Månad: juli 2019

Är du mellan 18-29 år? Äter du inte griskött idag? Då är det stor chans/risk att du börjar med det inom några år. Närmare bestämt 19,7 % har EU räknat ut. 30 miljoner kronor (till största delen finansierat av EU) får Danmark och Sverige för att skapa en konsumentrörelse som ska ledas av köpta influencers för att få ungdomar att tycka att det är gott och trendigt att äta gris. 40 nya produkter med gris som bas ska skapas och marknadsföras på youtube kanaler och bloggar på samma sätt som t.ex smink görs idag. ”Idag ska jag laga min nya favorit, EU korven. Titta så röd och fin den är, matchar precis mitt nya nagellack”:). Ni ungdomar kommer enligt EUs beräkningar att spendera 30% mer på grisprodukter när kampanjen är slut än vad ni gör idag.

Jag ingår inte i målgruppen men känner mig ändå väldigt provocerad av detta. Denna kampanj görs bara för att gris-industrin ska bli större och tjäna mer pengar. Den har ingenting med hälsa, miljö eller omsorg om ungdomarna att göra. EU har på decimalen räknat ut hur många ungdomar man kan ”omvända” med en viss summa pengar. Och räknar med att de ny griskonsumenterna ska generera 200 miljoner kronor till gris-industrin.

Skulle det inte vara kul att få deras kalkyler att slå fel?

Kommer du ihåg när freoner stod högst på listan över miljöfarliga kemikalier? Ozon-hål och hudcancer. Alla nationer enades om att sluta tillverka freoner från 2010 och de flesta slutade använda freoner lång innan dess. Det är svårt att ens komma ihåg de gamla sprayflaskorna, t.om. deodoranterna drevs ju med freon på den tiden. Och ozon-hålen över polerna har minskat för varje år och beräknas att vara lagade till 2060. Trodde man… För 5 år sedan började freonhalten öka igen och vi är nu tillbaka på samma nivåer som för 20 år sedan.

Man trodde först att utsläppen kom från gamla kylskåp i Kina, men insåg att det är alldeles för stora mängder det rör sig om. Vem är det som har börjat tillverka och släppa ut freon igen, frågade sig den samlade vetenskapen? Detektivarbete har pågått och nu har man kommit fram till att åtminstone hälften av utsläppen kommer från östra Kina. Man misstänker att freonet används inom bygg-industrin för att spruta in isoleringsmaterial i bostadshus och andra byggnader.

Förutom att freoner bryter ner ozon lagret är det också en mycket kraftig växthusgas. Ett ton freon motsvarar runt 5 000 ton koldioxid i atmosfären. Utsläppen man hittat från från östra Kina motsvarar ca 35 miljoner ton CO2, vilket motsvarar ca 0,1 % av världens total CO2 utsläpp 2017.

Var resten av freonet kommer ifrån vet man inte, forskarna gissar på Indien, Afrika eller Sydamerika eftersom det saknas övervakningssystem i dessa områden.

Källor: https://www.nature.com/articles/s41586-019-1193-4

Visste du att 219 ton bröd slängs varje dag i Sverige – utan att ens ha varit hemma i ditt skafferi och vänt?

Du har säkert träffat på bagerianställda som lägger upp bröd i hyllorna och som inte kan svara när du frågar ”var finns bakpulver i den här butiken”. De tar också med sig bröd som närmar sig bäst-före-datum. Det gör de eftersom affärerna bara betalar för det bröd som säljs. Resten tas tillbaka av bageriet och går till återvinning eller förbränning.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ny-rapport-80-000-ton-brod-slangs-varje-ar

Enligt livsmedelsbutikerna skulle svinnet minska om man själva fick köpa in och ansvara för brödet. Då hade man inte köpt in ett överskott, vilket man gör idag. Och så hade man också reat ut brödet när det blivit några dagar gammalt.

219 ton bröd per dag motsvarar 260 000 brödskivor i timman, som bara bakas, transporteras, transporteras igen och slängs!!!

Det verkar enligt artikeln på svt.se som att det bara är de stora bagerikedjorna som har denna typ av avtal. Så – gynna dina lokala bagare och minska matsvinnet på köpet!!!

Igår satt jag i en vedeldad badtunna med utsikt över havet tillsammans med mina kära släktingar. Kan det bli bättre?! Förutom att njuta av stunden pratades det mycket om miljön. Framförallt hur svårt det är att att veta vad som är bäst för miljön, är det sämre att köra biogasbil än elbil? Är det dåligt att köpa färdiglagad hämtmat förpackad i plast, eller är det rent av bättre att köpa mat som är storskaligt tillagad, istället för att laga mat hemma själv i små omgångar?

Det är oftast väldigt svårt att avgöra vad som är bättre och sämre när det gäller miljön. Men vi var rörande överens om att det är lätt hänt att vi fokuserar på småsaker som är lätta att visualisera och glömmer de stora, viktiga sakerna. Som t.ex. att det som ligger i kassarna vi bär hem från ICA, och hur vi hanterar det vi köpt (dvs använder upp det som vi köpt in) har mycket större betydelse än vilket material själva kassarna är gjorda av.

Har du märkt lagt märke till att många livsmedelstillverkare börjar minskar förpackningsstorlekarna? Jag personligen tycker att det är jättebra. Förpackningsstorlekarna har ökat enormt under de senaste, låt säga 30 åren. Beroende på hur gammal du är kommer du kanske ihåg att en 100 g chokladkaka var STOR, och den lilla varianten var 30 grammaren. Lösgodis köper vi nu halvkilovis, för att inte tala om storleken på en vanlig chipspåse och en genomsnittlig glass-strut.

De stora förpackningarna är ofta dåliga både för hälsan och för miljön, åtminstone om det är något gott innehåll. Jag har iallafall väldigt svårt att låta min 200 g chokladkaka ligga kvar i skåpet och bara ta en liten bit då och då. Och likadant med storpack av färskvaror, det är lätt att köpa för mycket och sedan bli tvungen att slänga.

Men, det finns förstås en baksida, tillverkarna minskar förpackningsstorlekarna precis lagom mycket för att det inte ska märkas, men behåller priset. Alltså – högre kilopris för konsumenten = krympflation:)

Svenska Dagbladet har idag listat de tillverkare som varit duktigast på att krympflationera:

Gevalia, Löfbergs, Zoégas, OLW, Estrella, Toblerone erkänner att de minskar förpackningsstorlekarna för att öka vinsten.

Medan Brämhult (juice) och Magnum (glass) menar att de minskar förpackningsstorlekarna av hänsyn till konsumenternas hälsa (Magnum) och miljöhänsyn (Brämhult).

Vi må tycka vad vi vill om ”krympflationen” men alternativet hade varit att företagen låtit förpackningsstorleken vara oförändrad och höja priset istället. Så jag ser det som en ”win-win”:)