Kategori: Klimatkompensation

Jaha, vad ska man då säga om klimatkompensation?

Personligen tycker jag att klimatkompensation är väldigt tveksamt. All användning av fossila bränslen lägger till mer CO2 i cirkulationen, det spelar inte någon roll hur mycket pengar vi betalar så länge vi inte tar bort koldioxiden igen.

Det pratas och skrivs mycket om att vi blir ”klimatneutrala” om vi betalar in våra 200 kr per ton förbrukad CO2 = drygt 1000 kr per år för en genomsnittlig svensk (dubbelt så mycket om man räknar total mängd växthusgas). Men i min värld så har jag bara lämnat ett bidrag 1000 kr till ett utvecklingsprojekt inom miljö och klimat, inte kompenserat mitt eget utsläpp.

Detta gäller även för alla företag som marknadsför sig som ”klimatneutrala, eller till och med klimatpositiva (som t.ex. MAX burgare som klimatkompenserar till 110%). 2017 betalade MAX för trädplantering motsvarande 100 000 ton CO2. Utan att veta killgissar jag att det är billigare per ton att klimatkompensera i stora verksamheter. Det är även avdragsgillt som marknadsföringskostnad 🙂 Så MAX kanske skänker 10 miljoner kr per år (ca 0,3 % av omsättning) till trädplanteringsprojekt, vilket är jättebra, men MAX är inte klimatpositiva…

Risken med klimatkompensation som begrepp är att vi tror att det är fritt fram att konsumera fossila bränslen så länge vi betalar för det.

Den positiva effekten med klimatkompensation är att det blir väldigt synligt hur mycket CO2 som konsumeras eftersom det sätts ett pris på den, det blir en frivillig avgift på CO2. Klimatkompensationerna bidrar förstås till väldigt bra projekt, både klimat, miljömässigt och socialt och kan driva på omställning till ett klimatsmart samhälle.

Min slutsats:

Det absolut viktigaste är att vi minskar vår konsumtion av fossilt bränsle. När vi har gjort det så långt vi kan – använd klimatkompensation för resten av våra fossila utsläpp, som ett bidrag till utveckling av ett klimatsmart samhälle.

Professor Johan Rockström formulerar detta väldigt bra:

”Vad är riskerna med klimatkompensation?
Jag är tveksam till kompensation om man vill kompensera utsläpp av svart kol genom att öka upptagandet av grönt kol. Den bästa strategin är att se till att det kol som finns i jordens inre inte släpps ut, för att i sin tur förhindra en ökning av den totala mängden kol i vår atmosfär vilket skapar den global obalans i planetens klimat som vi redan ser bevis för.

Vad är de bästa sätten att klimatkompensera på?
Investeringar i förnyelsebar energi, bevarande av stående skog och energieffektivisering. Självklart är det otroligt viktigt att jordens skogsbestånd inte minskar (liksom lager av kol i torvar, mossar, och permafrostlager). I viss mån kan kompensation ”rädda” stående skog (alltså inte nyplantering), vilket är jätte viktigt.”

Källor: naturvårdsverket.se, goldstandard.org, max.se, tricorona.se, naturskyddsföreningen.se

Metod 3. Koldioxidutsläppsminskande projekt

Typiska projekt för att minska koldioxidutsläpp är installation av solpaneler, byte till effektivare spisar i utvecklingsländer, investeringar i förnyelsebar energi och energieffektivisering generellt.

Det verkar som om den här typen av klimatkompensation ofta är småskalig och riktar mot utvecklingsländer. Det liknar vanligt biståndsarbete fast mer eller mindre specifikt riktat mot koldioxidutsläpp. Precis som i allt biståndsarbete är det svårt att på avstånd veta hur mycket av pengarna som verkligen når fram dit de ska. Därför finns olika certifieringar för klimatprojekt. De mesta etablerade och erkända certifieringarna är:

• Clean Development Mechanisms (CDM) – kontrolleras av FN
• Gold standard – WWF och miljöorganisationernas standard

Detta är aktuella projekt som går att klimatkompensera genom just nu:

• Omställning av ett kolkraftverk till grön el i Indien
• Trädplantering i Etiopien
• Effektivare spisar i Ghana
• Vindkraftverk i Indien och Filippinerna
• Vattenfiltrering i Kenya

Jag saknar dock något i projektlistorna – CO2-utvinning från luften, dvs riktig CO2-minskning, inte bara minskning av utsläppen. Men det är ett så spännande ämne så det kräver ett eget inlägg, kommer snart 🙂

Vad tycker jag och andra då om klimatkompensation som fenomen? Det får du veta imorgon 🙂

