Månad: oktober 2019

Varför måste vetenskapliga arbeten vara så svåra att läsa? Jag tror att komplicerat språk är en av anledningarna till att vi har svårt att ta till oss informationen om klimatkrisen.

Akademin och vetenskap har skaffat sig ett märkligt frimurarspråk, där det är ”fult” att skriva rakt och tydligt, och ”fint” att linda in budskapet i långa meningar med passiva bisatser. Jag kommer ihåg när jag var ung forskare på universitet och skulle skriva min första artikel, jag var extremt noga med att skriva precis som alla andra, dvs så komplicerat som möjligt.

Av någon anledning är det fult att skriva ”jag” eller ”vi” i en vetenskaplig artikel. Vill jag skriva ”jag la ner provet i ett provrör” heter det på vetenskapsspråk ”provet lades ner i en provrör”. Och förmodligen hade jag för 30 år sedan skrivit ”ett specimen transfererades till en provtagningscontainer”:).

Jag tror att det helt enkelt är en ”klassmarkör” bland forskare att uttrycka sig komplicerat. Skriver jag rakt och enkelt tillhör jag inte de invigda och det jag skriver får inte samma trovärdighet. Jag undrar vad som skulle hända om någon idag bryter mot normen och skriver en vetenskaplig artikel med så enkelt språk som möjligt, skulle den få publiceras?

Att använda ett enkelt språk betyder inte att den vetenskapliga exakthenten behöver påverkas. Självklart ska forskare använda rätta termer som är svårbegripliga för allmänheten. Men gör det inte svårare än nödvändigt

Så snälla alla väletablerade forskare som redan har den vetenskapliga trovärdigheten, ni kan väl börja skriva på ett nytt, enkelt sätt. Så vågar den yngre generationen följa efter.

(När jag söker på internet så finns det förstås forskare som undersökt detta. Och de kommer fram till ungefär samma sak, fast med ett underlag på 700 000 vetenskapliga artiklar:) Plavén-Sigray et al.The readability of scientific texts is decreasing over time, elifesciences.org/articles/27725#x225833be)

Greta Thunberg tar inte emot Nordic Council miljöpris 2019 på 500 000 kr. Smart drag! Istället för en eventuell liten notis i internationella medier att Greta fått priset publiceras hennes uttalande sin helhet i redaktionell text. Här ett exempel från Evening Standards webb-upplaga:

I have received the Nordic Council’s environmental award 2019. I have decided to decline this prize. Here’s why: “I am currently traveling through California and therefore not able to be present with you today. I want to thank the Nordic Council for this award. It is a huge honour.
But the climate movement does not need any more awards. What we need is for our politicians and the people in power start to listen to the current, best available science. 
The Nordic countries have a great reputation around the world when it comes to climate and environmental issues. There is no lack of bragging about this. There is no lack of beautiful words. But when it comes to our actual emissions and our ecological footprints per capita – if we include our consumption, our imports as well as aviation and shipping – then it’s a whole other story.

In Sweden we live as if we had about 4 planets according to WWF and Global Footprint Network. And roughly the same goes for the entire Nordic region. 
In Norway for instance, the government recently gave a record number of permits to look for new oil and gas. The newly opened oil and natural gas-field, ”Johan Sverdrup” is expected to produce oil and natural gas for 50 years; oil and gas that would generate global CO2 emissions of 1,3 tonnes.
The gap between what the science says is needed to limit the increase of global temperature rise to below 1,5 or even 2 degrees – and politics that run the Nordic countries is gigantic. And there are still no signs whatsoever of the changes required.
The Paris Agreement, which all of the Nordic countries have signed, is based on the aspect of equity, which means that richer countries must lead the way.
We belong to the countries that have the possibility to do the most. And yet our countries still basically do nothing. So until you start to act in accordance with what the science says is needed to limit the global temperature rise below 1,5 degrees or even 2 degrees celsius, I – and Fridays For Future in Sweden – choose not to accept the Nordic Councils environmental award nor the prize money of 500 000 Swedish kronor. 
Best wishes
Greta Thunberg”

Jag skrev för en tid sedan om att miljörörelsen inte använder moderna marknadsföringsstrategier. Jag får korrigera detta, gäller inte Fridays for Future:).

