Flatbat – Vi måste prata om miljön!

Framtidens stora energilagringsmedel verkar bli vätgas istället för konventionella batterier. Det krävs stora mängder el för att framställa vätgasen och från många håll har jag hört att det är vindkraften som är tänkt att vara den primära elkällan.

Men – det är ju så dyrt att framställa el med vindkraft hör jag folk protestera, det är ju bara lönsamt pga subventionerna. Så det var jag ju förstås tvungen att undersöka.

De senaste siffrorna jag hittar är från Energimyndigheten 2018. Kostnaden för elproduktion med vindkraft har minskat från 83 öre per kWh 2008 till 45 öre per kWh 2017. Energimyndigheten beräknar att produktionskostnaderna för vindkraft som tas i drift 2020 är 36 öre per kWh.

http://www.energimyndigheten.se/globalassets/om-oss/lagesrapporter/elmarknaden/2018/vindkraftens-teknik-och-kostnadsutveckling.pdf

Hur står sig vindkraften då prismässigt mot andra energislag? Nedanstående har jag återanvänt från ett inlägg från i våras:

Kostnaden för att producera en kWh vattenkraft är 20 öre och för kärnkraft 25 öre, solkraft 60 öre, kraftvärmeverk (eldas med sopor eller biobränsle) 30 – 40 öre och kolkraft utomlands 30 – 60 öre (enl SvD, rapporten ”Lazard 2018” indikerar mycket högre priser, upp till 143 öre/kWh) .

Det verkar ju faktiskt som om vindkraftverken är på väg att bli konkurrenskraftig, även utan subventioner.

Källor: svd.se 2019-12-30, group.vattenfall.com, Ekonomiska förutsättningar för skilda kraftslag; En underlagsrapport till energikommissionen 2016, produktionskostnader för vindkraft i Sverige ER 2016:17; statens energimyndighet, https://www.svd.se/skiftet-har-skett–solkraft-billigare-an-kolkraft, Lazard´s levelized cost of energy analysis – version 12.0, Bachelor of Science Thesis EGI-2018 TRITA-ITM-EX 2018:417

Äntligen börjar mitt jordvärme projekt ta fart. Efter två utbytta höftleder har inte längre vedeldning varit ett alternativ och jag har fått värma upp mitt hus med vattenburen el under det sista året.

Så här har det sett ut i pannrummet så länge jag har bott här:

Ja, mannen på bilden har förstås inte suttit där hela tiden:). Han är tillfälligt inhyrd för att bära tungt.

Nu ser det ut så här istället…

En IVT Greenline HE C9, utvald för att vara driftsäker, effektiv och tyst. Tiden lär utvisa om den lever upp till vad som utlovats…

Nu väntar jag bara på att det ska komma en slangplöjare och gräva upp och se till att jag får något att koppla in den fina pannan till.

Och en stor bonus, jag kommer åt min fina snickarbänk! Ska bara röja upp lite när allt är klart…

Jag tycker ju att det är för billigt för de flesta att transportera sig med fossildriven bil. Men hur ska man lösa en skattehöjning utan att avfolka stora delar av den svenska glesbyggden? Det måste ju vara ekonomiskt möjligt att bo på landet också fram tills dess att alla har möjlighet att ha elbilar.

IVL Svenska Miljöinstitutet presenterade igår tillsammans med Chalmers ett förslag. Bilkörningen beskattas utifrån var man kör någonstans. 5 kr/mil i större städer, 1 kr/mil i mindre städer och på större vägar och ingen skatt alls på landsbygden är förslaget. Denna beskattningsmodell anser man också vara mera rättvis. Biltrafiken kostar staten mycket mer i städer och på de stora motorvägarna. På småvägar är kostnaden mycket mindre, det vet alla vi som bor på landet och måste bekosta det mesta av väghållningen själva. På det här sättet kan man öka skatterna på biltrafiken utan att belasta glesbygdsborna.

