EU lövet är ungefär samma sak som den svenska KRAV märkningen dvs.
Maten är producerad utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.
Det mesta av fodret till djuren odlas på den egna gården
Djuren får vara utomhus och leva ett naturligt liv, t.ex. att grisar får böka och hönor picka.
Inga konstgjorda tillsatser är tillåtna i maten och ingenting får förändra smak och färg.
Men, enligt KRAVs egen hemsida är KRAV märkningen bättre när det gäller djuromsorgen. KRAV har också regler för klimat och social hänsyn. Det har inte EU-lövet
När det gäller EU-lövet så styrs det som så mycket annat inom EU av en förordning. Om man inte vet vad en EU-förordning är så låter det väldigt komplicerat. Men det är egentligen bara ett krångligare ord för en lag som gäller för hela EU.
När det gäller mat finns det massor av miljömärkningar att välja på. Den största och mest välkända i Sverige är KRAV märkningen:
KRAV-märkning har funnits i 25 år i Sverige (känns som om det är mycket längre:)) och utgår från fyra värdegrunder:
1. Miljö och klimat: KRAV märkta produkter siktar mot en hållbar produktion med låg klimatpåverkan. Kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel eller genmodifierade organismer får inte användas.
2.Djuromsorg: Djur måste kunna bete sig naturligt och får bara äta KRAV-odlad föda:
–Grisar ska kunna gå ute hela året för att få bli kravmärkta kotletter och få lov att böka och bada gyttjebad.
–Hönor ska gå ute på sommarhalvåret, dela en kvadratmeter med max 5 andra höns inomhus och få lov att sandbad året om.
–Mjölkkor ska gå ute och beta minst 12 timmar om dygnet under sommarperioden. Kalvar ska få dia minst ett dygn (är inte det kort tid?) och få dricka helmjölk under 12 veckor. Kalvarna måste få gå tillsammans med andra kalvar. Inomhus ska djuren gå på lösdrift och behöver inte bo lika trångt som icke-KRAV kor.
3. Hälsa KRAV-märkt mat får inte innehålla onödiga tillsatser som syntetiska aromämne, smakförstärkare eller färgämnen
4. Socialt ansvar KRAV-märkningen innebär också att arbetsvillkor och sociala förhållanden är sjyssta för dem som producerar maten, oavsett om det är i Sverige eller utomlands.
Dessa tre märken innebär ungefär samma sak, det är generella miljömärkningar som sätts på så skilda produkter som toaletter, hygienprodukter, fonder (ekonomiska, inte buljong:)), kaffetjänster och skidvalla. Alla måste dock uppfylla högt ställda krav på låg miljöpåverkan under hela livscykeln, från råvara till avfall, samt också krav på funktion och kvalitet.
Ett exempel, Svanenmärkta engångsbatterier innebär bland annat:
låga gränsvärden för användning av tungmetaller i batterier
förbud mot PVC i såväl batterier som förpackningar
CSR-policy för att säkerställa ansvarsfull användning och inköp av begränsade råvaror och ”konfliktfria” mineraler
strikta testkrav på batteridriftstid, hållbarhet, säkerhet och kvalitet.
Svanen är Nordens officiella miljömärkning, EU-blomman är EUs motsvarighet. Båda hanteras i Sverige på regeringens uppdrag av Miljömärkning Sverige AB. Bra Miljöval är Naturskyddsföreningens egen märkning.
Enligt Naturskyddsföreningen har Svanen och Bra Miljöval ungefär lika hårda och bra miljökrav och EU-blomman lite lägre krav.
Alla tre miljömärkningarna är så kallade tredjeparts certifieringar. Det innebär att ett företag som inte har någon koppling till produkten, t.ex. Svanen, tar emot och granskar ansökningar och låter bara företag och produkter som uppfyller alla krav få Svanenmärket. Sedan omprovas företagen vart fjärde år och då skärps kraven normalt också. Vilka krav som gäller för olika produkter sätts upp gemensamt av de nordiska länderna. För att se till att det inte fuskas finns det en organisation som heter Global Ecolabelling Network (GEN) som kollar att också Svanen & Co sköter sig.
Det kostar 0,3% av produktens omsättning att få sätta på Svanenmärket.
Idag handlade det om bra märkningar. Imorgon tror jag att det ska handla om de lite mera oseriösa aktörerna.
