Greta Thunberg Time’s person of the year…

Observera, inte woman of the year, inte teenager of the year utan PERSON of the year!!! Och Times har skrivit en fantastiskt fin och lång artikel som du kan läsa på länken nedan.

https://time.com/person-of-the-year-2019-greta-thunberg/

Jag blir nästan rörd när jag läser om hur Frankrikes president Macron påverkats i sin inställning till klimatet på grund av ”Fridays for Future”.

//Stolt landsmanninna

©Håkan Rodhe

Matkedjornas egna miljömärkningar…

Alltså, matkedjornas egna miljömärkningar är ungefär lika märkliga som att alla elektroniska prylar ska ha sina egna system för ladd-kablar. Helt meningslöst och besvärligt för konsumenterna.

Känner ni igen dessa fyra? ICAs och COOPs är lätta. Sedan kommer Ä – som i äkta vara som är City gross märkning. Sist Svenskt sigill som märker svensk mat och svenska blommor.

Jag har försökt förstå om det är några skillnader mellan dessa märkningar, men kan inte hitta några. Men när jag fortsätter undersöka hittar jag att det finns olika nivåer på miljömärkningar:

  • Typ 1: Standarder kopplade till ISO 14024 – Krav, Svanen, Bra miljöval. Det finns en tredje part (dvs en oberoende organisation) som kontrollerar att företag som märker med Krav, Svanen etc lever upp till vad de lovar.
  • Typ 2: Egna påståenden/reklam = miljömärkningarna på första raden ovan. Följer standarden ISO 14021. Det finns efter vad jag har förstått inte någon oberoende organisation som kontrollerar att företagen följer reglerna i standarden.
  • Typ 3: Miljödeklaration enligt ISO 14025 gäller vanligen mellan olika företag som handlar med varandra.
  • Typ 4: Egen 3:e partscertifierad standard. Svenskt sigill följer en sådan egen standard – IP standarden – där en oberoende organisation t.ex. Intertek kontrollerar.

Det bekräftar det jag trodde, företagens egna miljömärken är först och främst marknadsföringssymboler. Det betyder inte att de behöver vara dåliga, men vi som konsumenter kan inte vara säkra på vad företaget egentligen har lovat. KRAV, Svanen och Bra Miljöval betyder mycket mer.

It’s a jungle out there:)

©Håkan Rodhe

Greta kom – såg – segl(r)ade…

… till klimatmötet i Madrid i fredags. Det var en sådan uppståndelse och så mycket folk att hon, av säkerhetsskäl tvingades avbryta marschen. Men hon kom tillbaka upp på scenen vid samlingen efteråt och höll ett som vanligt engagerat tal.

©Kevin Snyman, Pixabay

Ämnet för både fredagens klimatstrejk och för Madridmötet är klimaträttvisa, dvs hur fattigare länder ska kompenseras för skador pga klimatförändringar samt även få hjälp med klimatomställningen.

Källor :Svd.se, COP 025

Europalövet…

är EUs symbol för ekologiskt jordbruk.

EU lövet är ungefär samma sak som den svenska KRAV märkningen dvs.

  • Maten är producerad utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.
  • Det mesta av fodret till djuren odlas på den egna gården
  • Djuren får vara utomhus och leva ett naturligt liv, t.ex. att grisar får böka och hönor picka.
  • Inga konstgjorda tillsatser är tillåtna i maten och ingenting får förändra smak och färg.

Men, enligt KRAVs egen hemsida är KRAV märkningen bättre när det gäller djuromsorgen. KRAV har också regler för klimat och social hänsyn. Det har inte EU-lövet

När det gäller EU-lövet så styrs det som så mycket annat inom EU av en förordning. Om man inte vet vad en EU-förordning är så låter det väldigt komplicerat. Men det är egentligen bara ett krångligare ord för en lag som gäller för hela EU.

Glad gris ©Pixabay

Planerat åldrande…

Nej, denna artikel handlar inte om pensionsplanering, snarare tvärt om. Planerat åldrande är när företagen medvetet gör så att produkterna antingen gör sönder i förtid, eller ännu ondskefullare, att prylarna talar om för oss att det är dags att byta en reservdel långt innan det behövs.

Det första rättsfallet angående planerat åldrande prövas nu i franska domstolar. Frankrike införde 2015 en lag mot att medvetet konstruera produkter för en kortare livslängd. Epson som bl.a. tillverkar skrivare, får det tvivelaktiga nöjet att vara först ut att bli åtalad (och som det verkar, också bli dömd) för detta. Epson har en inbyggd funktion som räknar kopior och uppmanar användaren att byta bläckpatron efter ett visst antal. Men, då finns det 20-40 % av bläcket kvar i patronen.

Fast – är det verkligen någon som byter bläckpatron bara för att skrivaren talar om att man ska göra det? Inte jag iallafall. Där finns ju en extremt tydlig indikator på när man ska byta – när texten på utskriften inte längre är läslig.

Värre är det med mönsterdjup på däck. 50 % av Europas bilister byter däck när det 3 mm kvar av mönsterdjupet, när lagen säger att man får lov att köra med 1,6 mm mönsterdjup. Vet vi att det blir problem efter 3 mm? Nej, däckens våtgrepp testas bara på nya däck.

Det är väldigt svårt att värja sig när däckfirman säger ”nu har du väldigt lite mönsterdjup kvar, det är nog dags att byta däck för du vill köra säkert… Jag kände mig väldigt oansvarig när jag bestämde mig för att jag nog klarar mig över sommaren med det som var kvar. Och så körde jag lite försiktigare när det regnar. Men nu i höst så var det vinterdäckens tur, och då var jag inte lika kaxig. Så det blev nya däck trots att jag förmodligen kunde kört några månader till…

Källa: Aktuell hållbarhet; https://www.aktuellhallbarhet.se/nu-provas-planerat-aldrande-rattsligt/

©Pixabay