Jättebra idé säger jag! Men jag kan tänka mig att det finns andra som kan protestera mot konsekvenserna av förslaget – alla bilar måste ha en gps installerad som berättar för skatteverket i vilken zon (Storstad, småstad eller landsbygd) de befinner sig. Enligt IVL ska systemet bara registrera just det, i vilken zon man befinner sig, inte var man faktiskt är någonstans. Så för min del är det helt OK med tanke på fördelarna.

Källa: SvD 2020-01-29

Koltrasten sjöng så vackert när jag var på väg hem från jobbet ikväll. Det kändes som vilken vårkväll som helst och den vanliga vår-lyckokänslan började bubbla upp. Fast stopp nu, det är ju 27e januari! Koltrasten ska inte sjunga nu? Lite mindre lycklig traskade jag hemåt och slog upp tidningen. Stor artikel om vad som händer med naturen när det är så här varmt på vintern. Vad sägs om…

• Algblomning – tjälen håller kvar fosfor och näringsämnen i jorden och när det inte blir någon tjäle – ja då åker närningsämnena ut i havet istället.
• Insekterna frodas också, det har jag märkt av egen erfarenhet, hade en stickmygga som sällskap i soffan i går kväll. Och fästingarna (de är i och för sig kvalster, inte insekter, men ändå), visst är det helt onödiga djur som blir fler och fler ju varmare det blir.
• För att inte tala om vildsvinen, det finns hur mycket mat som helst till suggorna och det kommer att bli många kultingar till våren. Lika bra att jag inte lagat bildörren från förra vildsvinskrocken.
• Och så blir det fler möss och råttor också. Men det finns en fördel med att de finns mycket mat ute till dem, ta i trä, inte enda mus inomhus än i år.

Ja, jag vet att det är skillnad på väder och klimat. Men tyvärr är väl risken stor att vi kommer att uppleva fler varma vintrar under de närmaste åren.

• 

• 

• 

Källa: SvD 2020-01-27

Jag håller på att titta på solceller och utvecklingen går verkligen snabbt.

Framtidens solceller är organiska (gjorda av kol) och skrivs ut på en jättestor skrivare, är tunnare än tidningspapper och kan rullas upp på rullar.

Ett företag som har kommit långt med den här tekniken är tyska Heliatek, som i mitten av året planerar att masstillverkning av tunna solceller som ska täcka husfasader och tak.

Tanken är att byggnaderna ska gå från att vara energikonsumenter till att bli energiproducenter och ska förse det lokala samhället med den el som behövs.

Med tanke på hur materialet ser ut, tunt, lätt och böjligt så kan man ju tänka sig att väldigt många olika användningsområden. Varför inte låta jackan ladda mobilen?

Det svenska företaget Epishine har också tagit fram organiska solceller. Förutom att klä in hus vill man också använda de organiska solcellerna på ett annat sätt. Man har tagit fram en variant som kräver väldigt lite ljus för att alstra energi, det räcker med ljuset från vanlig inomhusbelysning. Och Epishines solceller är tänkta att installeras i alla våra prylar i hemmet – tänk Internet of Things” – som kräver elström. Istället för batterier så sitter det en liten solcell (det låter verkligen som om det var något levande) och producerar el med hjälp av glödlampan i taket. Eller kanske vårsolen som snart tittar in genom våra fönster.

Epishine räknar också med att komma ut med kommersiella produkter under 2020. Spännande…

Finansinspektionen (FI) gav igår ut riktlinjer till företagen hur de ska redovisa kostnader för CO2 användning. CO2 bör prissättas internt i företagen precis som vilken annan ”råvara” som helst, även om företagen just nu inte behöver betala något för utsläppen.

”Pris förmedlar information. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är priset på koldioxidutsläpp för lågt i stora delar av världen, eftersom de samhällsekonomiska kostnaderna av utsläppen vida överstiger de kostnader som utsläppare får bära”

Finansinspektionen

Det finns företag som redan börjat inkludera priset för CO2 i sina kalkyler men det är långt ifrån alla. FI menar att företagen bör prissätta CO2 utsläpp av två skäl:

1. Det visar vad det egentligen kostar att producera en vara och får både företag och regeringar att prioritera tillverkningsmetoder och distributionssätt för en hållbarare ekonomi.
2. Det finns stor risk/möjlighet att priset på CO2 utsläpp kommer att höjas drastiskt i en nära framtid. Att redan nu sätta ett internpris på CO2 utsläpp ökar företagens möjlighet att ställa om produktionen i tid och minskar affärsrisken.

