100 vildsvin 1980 till ca 200 000 djur år 2017. 2018 inträffade nästan 7000 vildsvinsolyckor, varav 1300 i Skåne. Det är den näst vanligaste viltolyckan, efter krockar med rådjur.

Varför har vi då så många vildsvin, finns det inte någon som jagar dem? Jodå, jaktåret 2016/2017 sköts totalt 100 000 vildsvin, dvs hälften av den beräknade stammen vid det tillfället. Så varför ser jag då så ofta vildsvin nuförtiden, ibland som idag på alltför nära håll?

Tidningen Jakt och jägare har en teori om detta. Jaktmarkerna har blivit allt dyrare och arrendena går till rika affärsmän från Köpenhamn och Malmö som jagar för sällan, kanske bara 4 gånger om året. Det läggs ut foder för att det ska finnas vilt att jaga när de kommer dit. Och så ökar vildsvinsstammen.

En annan orsak till att det lokalt är mycket vildsvin (och annat vilt) har jag själv upplevt. Det anläggs ett naturreservat granne med min gård, vilket är väldigt trevligt, men i samband med det dras jakten in. Resultatet blir en explosion av vildsvin, rådjur och dovhjortar. Djuren har inte riktigt förstått att de bara ska hålla sig i naturreservatet utan ger sig ut på små utflykter till intilliggande fält och vägar. Efter ca 2 år kommer de ansvariga för naturreservatet tillbaka till jägarna och ber dem ta upp jakten igen, det blev alldeles för många djur till och med för länsstyrelsen.

Och ja, jag klarade mig helt oskadd. Värre var det för vildsvinet, jag fick stränga order av polisen att inte gå för nära så jag är inte säker, men det dog förmodligen direkt.

©Håkan Rodhe, gris i repris