När jag nu läser igenom vad jag skrivit kan jag, som en medlem av den ironiska generationen, se att det kanske kan uppfattas som att jag är ironiskt kritisk mot Fridays for Future i den här frågan. Så är det absolut inte, det är jättebra att man utnyttjar alla medel för att nå ut med budskapet.

Naturhistoriska museet i Storbritannien har namngivit en liten gul skalbagge efter Greta Thunberg med motiveringen ”Det är lämpligt att namnge en av de nyaste upptäckterna efter någon som har arbetat så hårt för att försvara naturen och skydda utsatta arter”.

Definitionen av ”nyaste upptäckter” är dock lite tveksam, arten upptäcktes på 1960-talet i Kenya men har varit namnlös fram till nu. Nelloptodes gretae är det officiella namnet.

Det är visserligen en liten obetydlig skalbagge, men det är fantastiskt att prestigefyllda institutioner runt om i världen väljer att hylla Greta Thunberg på olika sätt.

Källa: Svenska Dagbladet 2019-10-26

Bill Gates hyllar Sverige i en lång artikel i Svenska Dagbladet idag.

”Svenska medborgare ska vara stolta över svenskt bistånd”. Sverige ger 1 % av BNP, många länder ligger på 0,7%.

Gates hyllar också Greta Thunberg ”Hon är fantastisk som fått den unga generationen att engagera sig, både för mindre utsläpp och hur man kan hjälpa länder som drabbas värst av klimatförändringarna”.

Bill Gates har under det senaste året arbetat i en global klimatkommission där man kommit fram till att det krävs massiva investeringar i klimatsmarta innovationer, 1,8 biljoner dollar inom jordbruk, elektricitet, tillverkning, transporter och byggande. (Jag blir dock alltid lite misstänksam när det står X biljoner dollar. En amerikansk biljon = en svensk miljard. En svensk biljon = tusen miljarder. Ganska ofta direktöversätter artikelförfattare biljon på amerikanska till biljon på svenska. Och då blir det ju tusen gånger fel:))

Bill Gates själv håller på att slutföra en bok som heter ”How to avoid a climate disaster” som ska komma ut nästa år. Det känns ju skönt att det är någon som vet hur vi ska göra det:)

Bill Gates tror inte att det är realistiskt att mänskligheten klarar att sluta flyga, köra, konsumera och bygga. Kan det ha något att göra med att Gates själv är en av de personer i världen som flyger mest och bidrog till 1600 ton CO2-utsläpp under 2017?

Källa: Svenska Dagbladet 2019-10-26

Läste du om DIs klimatindex igår? Klimatindex är företagens interna CO2-utsläpp delat med omsättningen. I klimatindexet ingår OMX Nasdaq-noterade bolag som tillhör industrigrupperna Kapitalvaror, Konsumtionsvaror och kläder, Material, Dagligvaror och Banker. Inkluderas gör också börsnoterade banker.

Här kommer topp 3 (eller botten 3 hur man nu ser på det) med högst klimatindex.

• SSAB 156
• Lundin Mining 56
• Stora Enso 33

Det var kanske inte så oväntat, tunga industrier i toppen. Mer oväntat var att ett företag i dagligvaruhandelsgruppen, Essity, har nästan lika högt klimatindex som Stora Enso, 25. När jag tittade på deras produktportfölj var det inte lika förvånande, Essity äger varumärken som Libero (blöjor) och Libresse (bindor). Mycket energi går åt till alla dessa engångsprodukter.

Ett företag som SKF har i sammanhanget blygsamma 7,5 och Trelleborg 12.

Men, det finns ett stort hål i jämförelsen. Bara 45 av DIs 124 företag på listan redovisar CO2 utsläpp på ett sådant sätt (enligt GHG protokollet) att det kan jämföras. Kan man kanske ana att de värsta miljöbovarna finns bland de företag som inte redovisar sina resultat???