Hur högt ska internpriset då vara? Den enda siffra som nämns i FIs PM är 1000 SEK per ton vilket FN Global Compact anser vara ett lämpligt pris. Det överensstämmer också ganska väl med vad man tror att det kommer att kosta att ta tillbaka CO2 från luften ner i jorden (se tidigare inlägg ”Ta bort CO2 ur luften” ). Men priset på utsläppsrätter ligger fortfarande bara på 300 kr per ton…

Källa: Finansinspektionens PM 2020-01-13 FI Dnr 20-776

EU-kommissionen presenterade igår sin nya, gröna investeringsplan. En fjärdedel av EUs totala budget ska öronmärkas till klimatinvesteringar under de närmaste 1o åren! Detta motsvarar tiotusen miljarder kronor .

Det låter jättebra – men… EU-kommissionen säger själva att för att EUs medlemsländer ska kunna klara sina energi- och klimatmål till 2030 måste de ekonomiska satsningarna öka med 2 600 miljarder SEK årligen.

En ökning med 2600 miljarder årligen – det motsvarar om vi börjar med noll kr år 2020 en total budget på 143 000 miljarder SEK fram till år 2030, om jag har räknat rätt. De 10 000 miljarder SEK som budgeterats motsvarar då 7 % av vad som EU-kommissionen räknar med kommer att behövas.

Och om 10 000 miljarder SEK är en fjärdedel av EUs totala budget motsvarar 143 000 miljarder SEK mer än 3 gånger hela EUs totalbudget!

Jag hoppas att det är något jag missförstått. För detta ser inte bra ut…

Källa: Veckans affärer insights 2020-01-14

Har helt glömt bort månadens utmaning. Eller rättare sagt, jag har glömt att rapportera resultatet, själva utmaningen som var att börja sortera plast hemma har gått alldeles utomordentligt. Inga problem alls, varken att komma igång eller komma ihåg att göra det.

Knappt 40 % av plasten som samlas in återvinns, därför unnar jag mig att bara sortera ren plast. Jag har inte sett någon forskning på det men personligen tycker jag inte att det verkar effektivt att diska plastförpackningar hemma i köket för att sedan bara 40 % ska processas vidare. Och det är ju alltid fråga om ”down-processing”, dvs att man tillverkar en plast av lägre kvalitet av det som återvinns.

Jag blir förvånad hur mycket ren och fin plast som bara slängs, även hos mig som lagar väldigt lite mat och som inte köper en massa prylar.

Glöm inte att plasten sorteras med luftströmmar och att det därför inte fungerar att packa ner plastförpackningar i varandra eller i plastpåsar.

Elbilar är stort i Spanien – för barn. Det har precis varit julafton dvs trettondagsafton när de tre vise männen kommer med presenter. Och i år har det tydligen varit elbilar och elmotorcyklar och elfyrhjulingar i nästintill alla julstrumpor.

Jag hade älskat det här när jag var barn. Köra omkring i en liten bil alldeles själv. Men är det nyttigt? Jag ser de här små barnen (2-5 år) sitta blickstilla i sina små fordon och köra bredvid sina föräldrar när de är ute på promenad. Istället för att springa, eller cykla trehjuling, eller sparka sparkbil.

Luxemburg har som första land i världen infört gratis kollektivtrafik. Luxemburg är ju inte så stort så det är kanske inte en större nyhet än att Kansas City precis fattat beslut om att göra detsamma. Men visst är det häftigt!

När Avesta kommun införde gratisresor 2012 ökade kollektivåkandet med det tredubbla. Övriga kommuner i Sverige med fri kollektivtrafik är Hallastahammar och Surahammar.

I Luxemburg har man infört gratisresorna som ett sätt att minska klyftorna mellan rika och fattiga. Alla ska ha rätt att kunna ta sig dit man vill/behöver.

Kan vi inte ha det så i Sverige också?