Metod 2 – plantera eller bevara skog
När vi kör t.ex. bensinbil eller eldar kol släpper vi ut en viss mängd koldioxid (CO2) i luften och förbrukar syre. De gröna växterna tar upp koldioxiden och omvandlar den till syre igen. Klimatkompensation genom att plantera eller bevara träd bygger på att:

a) någon åtar sig att plantera ett träd som när det har vuxit färdigt efter 10-20 å4 förväntas ha omvandlat den koldioxidmängd vi just har förbrukat till syre. Koldioxid lagras i trädet fram tills att det efter 40-50 år huggs ner och eldas upp eller förmultnar. Då släpps koldioxiden ut i luften igen. Under trädens första år lagrar de inte speciellt mycket koldioxid, det är inte förrän om 10-20 år som effekten blir märkbar. Ett genomsnittligt barrträd lagrar totalt ca 250 kg CO2. I Sverige har vi en lag som kräver återplantering av skogar, så därför fungerar inte trädplantering som klimatkompensation här eller i andra länder med liknande lagar. Det är bara ”extra träd” som räknas. Detta är det absolut vanligaste sättet att att klimatkompensera genom skog.

b) någon åtar sig att bevara ett träd som annars skulle huggas ned (t.ex. genom att köpa upp regnskog).

Jag har väldigt svårt att se hur detta kan vara en klimatkompensation. Mitt utsläpp av CO2 sker från fossila bränslen, olja kol och naturgas (= svart CO2) som har tagits upp från sin törnrosasömn under jorden och som ger en total ökning av mängden CO2 som finns tillgänglig. Träd och annan växtlighet (= grön CO2) ingår i det naturliga kretsloppet av CO2 och ändrar inte mängden totalt tillgänglig CO2 utan fungerar bara som en tillfällig bank under 40-50 år. Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet är av samma åsikt, det är från honom jag lånat begreppen grön och svart CO2. Läs gärna hela hans artikel nedan.

Givetvis ska vi bevara våra skogar och återplantera det som avverkats. Det är viktigt på så många sätt, biologisk mångfald, jordbindning, jordens lungor. Men att plantera ett träd ger mig inte bättre samvete i samband med en flygresa.

Ref: tricorona.se, naturskyddsföreningen.se, naturvårdsverket.se, skogssverige.se

Nu när det är semester tar jag tag i ett område som jag har velat sätta mig in i under en lång tid – klimatkompensation. Klimatkompensation innebär att jag som släpper ut CO2 betalar för en åtgärd som på något sätt bidrar till att minska mängden CO2 någon annanstans i världen.

Som jag har förstått det finns det tre sätt att klimatkompensera:

1. Köpa utsläppsrätter och riva sönder dem digitalt
2. Plantera skog – vanligtvis genom att betala in en summa till en organisation som utför tjänsten åt dig.
3. Betala pengar till en organisation som utför klimatkompensationsprojekt i utvecklingsländer t.ex. installation av solceller

Metod 1. Utsläppsrätter
En utsläppsrätt ger företaget rätt att släppa ut ett ton CO2. Utsläppsrätter ges ut av myndigheterna i varje land, EU bestämmer hur många utsläppsrätter som får ges ut totalt. Historiskt har det delats ut ett överskott av utsläppsrätter och företagen har inte förbrukat dem som tilldelats. Priset på utsläppsrätter på den öppna marknaden har därför varit väldigt lågt, ca 50 kr. Från och med i år har EU därför satt upp ett nytt system för att ta bort utsläppsrätter som inte används. Målet är att den totala mängden utsläppsrätter ska minska med ca 2 % per år från 2021. Därför har priserna på utsläppsrätter stigit drastiskt under 2018, idag kostar en utsläppsrätt ca 250 kr. 40 % av utsläppsrätterna delas ut gratis, resten auktioneras ut.

Klimatkompensera med utsläppsrätter
Vem som helst kan köpa en utsläppsrätt och sedan inte använda den. Därmed försvinner ett ton CO2 utsläpp ur den totala utsläppskvoter för Europa. Jag har svårt att bedöma hur bra detta är som klimatkompensation för privatpersoner. Finns det ett överskott på utsläppsrätter så vill jag ju inte köpa ett ton CO2 som ändå inte skulle användas. Men å andra sidan, eftersom priserna går upp måste ju efterfrågan finnas. Vänner som är mera kunniga än jag inom området har påpekat att detta låter som att jag är tveksam till hela systemet för handel med utsläppsrätter. Det är jag absolut inte, tycker att det är ett fantastiskt styrmedel och önskar att det hade varit möjligt att gå snabbare fram med att minska totalantalet utsläppsrätter. T.ex. är anledningen till att 40 % av utsläppsrätterna delas ut gratis är att vi riskerar att dessa företag annars flyttar ut sin produktion till länder där det inte kostar något med utsläpp.

Fortsättning följer imorgon…

Källor: www.naturvardsverket.se, www.energimyndigheten.se