… ja kanske inte precis till bilarna, men till deras litiumjonbatterier.
Redan på 1970-talet, under oljekrisen började Stanley Whittingham forska inom området fossilfri energiteknik och och kom på den första versionen av litiumbatteriet. Det hade bara en nackdel, det exploderade.
Några år senare gjorde John Goodenough (jag älskar engelska efternamn, är någon mer än jag som kommer ihåg engelska läroböcker skrivna av Dennis Gotobed?) en version av litium batteriet som inte riktigt var – tillräckligt bra.
Det krävdes en japan, Akira Yoshino, för att litiumjonbatterier skulle bli en kommersiell succé. Fördelen med litiumjonbatterier är att det inte bygger på kemiska reaktioner som sina föregångare utan på att litiumjonerna flödar fram och tillbaka mellan anod och katod. Detta gör att batteriet kan laddas upp hundratals gånger utan att förlora sin effektivitet. (Fast det vet nog inte batteriet i min senaste Iphone om…)
Första litiumjonbatteriet kom ut på marknaden 1991 och resten är historia.
