Peniche Ocean Watch

Under gårdagkvällens mycket stimulerande samtal med goda vänner kom Peniche Ocean Watch upp. Peniche Ocean Watch grundades och leds av den svenskas professorn Robin Teigland. Hon såg möjligheterna i den lilla fiskebyn Peniche med 27 000 invånare som drabbats hårt av det minskade fisket och utflödet av ungdomar till större städer. Peniche Ocean Watch är ett paraply för ett antal entrepeneursföretag med anknytning till havet.

http://penicheoceanwatch.com

Ett företag, Empower, har utvecklat ett ”pantsystem” för uppsamlat plastskräp. Företag och privatpersoner som tillverkar och använder plastprodukter skänker pengar till systemet och folk som plockar upp plastskräp kan lämna in det för återvinning och få digitala pengar (något liknande bitcoins) som belöning. 40 ton är redan insamlade, det finns en mätare på sidan som hela tiden tickar upp. Jag bidrar från och med för fem minuter sedan också till insamlingen och är nu officiellt ”plastneutral”:) genom att betala 30 kr i månaden. 85% går till insamling av plast, 15% till administration.

https://empower.eco/#choose-impact-container

Plastskräpet som samlas in kan återanvändas av nästa företag i gruppen – Turn The Tide som har utvecklat tekniker för att 3D printa återvunnen plast. Idag tillverkar man 3D printade skålar och konsthantverk, men målet är att kunna tillverka 3D printade elektriska bilar! Det vore något!!!

https://www.facebook.com/turnthetidepeniche/

Två andra företag sysslar med surfing som är en stor sak i Peniche, ett bygger unika surfbrädor och ett annat driver surfskolan.

http://penicheoceanwatch.com/projects.html

Det gemensamma för alla företag är att man tar tillvara den lokala kompetensen och förutsättningen och arbetar med miljömässigt hållbara metoder.

Jättespännande idéer och en imponerande kvinna, Robin Teigland!

Återvinning av plast…

Dagens uppgift var att ta reda på vad som händer med plasten som jag kommer att lämna in på återvinningscentralen. Det var inte helt lätt.

När jag tittar på återvinningsföretagens sidor, t.ex. sopor.nu så står det att ”Drygt 42 procent av plastförpackningarna eller 76 841 ton samlades in för materialåtervinning under 2018″. Det är ju bra att vi samlar in så mycket, men det säger ju inte vad som händer med plasten därefter.

Förpacknings och tidningsinsamlingen AB (FTI) skriver så här på sin hemsida ” Enligt EU:s nuvarande regler, som Naturvårdsverket rapporterar på, innefattar materialutnyttjandegraden både det som blir nya produkter och det som går till energiutvinning. För 2018 var den siffran 42 procent.
Andelen plastförpackningar som idag blir till nya plastprodukter är ca 15-20 procent av de plastförpackningar som satts på marknaden av våra anslutna producenter.

Det är inte precis så att de skriver i klarspråk vad de menar:). Jag får verkligen vatten på min kvarn att vi måste använda ett enklare och tydligare språk!!! Efter att ha jämfört med andra sidors rapportering förstår jag att de första meningarna måste betyda att 42 % av alla plastförpackningar lämnas in på återvinningscentralerna. Men vad betyder den sista meningen? 15-20 % av vad? Vilka är ”våra anslutna producenter”? Totalt obegripligt.

Hm, kan det finnas någon anledning till att uttrycka sig så luddigt eller ofullständigt? Kan jag kanske ha hört rätt i att man inte är så bra på att återvinna plasten vi samlar in?

Som vanligt när det är svårt att hitta information på internet vänder jag mig till en forskningen, i det här fallet Material Economics, Ett värdebeständigt svenskt materialhanteringssystem, 2o18:

  • 84 % av all plastavfall bränns upp eller läggs på avfallshögar.
  • 16% återvinns, men det material man får fram är av så låg kvalitet att bara 8 % av det ursprungliga värdet av plasten finns kvar.

Vad innebär detta? Från FTI och sopor.nu vet vi att 42 % av all plast samlas in. 16 % av all plast återvinns. Det innebär att 16/42 = 38 % av den plast som samlas in till återvinningsstationerna används för att tillverka ny plast.

Är det tillräckligt motiverande att 38% av min insamlade plast återvinns och resten förbränns? Ja, det är det nog. Men inte tillräckligt för att få mig att samla kladdiga och äckliga plastförpackningar. De får gå till förbränning direkt, och så samlar jag de torra, fina förpackningarna som fungerar bäst i återvinningssammanhang.

Imorgon blir det mer om plaståtervinning.

©Håkan Rodhe