Källa: https://www.di.se/bors/hallbarhetsindex/

Grattis Dagens Industri! Som första svenska tidning börjar ni publicera företagens klimatavtryck som ett nyckeltal på börssidorna. CO2 ekvivalenter dels i vikt och dels i relation till omsättningen. Lätt att jämföra företag emellan och använda som en parameter vid investeringar.

Men vad betyder egentligen de olika siffrorna? Man använder 5 kolumner med rubrikerna ”scope 1”, ”scope 2″, scope 3”, ”utsläpp” och ”utsläppsintensitet”

Scope 1-3 är den vanligaste redovisningsprincipen för CO2 utsläpp från företag och organisationer och kallas GHG:

Scope 1: Förbränning av fossila bränslen från egna fabriker och fordon.
Scope 2: Förbrukning av el, fjärrvärme och fjärrkyla.
Scope 3: Utsläpp från inköp av varor och tjänster t.ex. transporter, flygresor, taxi, hotellnätter och material.

”Utsläpp” är företagens egenkontrollerade utsläpp dvs Scope 1 + Scope 2.

”Utsläppsintesitet” är företagens egentkontrollerade utsläpp delat med omsättning. Detta för att kunna göra en jämförelse mellan företag av olika storlekar.

Cliffhanger – vilken är företaget med högst utsläppsintensitet på börsen? Svar kommer imorgon…

Källor: Dagens Industri, Tricorona.se

Vi har minskat vårt inrikesflygande med 8 % hittills i år jämfört med förra året. Och det är ju bra, men effekterna av detta är ännu bättre.

Presschefen för SAS Sverige menar att man jobbar mycket med hållbarhetsfrågor och undersökning av övergång till biobränsle för att man har förstått att detta nu är en viktig faktor för vilket transportmedel svenskarna vill använda.

BRA försöker med en annan lösning, man ska fasa ut de stora jetflygplanen och i större utsträckning flyga med ”klimatlindrigare” propellerflygplan.

Så att vi röstar med fötterna och visar att klimatfrågorna är viktiga gör skillnad, inte bara för den resa som vi inte gjorde, utan också genom att flygbolagen tvingas förbättra sig för att möta våra förväntningar.

Källa: TT, 2019-10-21

Visste du att 70% av världens utsläpp av växthusgaser kan spåras tillbaka till 100 multinationella företag? 70 %!!!. Forskarna från Stockholm Resilience Center skriver att företagens frivilliga miljöarbete har varit ineffektivt. Och de stora, multinationella företagen är oerhört starka och deras lobbyister får regeringarna att minska på miljökraven (Se bara på USAs miljöpolitik, min anmärkning)

Företagen kommer inte att kunna/vilja ändra sina miljöåtagande tillräckligt mycket enligt forskarna. Det krävs en global, gemensam lagstiftning som gäller för alla stater och företag. Vilket inte förvånar mig det minsta!

Forskarna har som tur är hittat några positiva områden inom företagsvärlden också.

1. Företagen börjar inom vissa branscher zooma ut från ren vinstjakt till ansvar, etik och mening
2. Hållbarhet har blivit ett allmänt vedertaget begrepp inom företagsvärlden, 70 % nämner hållbarhet i årsredovisningarna och 27% inkluderar den i affärsstrategin
3. Regeringarna ökar kraven i lagstiftningen när det gäller hållbarhet för stora företag
4. Institutioner och pensionsfonder börjar långsamt flytta kapital från investeringar som inte håller måttet med avseende på klimatpåverkan.
5. Ny teknologi hjälper lagstiftare att hålla koll på företagen längs leverantörskedjan.
6. Företagen börjar samarbeta mer med forskningen och ser till att företagens klimatagenda baseras på vetenskap.

Källa: Folke, C et al. Transnational corporations and the challenge of biosphere stewardship, Nature Ecology & Evolution volume 3, pages1396–1403 (2019)